• Foto: Sofie Lind/Dalademokraten/Montage

DEBATT

Vi befinner oss fortfarande i smartphonens barndom. Hjärnans belöningssystem skapar ett starkt beroende trots att vi som vuxna egentligen borde veta bättre. Barn och unga är chanslösa, skriver PO Bergström.

För tio år sedan startade jag min första egna utbildning för förhandlare. Redan från början försökte jag se till att mobiler och datorer inte togs med till kurslokalen. Det gick så där – men blev snabbt mer och mer uppskattat.

LÄS ÄVEN: Elsäkerhetsverket varnar för livsfarliga mobilladdare

Med smartphonen blev det ännu mera angeläget. Den är både vän och fiende. Vännen som sprider glädje, hjälper oss med kommunikation och praktiska saker.

Fienden som stör ut koncentration och försämrar förmågan att fokusera på samma sätt som ADHD[1]. Man lever livet som en kula i ett gammalt hederligt Flipperspel. Ständigt nya intryck gör att fokus hela tiden skiftar på ett slumpartat sätt samtidigt som hjärnans belöningssystem ger oss nya kickar genom den uppmärksamhet som mobilen visar oss.

Unga människors förmåga till empati, dvs. konsten att förstå sig på andra människor, sjunker stadigt[2]. De umgås mera sällan genom att träffas och prata och empati kräver övning. En vanlig kommentar i mina kursdeltagares utvärdering av frånvaron av mobiler är att ”vi pratar med varandra istället”.

Det låter trevligt och lite oskyldigt men empati är det viktigaste psykologiska fundamentet för demokratin. Utan förståelse för och medkänsla med andra är det de starkaste som bestämmer.

LÄS ÄVEN: Stressen smyger sig på oss – det finns hjälp att få

Svensken ägnade 2015 i genomsnitt 2 timmar och 12 minuter per dag åt sin smartphone[3]. Barn och unga betydligt mer. Lägg till Tv-tittande (som inte minskar) och nedladdade program i dator eller på läsplatta så tillbringade vi 2 300 timmar per år framför skärmarna. Det är drygt 12 hela arbetsveckor mer än en normal årsarbetstid! Undra på att vi har ont om tid.

Vi befinner oss fortfarande i smartphonens barndom. Hjärnans belöningssystem skapar ett starkt beroende trots att vi som vuxna egentligen borde veta bättre. Barn och unga är chanslösa.

I den svenska skolan får inte alltid hjälp. ”Det är upp till varje skola att bestämma” säger skolminister Fridolin i en intervju i SVT:s Aktuellt. Han jämför frågan med ”färgen på skolans väggar”. Skolministern sammanfattar oavsiktligt den svenska skolans problem – alla pratar om hur det blir med inflytandet för de vuxna – ingen verkar tänka på barnen.

Ledande pedagogiska experter[4] verkar heller inte se problemet som särskilt allvarligt.

LÄS ÄVEN: Ungdomarnas nya trend: Livsfarlig mobilladdning

Frankrike förbjuder helt resolut mobiltelefoner i alla skolor från och med i höst. Där har man valt att lita på hjärnforskarna. I Sverige får barnen förlita sig på turen att hamnat i en skola som erbjuder möjlighet till koncentration och övning i empati.

PO Bergström,
Utbildar förhandlare, tidigare på Metall och LO


Fotnoter till artikeln:

[1] https://theconversation.com/are-our-smartphones-afflicting-us-all-with-symptoms-of-adhd-58330

[2] http://www.levrikare.se/relationer/familj/38-relationer/familj/449-tid-framf%C3%B6r-sk%C3%A4rmen-minskar-empatin-hos-v%C3%A5ra-barn-ungdomar

[3] Henrik Fexeus, En nödvändig manual…, 2017

[4] http://pedagogiskamagasinet.se/forbjud-inte-mobilen-anvand-den/

Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Åsikter

Fredrik B Sjödin: ”Infantil vinkling av en viktig debatt”

DEBATT ”I debatten förs just nu fram en uppfattning att nätföretagen, alltså de företag som äger elnäten, inte har koll på nuläget och framtiden. Det är en felaktig uppfattning”, skriver Fredrik B Sjödin, teknisk expert på Installatörsföretagen.

Johannes Klenell: ”Är samtalsaktivism den nya skrikdebatten?”

KULTURKRÖNIKA ”Det att den ena parten febrilt vill mötas samtidigt som den andra parten stannar i sin extrema hållning. Det gör att den som har ambitionen att mötas sakta men säkert tappar kompassen i sin resa mot vad den tror är halva vägen”, skriver Johannes Klenell.

