• Här placerades den första generatorn i Stömne, eller dynamomaskin som den benämns i Hudiksvalls Nyheter från 1887. Foto: Lars Sundin

  • Här bodde mjölnaren i Stocksbo och han slog av och på strömmen och däremellan fick han justera beroende på belastning, eftersom det var likström så varierade spänningen när elektrisk utrustning slogs av och på. Foto: Lars Sundin

  • Det enda som finns kvar på platsen för den första turbinen i Stocksbo är fundamentet till sågverket där generatorn satt, samt ett turbinhjul. Foto: Lars Sundin

2018-01-22

GÄVLEBORG

När bonden Anders Norell i Ava, Delsbo, monterade upp en dynamo i en vattendriven kvarn 1887, blev han först på Sveriges landsbygd att ha egen ström i sitt hus. Generatorn levererade likström till fyra glödlampor.

Stocksbo strax söder om Färila var den första by som fick egen ström från vattenkraft i Sverige 1892.

Att Hälsingland var först i Sverige med vattenkraft kan delvis bero på att hälsingarna hade utnyttjat vattenkraften länge, med många vattendrivna kvarnar och sågverk, tror Jan Garnert, som är etnolog och skrivit böckerna ”Ljus och kraft” och ”Ut ur mörkret”.

LÄS ÄVEN: Jörgen Lindh om bruksortens storhetstid: ”Det var mycket folk här förr”

Det blev vanligt att bygga små vattenkraftverk i början på 1900-talet. Några få används fortfarande, medan andra befinner sig i olika stadier av förfall. Från början levererade alla kraftverk enbart likström.

– Inget län hade så mycket småskalig elektricitet som Gävleborg och de flesta fanns i Hälsingland, säger Jan Garnert.

Redan 1876 hade Marma sågverk installerat två båglampor som, tillsammans med Näs sågverk i Dalarna, kan vara den allra första elektrifieringen i Sverige. Båglamporna gav ett mycket kraftigt ljus som endast lämpade sig för utomhusbruk.

Det var dragningen av järnvägen från Hudiksvall till Ljusdal som gjorde att ny teknik blev tillgänglig. I Delsbo blev kontakten med järnvägsbyggare avgörande för elektricitetens introduktion. Sträckan Delsbo–Ljusdal öppnades 1 oktober 1887.

LÄS ÄVEN: Nu ska det satsas på havets friska vindar

Likströmsgeneratorn placerade Anders Norell inuti mellankvarn i Stömne, cirka 700 meter från hus i Ava.

Hudiksvallsposten skrev i november 1887:

”Till en början anwändes blott fyra glödlampor. Det lär äfven wara egarens afsikt att medelst samma motor och dynamomaskin och en för detta ändamål afsedd särskild gröfre kabel draga tröskwerk, hackelsemaskin m.m. Det nya lysämnet bör ställa sig billigare än den wanliga fotogenbelysningen. Så witt oss kändt torde Norells gård i Afwa wara den första bondgård i wårt land som tillgodogjort sig detta framtidens ypperliga belysningsmedel.”


Det här huset i Ava kan vara det första privata huset på landsbygden i Sverige, som elektrifierades med vattenkraft. Foto: Lars Sundin


I tidningen Såningsmannen från 1937 berättar sonen C.A. Norell om hur det gick till:

– Farsgubben ville gärna följa med sin tid. Redan tidigare hade han skaffat sig en telefon

Var fick han den elektriska strömmen ifrån?

– Det var en liten billig dynamomaskin som konstruerades av ingenjör Florelius vid S.J. Dynamon laddades av ett vattenfall i Stömneån. Efter hand användes den elektriska strömmen till att dra tröskverk o. dyl.

Hur längre var er far ensam om denna anordning?

