”Och så kallar politikerna öronpinnar ett miljöproblem”

Trots att vi har mer teknik runt om oss än någonsin har de som reparerar vår teknik blivit allt färre.

– I dag slänger vi 80 procent av allt som kommer in på verkstaden. Förr, på 1980-talet, kanske vi slängde max fem procent, allt annat lagades. Då förstår du varför det inte behövs så många tekniker i dag, säger Örjan Fritiofsson, teknikreparatör och ägare av Stig Persson Radio- TV i Finspång.

Örjan Fritiofsson började i butiken redan 1981, då som anställd. Han säger att fortfarande går jobbet ut på att lösa problem, men på ett annat sätt än förr.

– Förr tog det fem minuter att beställa de reservdelar man ville ha från leverantörerna. I dag tar det betydligt längre tid. Det är svårt att få tag i folk, inga som vill kännas vid problem. Leverantörerna har i stort sett inga delar, utan då måste man jaga hos externa leverantörer, det är på ett helt annat sätt i dag.

LÄS ÄVEN: Utredningen klar: Så påverkar klimatförändringarna elsäkerheten

Örjan Fritiofsson säger att förr fanns det en kutym i branschen som sade att leverantörerna skulle ha reservdelar till de produkter de sålde i tio års tid efter produktionsstopp. Så ser det inte ut i dag.

I dag är det svårt att få tag på reservdelar, vilket gör att när en teknikpryl går sönder kastas den ofta. I radio tv-butiken i Finspångs källare samlas trasiga tv-apparater, mobiler och laptops som inte går att laga i stora högar.

Ändå åker Örjan Fritiofsson och hans anställde till tippen minst en gång i veckan.

– Det är så mycket som slängs. Och det är allvarligt på riktigt, för miljön, säger Örjan Fritiofsson.

LÄS ÄVEN: ”Det blev bättre den här gången”

Han menar att producenterna skulle kunna bygga med kvalitet, bygga så att produkterna håller betydligt längre än i dag, och bygga så att det går att byta ut delar som går sönder – om de bara ville.

In i butiken kommer en äldre dam med en mobiltelefon som hon köpte hos Örjan för inte mer än ett par år sedan. Nu går den inte längre att använda. Det här är ingen ovanlig händelse för Stig Persson Radio- TV i Finspång. Inte alls. Tvärtom.

Örjan Fritiofsson lider med många av sina kunder. Särskilt de äldre.

– Jag hade tre stycken äldre damer samma måndag med samma problem: ”Det går inte att uppdatera telefonen, det är för lite internminne kvar”. En av mobilerna var bara tio månader gammal. Och det enda jag kan göra är att säga åt dem att köpa en ny, eftersom de inte går att uppdatera eller komplettera, vilket borde gå att göra. Då har de köpt en ”billig” telefon för 2000-2500 kronor som inte håller mer än ett år. Och så måste kunderna ta sina sista pengar för att köpa en telefon de egentligen inte skulle behöva. Jag tycker skitsynd om folk.

LÄS ÄVEN: Slarv och stress bakom de flesta av elektrikernas elolyckor

Enligt Örjan Fritiofsson är det ofta i samband med att bankerna uppdaterar sina bankappar som problemen uppstår. Detta i samband med att mobilleverantörerna som Samsung och Apple uppdaterar sina system, då fylls internminnet, och telefonernas kapacitet räcker inte längre.

– Åtta av tio mobiler vi slänger är inte trasiga, utan det beror på att internminnet inte räcker till. Ofta sker detta samtidigt som nya telefonmodeller släpps. Det är alltså banker och leverantörer som bestämmer när kunderna ska köpa nya mobiler, inte kunderna. Och det är inte okej, säger Örjan Fritiofsson.

Nere i källaren finns också verkstaden. För tillfället arbetar Örjan med att reparera ett kretskort till en ljudanläggning. En anläggning som går att laga.

Ljudanläggningen kostade 6000 kronor ny, reparationen kommer att gå på omkring 600 kronor. Något som både spar pengar för kunden och spar på miljön.

Nästa projekt är att laga kretskortet till en skördetröska. Plasten runt en av kretsarna har smält, men det finns andra kretsar på kortet som inte används. Det är enkelt för Örjan att ta bort den trasiga och byta plats på en av de oanvända.

LÄS ÄVEN: Anna Norling: Om det som valrörelsen borde handla om

Även stationära datorer är enkla att reparera. Det är lösa delar som är enkla att byta ut om något går sönder. Örjan Fritiofsson menar att det inte vore särskilt svårt för producenterna att bygga till exempel nya tv-apparater på samma sätt. Så att de går att reparera.

Men då skulle såklart producenterna inte få sälja lika många apparater. En annan faktor som Örjan lyfter är det skapade begäret att vi ständigt måste ha det allra senaste i teknikväg.

– En tv i dag har inte bättre bild än vad en tv hade för 20 år sedan, beroende på signalkvalitet. Men företagen hittar på nya funktioner och modeller hela tiden. Ta bara det här med 3D, ett tag ville alla ha 3D, men vi har ju fortfarande inte fått 3D-sändningar, och för ett par år sedan kom det apparater som var böjda, men det är ingen som har kunnat förklara för mig varför. Men det är så här det ser ut hela tiden, man hittar på saker man tror att folk vill ha, så att kunderna vill köpa nytt.

Örjan Fritiofsson ser med vanmakt på det aldrig sinande teknikberget han forslar till tippen varje vecka.

– Och så pratar politikerna om öronpinnar som ett miljöproblem, det här går inte ihop.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se