Jonas Wallin: ”Det vi byggt har börjat krackelera”

LEDARE ”Socialdemokraterna får en kraftig hemläxa! Alla ska med, alla ska delta och det är det samhälle som gör medlemmarna tryggare och lyckligare som ska vara den framtida visionen”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. I en undersökning som presenterades nyligen återfinns Sverige på sjunde plats över världens lyckligaste människor.

Per Eklund: ”Viktigt att lyssna på medlemmarna”

KRÖNIKA ”Att medlemmar får möjlighet till information och möjlighet att uttrycka sin åsikt är oerhört viktigt oavsett vilket fackförbund det gäller. Ännu viktigare är att ansvariga lyssnar på de enskildas synpunkter”, skriver Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

Anna Norling: ”Ducka inte – debatten handlar faktiskt om er”

KRÖNIKA ”De som hånar feminism och genusvetenskap ena dagen, har ingen trovärdighet när de andra dagen rasar mot enskilda mäns misshandel av kvinnor. Det är en föråldrad attityd som borde ha grävts ned för länge, länge sedan”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

”Agnes” av Dylan Färemark – Del 6

KULTUR Del 6 Pennalism Här är den sjätte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

DEBATT ”Där är det mycket viktigt att ha en skyddslagstiftning som är värd namnet, och som inte urholkas av AD och en del politiker”, skriver Christian Kutzner. Efter att ha jobbat i närmare 30 år som ombudsman i Hotell och restaurangfacket, även om jag sedan 2016 varit pensionär, har jag en hel del erfarenhet av tillämpandet av LAS.

Johannes Klenell: ”Därför förespråkar den ekonomiska eliten brexit”

KULTURKRÖNIKA ”Brexit handlar alltså inte enbart om ett folkligt missnöje mot en överstatlig elit. Den ekonomiska eliten kan också ha en hel del att vinna på att vara brexitförespråkare”, skriver Johannes Klenell. Så här i brexittider har fokus i svensk debatt främst legat i förklaringsmodeller som handlat om de besvikna väljarnas protest mot EU:s överstatlighet.

Jonas Eriksson: ”Fackföreningsrörelsen – folkrörelse eller försäkringsbolag?”

DEBATT ”Fackföreningar uppfattas idag mer som försäkringsbolag än demokratiska organisationer som driver sina medlemmars frågor”, skriver Elektrikerförbundets centrals ungdomsansvarige Jonas Eriksson. Sverige har mycket att vara stolta över. I år, 2019, firar vi att det var 100 år sedan vi tog ett av de första stegen till att bli ett demokratiskt styrt land.

”AGNES” AV DYLAN FÄREMARK – DEL 5

KULTUR Del 5 Joseph Brodsky Här är den femte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Sofie Eriksson: ”Mannen framför mig vågar inte skaffa barn”

KRÖNIKA ”Föreställ dig känslan. Att hela din närvaro ifrågasätts dagligen. Att arbeta hårt med kroppen och ändå ses som en belastning. Att inte våga skaffa barn för att du är så orolig att en liten och skör människa skulle behandlas lika vidrigt som du själv”, skriver Sofie Eriksson. Nej, jag vågar inte skaffa barn. Inte så som det ser ut nu.

”Människor med fysiskt tunga arbeten ska inte bli förlorare”

LEDARE ”Innan pensionsåldern höjs borde man ha säkrat så att arbetsmiljön är så bra att man kan arbeta längre än idag. Det kanske vore på sin plats att sänka den dagliga arbetstiden, korta arbetsveckan eller förlänga semestern”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. Nuvarande pensionssystem infördes 1999. Det föregicks av ett stort remissarbete.

Kurt Junesjö: ”Jag hoppas LO-förbunden tar sitt förnuft till fånga”

REPLIK ”När Erland Olauson säger att rättsläget är oförändrat talar han tyvärr mot bättre vetande”, skriver Kurt Junesjö. Erland Olausons bemötande av mina åsikter om förslaget till inskränkningar i strejkrätten är anmärkningsvärt. För han bemöter mig bara med ett enda argument, en dom som kom redan 1989, Britanniadomen.

Josefine Larsson: ”Vart har respekten tagit vägen?”

KRÖNIKA ”Hade jag inte velat bli smutsig under mina naglar hade jag ju valt ett annat yrke. Och så vitt jag vet så finns det faktiskt män som inte vill få smuts under sina naglar också. Men skulle en man någonsin få den frågan? Jag tror inte det”, skriver Josefine Larsson. För snart nio år sedan valde jag att bli elektriker.

Johannes Klenell: ”Personligen avskyr jag cynismen”

KRÖNIKA ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något sa parollen under flyktingkrisen. Ändå sitter man där, med sitt morgonkaffe och känner sig otillräcklig inför att världen går under”, skriver Johannes Klenell. Jag är i grunden optimist. Det är inte en lätt grundinställning att ha i dag. Världen krymper. Vi dränks i bilder av plågade människor.