– Det vet jag inte så noga. Men då han 1897 besökte Stockholmsutställningen och ville då köpa en elektrisk ljuskrona för Delsbo, så svarade firman honom att norr om Dalälven fanns det inget elektricitetsverk , så det var ingen ide att köpa ljuskronor. Vederbörande blev tämligen snopna, när far lugnt upplyste att elektrisk verk funnits i Delsbo sedan 10 år tillbaka.

LÄS ÄVEN: Elektrikerförbundets historia

Hur gick det med ljuskronan?

– Jo det blev affär och kronan finns fortfarande i släktens ägo. Den är säkert en av de vackraste metalljuskronor som tillverkats i landet.

– Påståendet att det inte fanns elektricitetsverk norr om Dalälven 1897 stämmer inte och jag undrar om de verkligen var så okunniga på Stockholmsutställningen, säger Jan Garnert.

Huset där Anders Norell bodde finns kvar i dag. Det byggdes 1794 och är påbyggt med en våning 1810. Lasse Kjellins pappa Ernst köpte huset 1969. Sedan 1975 bor Lasse Kjellin där med familj.

– Efter vad jag hört så sattes en lampa upp i köket, en eller eventuellt två i bakstugan och en på dasset, säger Lasse Kjellin.

Han visar på två igensatta hål i ytterväggen där likströmsledningen gick in i bostadshuset.


Lasse Kjellin som nu äger fastigheten i Ava, tittar på de gamla ledningarna i taket på den gamla bakstugan. Foto: Lars Sundin


– Då var köket där innanför, men det flyttades senare till andra ändan av huset.

Det verkar som att ingenjörer från SJ varit med och påskyndat elektrifieringen av Hälsingland. När verkstäderna i Iggesund skulle få elektrisk ström var det en av SJ:s ingenjörer som fick brukets uppdrag att göra ett kostnadsförslag.

Den tidigaste elektrifieringen av en by i Sverige var Stocksbo 1892, när en hemmabyggd dynamo sattes upp i ett sågverk i Stocksboån. Turbinen i Stocksbo levererade likström till fyra gårdar. Mjölnaren reglerade strömmen efter hur belastningen ändrades under dagen.

– När mjölnaren gick och lade sig, stängde han av strömmen, berättar Staffan Olsson, som äger fastigheten där det första kraftverket låg.

Det var också förenat med viss fara att stänga av själva turbinen. Det gjordes med en vev som satt inne i kvarngården och gick med linor till ett reglage på turbinhjulets axel, som stängde turbinens blad. Ibland skedde någon form av backslag, så att veven for bakåt med stor kraft. Åtminstone en gång träffade veven den som stängde av så hårt, att personen tuppade av, berättar Staffan Olsson.

LÄS ÄVEN: Sture samlar på läten från förr

I början av 1885 fanns lite över hundra dynamomaskiner som gav ström åt 4 360 glödlampor och 117 båglampor i Sverige.

I Enånger kallades glödlamporna för vattlampor, inte på grund av måttet på effekt, utan för att de lyste på grund av vattnet som drev turbinen.

Det var inte helt problemfritt att använda likström kan familjen Olshäll berätta. De bor strax utanför Delsbo och hade likström från en egen generator till bondgården mellan 1928 och 1972 från Storån.

– När vi slog av och på elförbrukare gällde det att ha kontroll på voltmätaren hela tiden. Helst skulle den ligga på 220 volt. När det gick ner åt 170 blev det blekt ljus i glödlamporna, säger Ingrid Olshäll.

Till generatorn fanns en regulator som skulle styra så att spänningen hölls konstant.

– Det fungerade knappt alls. Därför blev det att justera manuellt hela tiden, säger Sven Olshäll.


Turbinerna i sågverket i Stocksbo, flyttades 1917 till den intilliggande kvarnen. Foto: Lars Sundin


Den egna strömanläggningen krävde en hel del underhåll för att fungera.

– Jag fick öppna en liten lucka och krypa in med en fotogenlampa och göra rent turbinhjulets skovlar några gånger per år. Det var trångt och mörkt, förklarar Sven Olshäll.

