2018-10-16

KRÖNIKA

”Vänstern i bred bemärkelse har aldrig i modern tid varit svagare än idag. Den viktigaste orsaken till detta är att socialdemokratin lämnat reformismen och flyttat till mitten”, skriver Ingemar E L Göransson.

Det är inte så svårt att förstå varför alliansen gjort sitt som politiskt projekt. Förutsättningarna har helt enkelt ändrats. Alliansen föddes i en tid då nyliberalismen var ismen för dagen i det politiska livet. Hela borgerligheten omfattade den i mer eller mindre omfattning.

Men viktigast var att Moderaterna (dvs. det gamla högerpartiet) lämnade den traditionella konservatismen och blåhögerns tolkning av världen. Nu var det inte längre, raljant uttryckt, fanan, kungen och militären samt nationen som var det centrala i deras världsbild utan med Reinfeldt blev det den nyliberala, råa kapitalismen som styrde deras politiska uppfattning och tolkning.

LÄS ÄVEN: Ingemar E. L. Göransson: ”Arbetarrörelsen har svikit sin kulturpolitik”

Den tiden är över nu. Moderaterna är åter den gamla blå högern och det har skett i takt med att den ultra-nationalistiska högern genom SD har fått luft under vingarna och åter är det kungen, fanan och nationen som är det centrala.

Den här processen började redan när Reinfeldt tackade för sig och Anna Kindberg-Batra började flörta med SD.

Vi ska också komma ihåg att SD liksom hela den ultra-nationella högern har fått kraft ur det nyliberala tolkningsföreträdet där konsekvenserna av dess ”reformer” och en otyglad girighetskapitalism fått härja fritt med nedmontering av välfärdsstaten och en s.k. kallad globalisering (a k a imperialism) där kapitalismen inte känner några gränser eller lojaliteter mer än till maximal profit.

Att i det här läget alliansen är en otidsenlig skapelse är lätt att se. Två partier, (M) och (KD), som lockas allt tydligare av den nationella protektionismhögern med dess främlingsfientlighet och högerpopulism med starka inslag av nostalgi om ett samhälle som aldrig funnits ens som dagdrömmar hos förvirrade galenpannor.

Två partier, (C) och (L), som är kvar där alliansen var – det vill säga i en värld där nyliberalismen fortfarande sitter på kuskbocken och bestämmer färdvägen. Att dessa två olika uppfattningar och vägval inte kan rymmas inom konstellationen alliansen är inget märkligt – det är naturligt.

Om denna förändring som nu sker är inget att säga. Den körde bildligt talat huvudet i kaklet söndagen den 14 oktober. Och vi ser nu hur sprickan vidgas inom chimären alliansen även om de ännu inte offentligt hållit begravningskaffet.

LÄS ÄVEN: Jonas Wallin: Fotboll och val – mycket står på spel

På vänstersidan har utvecklingen inte gått lika fort. Socialdemokratin vidhåller krampaktigt att den politik som lett till partiets sämsta valresultat på 107 år inte påverkar politikens bäring. Tvärtom, det antyds att arbetsrätten liksom tidigare förslag om inskränkningar i strejkrätten understryker detta.

En omprövning av alla de avsteg som togs från en reformistisk dagordning under mer än två årtionden verkar inte vara i sikte. Detta trots den samma gjorde att 25 procent av arbetarväljarna (det vill säga med LO-yrken) uppfattade SD som ett alternativ och lät sitt lockas av de högerpopulistiska sirenerna och den välfärdsnostalgiska agitationen.

Tyvärr uppfattas inte heller (V) som ett alternativ då partiet dras med påverkan från det nyliberala tänkandet genom starkt inslag av identitetspolitik och för lite klassperspektiv. Att nio procent av LO-väljarna valde (V) valet 2018 måste ses som ett nederlag och ett tragiskt bevis för hur stark högervågen är efter nyliberalismens härjningar.

LÄS ÄVEN: Poul-Erik Jensen: ”Facklig-politisk samverkan är superviktigt”

Vänstern i bred bemärkelse har aldrig i modern tid varit svagare än idag. Den viktigaste orsaken till detta är att socialdemokratin lämnat reformismen och flyttat till mitten. Om och när socialdemokratin, likt Moderaterna, flyttar hem igen kommer vänstern att bli starkare ånyo.

Förutsättningen för en stark vänster är närvaron av en stark reformism som håller liberalerna stången. Tydliga alternativ är nödvändiga för demokratins vitalitet även om det kortsiktigt inte alltid inkasserar opinionssiffror. Det är detta perspektiv vi ska se det politiska kaos som nu råder.

Ingemar E L Göransson,
frilansjournalist och författare med livslångt förflutet inom fackföreningsrörelsen.

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Åsikter

Claes Thim: ”Större risk att dö på jobbet än att bli skjuten”

DEBATT ”En dödsskjutning leder oftast till stora tidningsrubriker och bästa sändningstid i tv. En död arbetare får knappt en notis i samma media. Hur kommer det sig?”, skriver Claes Thim. Första arbetsdagen för året och jag börjar med att summera arbetsmiljöåret som varit.

DEBATT: ”Stoppa oseriösa kurser för ställningsbyggare”

DEBATT ”Det går inte att lita på utbildningsbevisen som utfärdas av oseriösa aktörer. Människor riskerar att utsättas för livsfara”, skriver Gustaf Gedda och Håkan Carlsson. Sverige växer. Snart blir vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler.

