• Sadik Eyigom visar tidningen runt på bygget The One. Foto: Anna Norling

  • Cihan Durmaz:är före detta banktjänsteman, och hamnade på ACV/BIE 2006 som lärare i ekonomi och finans för fackligt aktiva. Sedan 2010 har han arbetat heltid för facket. Foto: Anna Norling

  • Wim Baeyens är från början murare och förtroendevald sedan 1991. De senaste åren är han fackligt förtroendevald på heltid. Foto: Anna Norling

  • Emanuel Favanes kommer från Portugal och arbetar som murare på The One. Foto: Anna Norling

  • Sadik Eyigom, Walter Rits, Cihan Durmaz och Tom Deleu. Foto: Anna Norling

  • Tom Deleu är internationellt ansvarig för ACV/BIE. Han har en bakgrund som socialarbetare. Foto: Anna Norling

  • Tom Deleu, Wim Baeyens, Walter Rits och Cihan Durmaz utanför The One. Foto: Anna Norling

  • Cihan Durmaz, Sadik Eyigom och Tom Deleu på taket av The One. Foto: Anna Norling

  • Walter Rits är chef för elektrikerna på bygget. Foto: Anna Norling

”Social dumpning”, svarar de tre männen i kör. De har precis fått frågan vad som är viktigast för facket i Belgien att arbeta med just nu.

Vi befinner oss i ACV/BIE:s lokaler i centrala Bryssel. ACV/BIE är den fackliga centralorganisationens sektion för byggnadsarbetare, där även elektriker och målare ingår.

Förbundets internationelle ansvarige, Tom Deleu, träffar tidningen tillsammans med de fackliga förtroendemännen Wim Bayens och Cihan Durmaz. De berättar att det kommer många byggnadsarbetare utifrån till Belgien.

LÄS ÄVEN: En absolut majoritet av de belgiska byggarbetarna är medlemmar i facket

I dag beräknas 100 000 utländska byggnadsarbetare finnas i Belgien. Något som innebär att de belgiska byggarbetarnas villkor pressas nedåt, eftersom de utländska arbetarna är billigare att anställa än de belgiska.

– Vi har förlorat 20 000 belgiska byggnadsjobb de senaste sex åren, säger Tom Deleu.

[infogram id=”elektrikern-bryssel-1h0n25x1wgvl4pe”]

De utländska byggnadsarbetarna i Belgien kommer främst från Polen, Portugal och Rumänien. De är billigare, men också vad Wim Bayens beskriver som ”mer flexibla” än de belgiska arbetarna.

Många av de utländska arbetarna arbetar väldigt långa arbetstider, de arbetar på helgdagar och bor antingen på byggarbetsplatsen eller i trånga hyresrätter med sex-sju personer i samma rum.

– Det är såklart inte lagligt att arbeta 11 timmar per dag, men det är svårt att kontrollera eftersom inflödet av utländska byggjobbare är så massivt, eftersom fenomenet finns överallt, förklarar Cihan Durmaz.

LÄS ÄVEN: Byggde lyxlägenheter på Östermalm – lurades på lönen

Facket har fått igenom ett kontrollsystem som innebär att alla som arbetar på ett bygge ska ha en id-handling som visar sådant som vilken arbetsgivaren är och hur länge arbetaren ska arbeta på just den aktuella arbetsplatsen. Nyligen fick facket även igenom lag på max två led av underentreprenörer vid offentligt finansierade byggen.

Just de långa och krångliga underentreprenörskedjorna har varit, och är, ett stort problem för facket när det gäller att ta reda på ansvarsförhållanden på byggena.

ACV/BIE organiserar även utländsk arbetskraft, facket har information på 13 olika språk som bland annat förklarar de belgiska kollektivavtalen.

– Vi har många utländska medlemmar, det är inga problem när de arbetar för ett belgiskt företag, men om de arbetar för ett utländskt företag och bara är här en kort period har vi svårt att få dem som medlemmar. De är inte heller särskilt missnöjda, eftersom de tjänar mycket mer än i sina hemländer som Portugal, säger Tom Deleu.

Facket driver dock vissa ärenden, även om de berörda inte är medlemmar i facket. Det kan handla om arbetare som inte fått sin lön eller blivit skadade i arbetet.

– Vi försöker hjälpa dem även om de inte är medlemmar, men graden av hjälp beror på om de är medlemmar eller inte. Det beror även på ärendets karaktär, om det handlar om något prejudicerande som kan få bäring för många av våra medlemmar, säger Tom Deleu.

LÄS ÄVEN: Lagförslag mot lönefusk: Inför huvudentreprenörsansvar

Vi går ett par kvarter från fackets lokaler och hamnar på bygget The One, granne med EU-kommissionens byggnad Consillium Lex.

Här ska kontor och lägenheter färdigställas i en 23 våningar hög byggnad. Walter Rits är chef för elektrikerna på bygget. Han har arbetat som elektriker i över 30 år, sedan 1984, och i över 20 år på samma företag, ITB, som har 6-8 elektriker på plats i The One. Därutöver finns ett 20-tal elektriker anställda av underentreprenörer, främst kommer de från Rumänien.

Två av de rumänska elektrikerna på plats är Adrian Timofte och Cosmin Ciangãli. De har arbetat som elektriker i Belgien sedan 2010. Det finns även arbetare på bygget från andra länder, Emanuel Favanes kommer från Portugal och arbetar som murare på The One.

Totalt arbetar flera hundra byggnadsarbetare på bygget. Planen är att fastigheten ska vara inflyttningsklar i slutet av 2018.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


LÄS ÄVEN: Bred uppslutning bakom hårdare regler mot lönedumpning


Minimilön

Minimilönen i Belgien ligger på 1 600 euro i månaden. Nivån bestäms efter förhandlingar mellan fack och arbetsgivare och blir sedan en lag som gäller alla företag.

Minimilönen i byggnadssektorn är dock högre: 2 400 euro, det gäller nybörjare i branschen.

Tre centralorganisationer

Det finns tre fackliga centralorganisationer i Belgien, störst är ACV-CSC (kristen) med 1,6 miljoner medlemmar. Nästan lika stor är den socialistiska ABVV-FTG, minst är ACLVB-CGSLB (liberal) med 275 000 medlemmar. ACV:s sektion för industri, bygg och energi ACVBIE har cirka 270 000 medlemmar.

– I dag har vi fortfarande ordet kristna i vårt namn, men det handlar mer om värderingar, vi tror på kollektivavtal, goda avtal, förklarar Tom Deleu och tillägger:

– De socialistiska tror mer på konflikt mellan klasser och kamp, men varje gång vi strejkar gör vi det tillsammans med de socialistiska facken.

Alla tre landsorganisationerna i Belgien är medlemmar i Europafacket, EFS, liksom i Internationella Fackliga Samorganisationen, IFS.