Om vattentillgången var låg så stängdes generatorn av på natten för att fylla dammen.

Sven Olshäll berättar om ett speciellt fenomen som inträffade på vintern.

– Under vissa temperaturförhållanden bildades det iskristaller i tuben som ledde in vattnet till turbinen och runt intagsgallret, så att vattentillförseln stryptes och spänningen sjönk. Det var bara att vänta på att de smälte, det gick inte att påverka.

LÄS ÄVEN: Två sidor av svensk elproduktion – självklart finns där elektriker

Ett annat problem med utrustningen för likström var att strömbrytarna inte höll så länge.

– Varje gång man stängde av så bildades de en liten ljusbåge mellan kontakterna så de slets fort ut, säger Sven Olshäll.

De första koltrådslamporna var på 10 till 15 watt och lyste inte speciellt starkt.

– Den stora skillnaden var nog att de satt uppe i taket och spred ljuset bra, om taket var målat i en ljus färg, så lyste de nog upp rummet bättre än en fotogenlampa, säger etnologen Jan Garnert.

Det var först vid introduktionen av metalltrådslampan i början på 1900-talet som glödlampornas effekt ökade.

– Inte var det så mycket ljus från de första glödlamporna jag minns. Sjönk spänningen så lyste det inte mycket alls, säger Sven Olshäll.

Fyra glödlampor på tio watt i ett enda hus, var den blygsamma starten när nattens mörker lystes upp i våra hus.

Jan Garnerts två böcker är ”Ljus och kraft” som handlar om elektricitetens intåg i våra liv och ”Ut ur mörkret” som handlar om hur vi människor med alltifrån talgljus förr i tiden, till elektriska lampor sedan slutet av 1800-talet och i dag försöker lysa upp mörkret.

Lars Sundin

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Pleiad i en fjärde generation

NY TEKNIK Fagerhults kanske kändaste (?) produktserie Pleiad kommer i en ny tappning, generation 4. En storsatsning de visade upp på Light + Building i Frankfurt nyligen. Ja, det här är helt nytt och vi förlanserar den här. Kommer till hösten i Sverige, säger Peter Björkman, produktchef inomhusbelysning.

Evighetsmaskinen är här

NY TEKNIK En trådlös tryckknapp med evighetsfunktion och självstyrande armaturer. Svenska AURA Light lanserade sitt system IQ-Connect på Frankfurtmässan. Det här konceptet är vi unika med. Det säger Fredrik Hagman, marknadsdirektör Auralight Sweden som puffade hårt för sin paketlösning IQ-Connect där intelligensen sitter i armaturen och är färdigprogrammerad redan på fabrik.

Elektriker utsattes för strömgenomgång i kongresscenter

En elektriker som arbetade i Aros Congress center i Västerås utsattes i början av juli för strömgenomgång när han stod i en liftkorg. Enligt anmälan till Arbetsmiljöverket var anledningen att korgen i liften var spänningssatt. Elektrikern hade ena armen mot liftkorgen och tog tag i bärverket i taket, och fick därmed en strömgenomgång från ena armen till andra handen.

602 byggbolag i konkurs – men branschen gör uppsving

Under årets första halva har 602 byggbolag gått i konkurs en högre nivå än samma period förra året, skriver Byggnadsarbetaren. Enligt statistik från kreditupplysningsföretaget UC har byggkonkurserna ökat under det första halvåret i år, jämfört med 2017. Samma trend kan observeras även inom andra branscher.

Dödsolycka på bygge – fick balk över sig

En 24-årig man avled under torsdagskvällen efter att han fått en balk över sig på en byggarbetsplats i Stockholm, skriver Aftonbladet. Larmet om arbetsplatsolyckan kom klockan 18.34 på torsdagskvällen. En 24-årig man hemmahörande i Värmland hade fått en fallande balk över sig på ett bygge i Hjorthagen i centrala Stockholm.

