• Naimi Rynge, ingenjör vid Göteborgs energi, visar runt på Elyseum. Foto: Tomas Nyberg

  • Delar av 1909 års utställning. Med fungerande glödlampor. Foto: Tomas Nyberg

  • ”32-årslampan” hängde brinnande i en garderob i 32 år på Hotell Grand i Göteborg. Foto: Tomas Nyberg

  • Elyseum Foto: Tomas Nyberg

  • En bågljuslampa. Två kolstavar som möts och alstrar energi, den har ett surrande ljud när den tänds. Just denna lampa tror man är från 1880-talet. Foto: Tomas Nyberg

  • Delar av 1909 års utställning. Med fungerande glödlampor. Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Electric car, batteridriven från 1908, gick 35-40 km i timmen. Med spak i stället för ratt. Kördes under Göteborgskalaset på 2000-talet. Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

2018-07-11

I det vackra huset i jugendstil vid Gamla Ullevi, som tidigare var en understation till Göteborgs elverk, finns i dag ett museum. Ett museum som visar Göteborgs energihistoria, allt från gasens utveckling till det sena 1900-talets elektriska apparater.

– Det tillverkades saker av bättre kvalitet förr, säger Naimi Rynge, ingenjör vid Göteborgs energi.

Museet ägs av Göteborgs energi, men drivs av en grupp före detta medarbetare vid bolaget, bland andra Naimi Rynge. I dag hyrs en del av lokalerna ut till en högstadieskola. Eleverna äter sin lunch i den stora maskinhallen, där det fortfarande står en stor ångmaskin, och en av världens första el-bilar.

LÄS ÄVEN: Delsbo först med vattenkraft – för 130 år sedan

Elen kom till Göteborg i slutet av 1800-talet. Ett flertal privata elbolag startade i Göteborg. Det blev problem.

– De ville såklart tjäna pengar, men de drog ledningar i luften lite härsan och tvärsan, och det var inte bra, för ledningarna kunde korsa varandra och bli en säkerhetsrisk. Det här såg man från kommunen, och ville stoppa. Så då beslöt man om kommunalt bolag, det blev Göteborg energi. Därefter drogs ledningarna rakt och snyggt mellan två punkter, ordning och reda. Inte härs och tvärs över hustaken som man fortfarande kan se i en del länder, berättar Naimi Rynge.



Elverket bildades 1908 men fortfarande var många skeptiska inför det nya. Så året efter, 1909, invigdes en stor utställning för att informera stadens invånare om elektricitetens alla möjligheter. I ett hörn av Elyseum finns delar av 1909 års utställning fortfarande kvar. Med fungerande glödlampor.

– Vi har inga liknande glödlampor att byta till. Jag har i och för sig inte varit här på museet i mer än 20 år, men jag har aldrig varit med om att glödlampor av den gamla sorten bytts ut, säger Naimi Rynge och tänder glödlampsväggen med hjälp av en ratt.

– Hade det varit dagens glödlampor hade de ju gått sönder för länge sedan. I dag vill man ju att saker och ting inte ska hålla så länge. Då byggde man med kvalitet.

LÄS ÄVEN: SEF:s historia: Striden om den kollektiva försäkringen

Det finns en glödlampa i samlingarna med en särskild historia. Den kallas för ”32-årslampan”. Glödlampan som tillverkades under första världskriget, runt 1914, satt i en garderob på Grand hotell i Göteborg.

När hotellet skulle renoveras spikades garderober och andra utrymmen igen. 32 år senare bröts dörren till garderoben upp. Då brann lampan fortfarande. Naimi tänder lampan utan problem.

Vi går runt bland samlingarna. Där samsas föremål som en vackert dekorerad gaskamin med marmorplatta, en varmvattenberedare med dusch i koppar och flera lampor med snirkliga detaljer. Funktionella föremål som samtidigt fungerar som prydnader.

– De kunde sina saker på den tiden, i dag ska ju inte sakerna kosta något att tillverka, kommenterar Naimi Rynge.

LÄS ÄVEN: En resa i tiden: Elektrikern 1936

En apparat på väggen visar sig vara något som kallades för strömbegränsare. Det var energiverkens försök att få kunderna att inte använda fler lampor än de betalat för.

I början av 1900-talet var elen dyr, och kunderna fick betala per lampa de planerat att använda. De flesta betalade för endast en enda lampa hemma, men en del satte in fler, två eller tre lampor.

Strömbegränsaren fungerade så att när fler än en lampa tändes påverkades magnetfältet, så att strömkretsen som var inkopplad bröts, vilket ledde till att lamporna började blinka. Men strömbegränsarna blev inte långvariga. Det kostade mer att installera begränsarna än vad bolaget fick in i utökade abonnemang.

Alla prylar är skänkta till museet, och vissa produkter finns bara här. Göteborgs gasverk uppfann och konstruerade egna produkter, sådant som lödkolvar drivna av gas till exempel. Nu sparade för eftervärlden i huset vid Gamla Ullevi.


LÄS ÄVEN: Elektrikerförbundets historia


Elyseum

Museet Elyseum invigdes 1992. Det har öppet onsdagar, men även vid bokningar andra dagar. Huset ritades av Hans Hedlund och stod färdbyggt 1908.

Sällskapet Energihistoriska Samlingarna som driver museet är en ideell förening vars medlemmar har arbetat inom Göteborg energi. Sedan tre år tillbaka hyr Montessoriskolan Johanneberg in sig i en del av lokalerna.

Kuriosa: den första elektriska lampan i Göteborg tändes 1887, klockan 16.30.


Gasen i Göteborg

Göteborg var först i landet med ett kolgasverk. Det invigdes redan 1846. Gasen exporterades till såväl Polen, Tyskland som England.

– I dag används naturgas. Den är luktfri. Därför tillsätts ett ämne som heter tetrahydrotiofen som luktar fruktansvärt illa, så att man ska veta om det är en läcka, förklarar Naimi Rynge.

I dag har Göteborg energi endast 6 000 hushållsabonnenter av gas, ändå använder bolaget mer gas än någonsin, då den fungerar som energikälla i kraftvärmeverket Rya som producerar fjärrvärme, samt till vissa större företag, till exempel Volvo.


Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Fackligt missnöje mot förslag om ändrad strejkrätt

Sista januari går remisstiden ut för regeringens förslag om ändrad strejkrätt. Såväl fack som arbetsgivare står bakom. Men inom LO-förbunden bubblar ett missnöje, skriver Arbetet. I sista stund, när politikerna var på väg att ändra strejkrätten, enades parterna om en lösning som inte rubbar arbetsmarknadens maktbalans.

Facktoppar räds inte ny mandatperiod: ”S har inte sålt ut sin själ”

Januariavtalet har väckt facklig ilska, inte minst gällande förändrad arbetsrätt. Men fackliga representanter ser ändå positivt på den kommande mandatperioden. Saltsjöbadsavtalet kom till efter politiskt tryck, säger IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet. Annie Lööf var först ut.

Ett mänskligt maskineri planerat i minsta detalj

Det dunkar, slamrar och tjuter. Doften av trä och målarfärg är påtaglig i den stora lokalen i Piteå. Alla vet precis sin uppgift här. Den som är ny får lära sig exakt vilka moment den ska göra, i princip vilket steg den ska ta, säger David Lidström, kvalitetsansvarig för målning på Lindbäcks husfabrik i Piteå.

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän växer

Lönegapet mellan kvinnor och män krymper, och utjämningen har varit ovanligt stor de senaste åren, visar LO:s lönerapport. Men löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän växer, skriver Arbetet. År 2000 utgjorde medellönen för kvinnor 81 procent av medellönen för män.

Byggföretagare rånad och skjuten – två anställda får fängelse

Medarbetarna tyckte att de fått för lite betalt, och anlitade därför hjälp för att råna sin chef. I förra veckan dömdes fem av de inblandade i tingsrätten, skriver Byggnadsarbetaren. De två männen tyckte inte att de fått ut rätt lön av en byggföretagare utanför Stockholm.

Stefan Löfven statsminister igen – 131 dagar efter valet

Tredje gången gillt för Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Efter två nederlag i riksdagen – nu är han vald till statsminister igen. Lång dags färd mot natt men Sverige har nu fått en statsminister igen, 131 dagar efter riksdagsvalet 2018. Detta skriver Arbetet.

Lista: Här är de mest lästa artiklarna från 2018

Otillåtet hemmafixe, asbest, lönenivåer och dödliga arbetsplatsolyckor. Det är vad några av de tio mest lästa artiklarna på Elektrikerns sajt handlat om under 2018. Har du läst dem? Här nedan hittar du listan. 1.

Skattesmäll för LO Mediehus: ”Vi kommer att överklaga”

LO Mediehus har dömts att betala miljonbelopp till Skatteverket. Domen kommer att påverka alla medlemstidningar för ideella föreningar och organisationer i landet. Vi kommer att överklaga, säger Robert Jonsson, vd för LO Mediehus. Domen i Förvaltningsrätten är resultatet av en tvist med Skatteverket.

Infranord döms efter olycka med ljusbåge

Ljusbågen orsakade den anställde brännskador i ansikte, på händer, bröst och underarmar. Nu döms Infranord att betala 150 000 kronor för arbetsmiljöbrott, skriver Sekotidningen. Det var i juni 2017 som olyckan inträffade.

”Billigt kontrakteras folk som segregeras” – och andra dikter av Mats Hammarlund

Här nedan följer en samling dikter av Mats Hammarlund. Förutom skrivandet har denne jobbat inom byggbranschen, mest som snickare och timmerman på byggen i Stockholm, men även på LO-TCO Biståndsnämnd. Dikterna är: 1. Livsviktigt 2. Byggfolk 3. Billigt kontrakteras folk som segregeras 4. Dolda risker 5. Döden passar på 6.

Kubal är räddat – sanktionerna hävs

Sanktionerna mot Kubals ryska ägare Rusal tas bort efter ett beslut i den amerikanska kongressen. På aluminiumfabriken i Sundsvall är lättnaden stor, skriver Arbetet. Sedan april i fjol har sanktionshotet legat över Kubal, som vid flera tillfällen varit nära att stängas ned. Men varje gång har man räddats av tillfälliga förlängningar.

”Bra arbetsmiljö är inte gratis”

En tudelad arbetsmarknad, arbetsmiljöslarv och resursbrist hos polisen. Arbetet frågade politiker, fack och arbetsgivare varför dödsolyckorna sker och vad som behöver göras. Nyligen lämnade sex S-ledamöter i riksdagen en motion med rubriken Omtag för nollvision om dödsolyckor på arbetsplatserna.

55 liv släcktes på jobbet 2018

Trots nollvisionen för dödsolyckor på jobbet kom 55 personer aldrig hem från sitt arbete under 2018. Det är den högsta siffran på flera år. Män i arbetaryrken. Det är de som oftast omkommer i arbetsplatsolyckor, visar Arbetets genomgång. De faller, de kläms ihjäl och de dör i trafiken.

Lista: De miste livet på jobbet 2018

55 människor miste livet på jobbet i fjol. I ett tjugotal fall pågår fortfarande förundersökning om arbetsmiljöbrott. De olyckor där åklagaren lagt ner utredningen är markerade som nedlagda. Listan är sammanställd av tidningen Arbetet.

Tjuvstartade bygge – straffas med rekordböter

Bygget började för tidigt, innan tillstånden var klara. Nu straffas Mälarenergi Elnät med en rekordstor byggsanktionsavgift, skriver VLT. Mälarenergi Elnät hade för bråttom när en ny transformatorstation skulle byggas vid Energigatan på södra Nibble. När väl bygglovet och startbesked kom hade markarbetet redan påbörjats.