• Martin Luther King skulle nog inte längre se Sverige som ett land med moral längre, snarare ett samhälle med många medborgare som lider av dåligt samvete”, skriver Ulf Lundén. Foto: Staffan Björklund

  • Martin Luther King hade några dagar innan lett en demonstration till stöd för strejkande renhållningsarbetare i Memphis, Tennesse. Muralmålning i Memphis över de strejkande arbetarna. (AP Photo/Mark Humphrey)

  • Martin Luther King i talarstolen. (AP Photo/JT, File)

2018-05-16

KULTUR

Det har nu gått 40 år sedan baptistpastorn och medborgarrättskämpen Martin Luther King (1929-1968) sköts ihjäl utanför sitt hotellrum på Lorraine Motel i Memphis. Han var bara 39 år gammal när han mördades.

Martin Luther King hade några dagar innan lett en demonstration till stöd för strejkande renhållningsarbetare i Memphis, Tennesse. Han blev en symbol i kampen för att alla människor ska behandlas med lika rätt och värde.

Martin Luther King förespråkade icke-våldslinjen och fick även gehör för den åsikten inom den breda gruppen människor som kom att ingå i medborgarrättsrörelsen. Det handlade om ett folkligt uppror och massprotester mot sociala orättvisor.

Under 1960-talet genomgick västvärlden en ungdomsrevolution av sällan skådat slag. Nu skulle den gamla konservatismen, auktoritära ledare och stater kastas över bord. Det var en revolution som bland annat gjorde upp med rasister och andra reaktionära krafter i samhället.

Jazz, rock, blues och soul var samtliga framsprungna ur den svarta musikkulturen och spred sig över hela västvärlden med benäget bistånd av vita artister och band.

LÄS ÄVEN: Extra stor närmaro i (S) förstamajtåg i Ludvika: ”Många kommer från hela landet”

Medborgarrättsrörelsens kamp för svartas rättigheter pågick samtidigt som motståndet mot Vietnamkriget började att växa. Många unga människor blev politiskt medvetna. Kännedomen om USA:s blodiga och våldsamma historia, med utrotande av ursprungsbefolkningar, omfattande slavhandel och inbördeskrig, ökade med tiden.

Tidsandan var, kort sagt, radikalt annorlunda än nu.

Martin Luther King älskade på sin tid det neutrala och oberoende Sverige. Här fanns den anständigaste samhällsmodellen av dem alla, ett samhälle som vilade på den internationella solidaritetens principer. Det är inte borgerlighetens Sverige, inte heller Sverigedemokraternas och absolut inte Svenska naziströrelsens Sverige.

Martin Luther King beskrev Sverige som en ”nation med samvete”. Ett land som Sverigedemokraterna öppet föraktat sedan partiet bildades i slutet av 1980-talet.

LÄS ÄVEN: Ulf Lundén: ”En respektfull hyllning till arbetaren”

Han kom till Stockholm för att närvara vid en gala på Operan till stöd för de svartas kamp för lika rättigheter i USA. Året var 1966. Den dåvarande socialdemokratiska statsministern Tage Erlander satt på läktaren.

På scenen stod bland andra Harry Belafonte, Alice Babs och Monica Zetterlund. Stödgalan leddes av Hasse Alfredson och Tage Danielsson, båda representerade den vänstersinnade fria och oberoende humanismen.

Martin Luther King vände sig i sitt tal till statsministern men också till sin gode vän Gunnar Myrdal, sociolog, nationalekonom och socialdemokratisk politiker. Det var Myrdal som redan på 1940-talet hade uppmärksammat och dokumenterat de orättvisa maktförhållandena som rådde mellan svarta och vita i USA.

LÄS ÄVEN: Jonas Wallin: ”Svara svartmålarna!”

På operan slog Martin Luther King an tonen i sitt mest berömda tal någonsin, ”I have a dream”. Han sade bland annat:

”Jag har fortfarande en dröm om att den harmoni, det välstånd och fred som ni åtnjuter här i Sverige ska bli den huvudsakliga exporten mellan världens alla nationer”, sade han och påminde publiken om John Donnes tidlösa ord om att ”Ingen människa är en ö helt för sig själv, varje människa är en del av en kontinent och en helhet; varje människas död är en förlust för mig, ty jag ingår i mänskligheten; sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar, ty den klämtar för dig”.

Det vore på sin plats i tidevarv av dessa, när konservativa och reaktionära krafter på nytt fått luft under vingarna, att ständigt påminna varandra om John Donnes tankar och vilket samhällsklimat som rådde när Sverige byggde upp det starka statliga välfärdssamhället.

Ett samhälle med politiska ledare som också tog sig ton i den internationella storpolitiken. Det fanns ingen tvekan om vem som var förtryckare och vem som blev förtryckt.

Nu står vi här och försöker se oss i spegeln medan vi och övriga Europa stänger sina gränser, där flera auktoritära ledare i världen tävlar om vem som bäst skyddar sin egen makt, sitt eget kapital genom handelskrig och där murar av olika slag ska skilja människor åt på nytt.

LÄS ÄVEN: Nazistledare utesluts ur Elektrikerförbundet

Människor som är på flykt avhumaniseras och förvandlas till torr statistik i form av volymer. Vi tillåter röntgenbilder på knäleder för att åldersbestämma ensamkommande trots rättsosäkerheten. Här sätts flyktingförläggningar i brand utan att förövarna riskerar att upptäckas, ställas inför domstol och fällas.

Martin Luther King skulle nog inte längre se Sverige som ett land med samvete längre, snarare ett samhälle med många medborgare som lider av dåligt samvete.

Ulf Lundén


FAKTA: Krönikans källmaterial är hämtat från Martin Luther King – Hans dröm och vår verklighet av Lars-Åke Augustsson (Carlsson bokförlag). Martin Luther King av Lennart Pehrson (Historiska Media).

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Anna Norling: ”Alla måste förstå vikten av att vara med i facket”

KRÖNIKA ”Det borde inte heller vara så att anställda väntar med att gå med i facket till dess att något väl har hänt. För då är det ofta försent”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling. Vi fick gå på dan. Och när den 25:e kom så kom inga pengar, och ägaren svarade inte i telefon. Jag pratar med en av Elektrikerförbundets medlemmar i Västsverige.

”Ensam är sällan stark – och det är inte så kul heller”

KRÖNIKA ”Elektriker, snickare, rörmokare och målare har alltid fått samarbeta och samsas om de ytor som finns på ett bygge. Detta ger bra tålamodsträning speciellt om vissa yrkesgrupper eller individer anser att de har företräde framför alla andra”, skriver Per Lawén. Deadlineklockan tickar oroväckande fort. Folk knuffas och trängs överallt för att komma fram.

”Totalt misslyckat försök att göra Almedalen sexigare”

RECENSION ”Det här verkar ha ambitionen att vara House of Cards-smart. Men svensk politik är snarare Benny Hill. Och Almedalen är ett kollo för vår politiska elit”, skriver Arbetets kulturredaktör Johannes Klenell (som sett tv-serien Den inre cirkeln, baserad på Moderaternas gamle strategs bok I maktens öga).

”Ett elektrifierat Sverige behöver fler kvinnor i el-branschen”

DEBATT ”Låt jämställdhet bli en av de viktigaste frågorna för företagen att jobba med de närmaste åren”, skriver debattörerna.  Sverige står inför en gigantisk omställning med en elektrifiering av stora delar av samhället. Men redan idag saknas uppemot 10 000 elektriker. Branschen är en av de mest ojämställda med bara 2 procent kvinnor.

”Reformisterna står för ett välkommet uppvaknande”

KRÖNIKA ”Det är synd att Reformisterna ses som konkurrenter mot Vänsterpartiet istället för den möjliga vänsterreformistiska allians som kan växa fram ur det som nu sker”, skriver Ingemar E L Göransson. För sju år sedan satt jag på en pub i Soho, London med en pint och vänsterns dagstidning The Morning Star uppslagen framför mig på bordet.

Fredrik B Sjödin: ”Infantil vinkling av en viktig debatt”

DEBATT ”I debatten förs just nu fram en uppfattning att nätföretagen, alltså de företag som äger elnäten, inte har koll på nuläget och framtiden. Det är en felaktig uppfattning”, skriver Fredrik B Sjödin, teknisk expert på Installatörsföretagen.

Johannes Klenell: ”Är samtalsaktivism den nya skrikdebatten?”

KULTURKRÖNIKA ”Det att den ena parten febrilt vill mötas samtidigt som den andra parten stannar i sin extrema hållning. Det gör att den som har ambitionen att mötas sakta men säkert tappar kompassen i sin resa mot vad den tror är halva vägen”, skriver Johannes Klenell.

Jonas Wallin: ”Det vi byggt har börjat krackelera”

LEDARE ”Socialdemokraterna får en kraftig hemläxa! Alla ska med, alla ska delta och det är det samhälle som gör medlemmarna tryggare och lyckligare som ska vara den framtida visionen”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. I en undersökning som presenterades nyligen återfinns Sverige på sjunde plats över världens lyckligaste människor.

Per Eklund: ”Viktigt att lyssna på medlemmarna”

KRÖNIKA ”Att medlemmar får möjlighet till information och möjlighet att uttrycka sin åsikt är oerhört viktigt oavsett vilket fackförbund det gäller. Ännu viktigare är att ansvariga lyssnar på de enskildas synpunkter”, skriver Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

Anna Norling: ”Ducka inte – debatten handlar faktiskt om er”

KRÖNIKA ”De som hånar feminism och genusvetenskap ena dagen, har ingen trovärdighet när de andra dagen rasar mot enskilda mäns misshandel av kvinnor. Det är en föråldrad attityd som borde ha grävts ned för länge, länge sedan”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

”Agnes” av Dylan Färemark – Del 6

KULTUR Del 6 Pennalism Här är den sjätte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

DEBATT ”Där är det mycket viktigt att ha en skyddslagstiftning som är värd namnet, och som inte urholkas av AD och en del politiker”, skriver Christian Kutzner. Efter att ha jobbat i närmare 30 år som ombudsman i Hotell och restaurangfacket, även om jag sedan 2016 varit pensionär, har jag en hel del erfarenhet av tillämpandet av LAS.

Johannes Klenell: ”Därför förespråkar den ekonomiska eliten brexit”

KULTURKRÖNIKA ”Brexit handlar alltså inte enbart om ett folkligt missnöje mot en överstatlig elit. Den ekonomiska eliten kan också ha en hel del att vinna på att vara brexitförespråkare”, skriver Johannes Klenell. Så här i brexittider har fokus i svensk debatt främst legat i förklaringsmodeller som handlat om de besvikna väljarnas protest mot EU:s överstatlighet.

Jonas Eriksson: ”Fackföreningsrörelsen – folkrörelse eller försäkringsbolag?”

DEBATT ”Fackföreningar uppfattas idag mer som försäkringsbolag än demokratiska organisationer som driver sina medlemmars frågor”, skriver Elektrikerförbundets centrals ungdomsansvarige Jonas Eriksson. Sverige har mycket att vara stolta över. I år, 2019, firar vi att det var 100 år sedan vi tog ett av de första stegen till att bli ett demokratiskt styrt land.

”AGNES” AV DYLAN FÄREMARK – DEL 5

KULTUR Del 5 Joseph Brodsky Här är den femte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.