Rusande elpriser – på grund av torkan

Vattenmagasinen töms och grundvattennivån sjunker. Den pågående torkan orsakar vattenbrist och kraftigt stigande elpriser. En villaägare vars rörliga elpris i juni förra året låg på 600 kronor kan tvingas betala över 1000 el-kronor för samma månad i år.

Elyseum: Ett hus fullt av elektrisk historia

I det vackra huset i jugendstil vid Gamla Ullevi, som tidigare var en understation till Göteborgs elverk, finns i dag ett museum. Ett museum som visar Göteborgs energihistoria, allt från gasens utveckling till det sena 1900-talets elektriska apparater. Det tillverkades saker av bättre kvalitet förr, säger Naimi Rynge, ingenjör vid Göteborgs energi.

El orsakar 1800 bostadsbränder varje år

1800 bostadsbränder orsakas varje år av elektroniken i våra hem. Den övervägande majoriteten av dessa bränder beror på felaktig användning av elektriska apparater. Detta visar en granskning som Elsäkerhetsverket genomfört. Som en del i projektet ”Elsäkerhet i bostäder” har Elsäkerhetsverket kartlagt var elbränder startar i svenska bostäder.

Regeringens beslut: Alla ska ha smarta elmätare

Elen ska mätas timvis, och användarna ska kunna se sin egen förbrukning. Nu har regeringen fattat beslut om nya, smarta elmätare. Den 28 juni bestämde regeringen att alla elmätare ska bytas ut mot en ny, smartare typ av mätare. Alla hushåll ska enligt beslutet ha en elmätare med timvis mätning.

Frilans Finans startar gul fackklubb

En gul fackförening har startats av företaget Frilans Finans. Det uppger företagets VD Stephen Schad under Journalistförbundets seminarium i Almedalen, skriver tidningen Journalisten. Ett fack som kontrolleras av arbetsgivaren. Det är i korthet definitionen på ett så kallat ”gult fackförbund”.

De anställda bjöds på fest – sedan varslades de

Esab tog över Sandviks verksamhet och de anställda bjöds på fest. Bakom kulisserna hade företaget dock redan meddelat Arbetsförmedlingen att tillverkningen skulle flyttas till Tjeckien och de flesta av arbetarna sägas upp. Detta skriver Dagens Arbete.

Har du koll på elsäkerheten i sommar?

Har du koll på elsäkerheten nu under sommaren, när en hel del elektronik får följa med utomhus? Kolla in Elsäkerhetsverkets tips för en säkrare el-sommar! Sommaren är här med sol, bad och härligt ljusa kvällar på verandan. Samtidigt är det den tid på året då vi i högre utsträckning än vanligt tar med oss elen utomhus med alla risker som det innebär.

Vattenfall köper installationsföretag

Vattenfall köper installationsföretaget Dalenbergs El & Maskinteknik i Skene. Ägarbytet trädde i kraft 1 juli. Enligt Vattenfall Services pressmeddelande förväntar man sig att bolagsköpet kommer att stärka företagets position för lågspänningsuppdrag.

Efterlysning: Vilken är din viktigaste valfråga?

Tidningen Elektrikern kommer att intervjua riksdagspartierna inför valet. Vilka frågor vill du att politikerna ska svara på? Det är valår. Ett valår där mycket, kanske mer än någonsin, står på spel. Nu vill vi veta era viktigaste frågor inför valet.

Föll genom tak – utredningen om dödsolyckan läggs ned

Arbetaren föll åtta meter genom taket och avled senare av sina skador. Nu läggs dock förundersökningen om arbetsmiljöbrott ned, skriver Byggnadsarbetaren. Olyckan inträffade i augusti förra året, i samband med ett byggnadsarbete på en gård i Sjöbo. En man arbetade med att byta ut trasiga takplattor på en ladugård.