Ulf Lundén: ”En arbetarklasshjälte för vår tid”

LITTERATUR (Michael Enggaards debutroman Ynkrygg. Utgiven av Bokförlaget Polaris.) ”Romanhjältar från arbetarklassmiljöer hör inte till vanligheterna och upplösningen hör till det mer vederkvickande slaget”, skriver Ulf Lundén. Michael Enggaards debutroman Ynkrygg utspelar sig på en bilverkstad och i en boxningsring i Köpenhamn.

David Fernhed: ”Kapitalismen är precis så hård och kall som Scrooge”

”Och kapitalismen är precis så där hård och kall som Scrooge. Det enda som räknas är vinsten på satsad krona”, skriver David Fernhed. Med smink i hela ansiktet, lite för trånga byxor och en storväst i beige manchester sitter jag i logen. Jag väntar. Jag väntar på att få gå upp på komedianternas scen och spela min roll.

Jonas Wallin: ”Fler bränder i juletid!”

LEDARE ”Vi vet, utan att kunna bevisa det, att många husägare gör egna elinstallationer och speciellt i äldre hus så är det obehöriga som utfört elinstallationen”, skriver förbundets ordförande Jonas Wallin. Nu lackar det mot Jul. Flera av oss ser fram emot lite ledighet och mysiga dagar med familj och vänner.

Ulf Lundén: ”Bankskandalerna fortsätter och vinnare förblir skurkkapitalismen”

KRÖNIKA ”Girigheten finner inga gränser. Bolags- och finanseliten hör till den högsta kasten. De får ofta sin vardag betald av sin arbetsgivare. Det är gratis hotellnätter, fria luncher och transporter med mera. Staten delar ut bidrag till städhjälp. Den ekonomiska eliten struntar blankt i vem som bildar ny regering i Sverige.

Claes Thim: ”Vi arbetare är de största förlorarna med denna budget”

DEBATT ”Vi arbetare är de största förlorarna med denna budget, de största svikarna är Centerpartiet och Liberalerna”, skriver Claes Thim. Here we go again. Moderaterna och Kristdemokraternas budget kommer gälla 2019 då den gick igenom riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna.

DEBATT: ”Ena handen vet inte vad den andra gör”

DEBATT ”Det sorgliga är att denna inkompetens och en tandlös tillsynsmyndighet gör att elnätskunderna, som inte kan freda sig, får bära hela notan för felaktiga reinvesteringar”, skriver debattören. Jag har varit anställd hos och arbetat inom olika energibolag i över 20 år. Därvid hade jag många kontakter med andra energibolag.

Anna Norling: ”Det finns olika människor överallt – även inom elektrikeryrket”

KRÖNIKA ”Att Madeleine nu öppet berättar om den väg hon valt att gå betyder mycket. Dels för andra transpersoner, som kan se att de inte är ensamma med att känna som de känner, dels för oss alla. Att vi får hjälp med att förstå att det finns olika sorters människor överallt”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

En spådom in i framtidens elektrikerbransch

KRÖNIKA ”Den som har förmåga att förutse framtiden är förmodligen den som bäst har förmågan att ändra sig när nya rön visar annorlunda fakta”, skriver Per Lawén. Ur högtalaren dunkar Phil Collins på trummorna i In the Air Tonight, och i ishockey-VM får Sverige däng av Sovjet med 1-13. På almanackan står det 1981.

Anna Norling: Vi måste täta glappet mellan stolarna

KRÖNIKA ”En önskan för denna nya mandatperiod vore att såväl politiker som tjänstemän såg dessa maskor, dessa glapp mellan stolarna. Och insåg att det handlar om människor. Människor som inte blir friskare av att fattiggöras”, skriver tidningens redaktör Anna Norling. ”Ingen ska ramla mellan stolarna”.

Jonas Wallin: ”Det var vi som gjorde det”

LEDARE ”När valresultatet då kom in, så var vi många som andades ut. Visst hade de gått framåt, men långt ifrån så mycket som alla trodde att de skulle göra. Och det var vi som hade gjort skillnad”, skriver förbundets ordförande Jonas Wallin. Det var kväll, den nionde september. Vallokalerna skulle stänga.

DEBATT: Varför är inte pensionärer välkomna på Elmässan?

Bild: Pixabay DEBATT (Kommentar från Easyfairs, som anordnar Elmässan i Kista, följer efter debattexten.) Med anledning av det senaste beslutet att pensionärer inte har rösträtt i avdelningarna, detsamma gäller nu också för BESÖK av Elmässan i Kista.

Per Eklund: “Är företagarnas Rot-statistik trovärdig?”

KRÖNIKA ”Människor är positiva till avdraget. Det är otvivelaktigt. Men frågan som ingen ställt än är hur positiva de är i en jämförelse med andra statliga satsningar”, skriver Per Eklund. Mycket av debatten runt Rot har en ideologisk grund. Vänsterpartierna är tveksamma till Rot och vänsterpartiernas väljare är emot Rot i högre grad.

”Det ska vara lika lätt och givet för en kvinna att bli elektriker som för en man”

LEDARE ”Det ska vara lika lätt och givet för en kvinna att bli elektriker som för en man. Och ingen bög ska behöva dra sig för att söka sig till yrket för att han tror att han inte kommer att vara accepterad på arbetsplatsen”, skriver Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin.