• Här placerades den första generatorn i Stömne, eller dynamomaskin som den benämns i Hudiksvalls Nyheter från 1887. Foto: Lars Sundin

  • Här bodde mjölnaren i Stocksbo och han slog av och på strömmen och däremellan fick han justera beroende på belastning, eftersom det var likström så varierade spänningen när elektrisk utrustning slogs av och på. Foto: Lars Sundin

  • Det enda som finns kvar på platsen för den första turbinen i Stocksbo är fundamentet till sågverket där generatorn satt, samt ett turbinhjul. Foto: Lars Sundin

2018-01-22

GÄVLEBORG

När bonden Anders Norell i Ava, Delsbo, monterade upp en dynamo i en vattendriven kvarn 1887, blev han först på Sveriges landsbygd att ha egen ström i sitt hus. Generatorn levererade likström till fyra glödlampor.

Stocksbo strax söder om Färila var den första by som fick egen ström från vattenkraft i Sverige 1892.

Att Hälsingland var först i Sverige med vattenkraft kan delvis bero på att hälsingarna hade utnyttjat vattenkraften länge, med många vattendrivna kvarnar och sågverk, tror Jan Garnert, som är etnolog och skrivit böckerna ”Ljus och kraft” och ”Ut ur mörkret”.

LÄS ÄVEN: Jörgen Lindh om bruksortens storhetstid: ”Det var mycket folk här förr”

Det blev vanligt att bygga små vattenkraftverk i början på 1900-talet. Några få används fortfarande, medan andra befinner sig i olika stadier av förfall. Från början levererade alla kraftverk enbart likström.

– Inget län hade så mycket småskalig elektricitet som Gävleborg och de flesta fanns i Hälsingland, säger Jan Garnert.

Redan 1876 hade Marma sågverk installerat två båglampor som, tillsammans med Näs sågverk i Dalarna, kan vara den allra första elektrifieringen i Sverige. Båglamporna gav ett mycket kraftigt ljus som endast lämpade sig för utomhusbruk.

Det var dragningen av järnvägen från Hudiksvall till Ljusdal som gjorde att ny teknik blev tillgänglig. I Delsbo blev kontakten med järnvägsbyggare avgörande för elektricitetens introduktion. Sträckan Delsbo–Ljusdal öppnades 1 oktober 1887.

LÄS ÄVEN: Nu ska det satsas på havets friska vindar

Likströmsgeneratorn placerade Anders Norell inuti mellankvarn i Stömne, cirka 700 meter från hus i Ava.

Hudiksvallsposten skrev i november 1887:

”Till en början anwändes blott fyra glödlampor. Det lär äfven wara egarens afsikt att medelst samma motor och dynamomaskin och en för detta ändamål afsedd särskild gröfre kabel draga tröskwerk, hackelsemaskin m.m. Det nya lysämnet bör ställa sig billigare än den wanliga fotogenbelysningen. Så witt oss kändt torde Norells gård i Afwa wara den första bondgård i wårt land som tillgodogjort sig detta framtidens ypperliga belysningsmedel.”


Det här huset i Ava kan vara det första privata huset på landsbygden i Sverige, som elektrifierades med vattenkraft. Foto: Lars Sundin


I tidningen Såningsmannen från 1937 berättar sonen C.A. Norell om hur det gick till:

– Farsgubben ville gärna följa med sin tid. Redan tidigare hade han skaffat sig en telefon

Var fick han den elektriska strömmen ifrån?

– Det var en liten billig dynamomaskin som konstruerades av ingenjör Florelius vid S.J. Dynamon laddades av ett vattenfall i Stömneån. Efter hand användes den elektriska strömmen till att dra tröskverk o. dyl.

Hur längre var er far ensam om denna anordning?

– Det vet jag inte så noga. Men då han 1897 besökte Stockholmsutställningen och ville då köpa en elektrisk ljuskrona för Delsbo, så svarade firman honom att norr om Dalälven fanns det inget elektricitetsverk , så det var ingen ide att köpa ljuskronor. Vederbörande blev tämligen snopna, när far lugnt upplyste att elektrisk verk funnits i Delsbo sedan 10 år tillbaka.

LÄS ÄVEN: Elektrikerförbundets historia

Hur gick det med ljuskronan?

– Jo det blev affär och kronan finns fortfarande i släktens ägo. Den är säkert en av de vackraste metalljuskronor som tillverkats i landet.

– Påståendet att det inte fanns elektricitetsverk norr om Dalälven 1897 stämmer inte och jag undrar om de verkligen var så okunniga på Stockholmsutställningen, säger Jan Garnert.

Huset där Anders Norell bodde finns kvar i dag. Det byggdes 1794 och är påbyggt med en våning 1810. Lasse Kjellins pappa Ernst köpte huset 1969. Sedan 1975 bor Lasse Kjellin där med familj.

– Efter vad jag hört så sattes en lampa upp i köket, en eller eventuellt två i bakstugan och en på dasset, säger Lasse Kjellin.

Han visar på två igensatta hål i ytterväggen där likströmsledningen gick in i bostadshuset.


Lasse Kjellin som nu äger fastigheten i Ava, tittar på de gamla ledningarna i taket på den gamla bakstugan. Foto: Lars Sundin


– Då var köket där innanför, men det flyttades senare till andra ändan av huset.

Det verkar som att ingenjörer från SJ varit med och påskyndat elektrifieringen av Hälsingland. När verkstäderna i Iggesund skulle få elektrisk ström var det en av SJ:s ingenjörer som fick brukets uppdrag att göra ett kostnadsförslag.

Den tidigaste elektrifieringen av en by i Sverige var Stocksbo 1892, när en hemmabyggd dynamo sattes upp i ett sågverk i Stocksboån. Turbinen i Stocksbo levererade likström till fyra gårdar. Mjölnaren reglerade strömmen efter hur belastningen ändrades under dagen.

– När mjölnaren gick och lade sig, stängde han av strömmen, berättar Staffan Olsson, som äger fastigheten där det första kraftverket låg.

Det var också förenat med viss fara att stänga av själva turbinen. Det gjordes med en vev som satt inne i kvarngården och gick med linor till ett reglage på turbinhjulets axel, som stängde turbinens blad. Ibland skedde någon form av backslag, så att veven for bakåt med stor kraft. Åtminstone en gång träffade veven den som stängde av så hårt, att personen tuppade av, berättar Staffan Olsson.

LÄS ÄVEN: Sture samlar på läten från förr

I början av 1885 fanns lite över hundra dynamomaskiner som gav ström åt 4 360 glödlampor och 117 båglampor i Sverige.

I Enånger kallades glödlamporna för vattlampor, inte på grund av måttet på effekt, utan för att de lyste på grund av vattnet som drev turbinen.

Det var inte helt problemfritt att använda likström kan familjen Olshäll berätta. De bor strax utanför Delsbo och hade likström från en egen generator till bondgården mellan 1928 och 1972 från Storån.

– När vi slog av och på elförbrukare gällde det att ha kontroll på voltmätaren hela tiden. Helst skulle den ligga på 220 volt. När det gick ner åt 170 blev det blekt ljus i glödlamporna, säger Ingrid Olshäll.

Till generatorn fanns en regulator som skulle styra så att spänningen hölls konstant.

– Det fungerade knappt alls. Därför blev det att justera manuellt hela tiden, säger Sven Olshäll.


Turbinerna i sågverket i Stocksbo, flyttades 1917 till den intilliggande kvarnen. Foto: Lars Sundin


Den egna strömanläggningen krävde en hel del underhåll för att fungera.

– Jag fick öppna en liten lucka och krypa in med en fotogenlampa och göra rent turbinhjulets skovlar några gånger per år. Det var trångt och mörkt, förklarar Sven Olshäll.

Om vattentillgången var låg så stängdes generatorn av på natten för att fylla dammen.

Sven Olshäll berättar om ett speciellt fenomen som inträffade på vintern.

– Under vissa temperaturförhållanden bildades det iskristaller i tuben som ledde in vattnet till turbinen och runt intagsgallret, så att vattentillförseln stryptes och spänningen sjönk. Det var bara att vänta på att de smälte, det gick inte att påverka.

LÄS ÄVEN: Två sidor av svensk elproduktion – självklart finns där elektriker

Ett annat problem med utrustningen för likström var att strömbrytarna inte höll så länge.

– Varje gång man stängde av så bildades de en liten ljusbåge mellan kontakterna så de slets fort ut, säger Sven Olshäll.

De första koltrådslamporna var på 10 till 15 watt och lyste inte speciellt starkt.

– Den stora skillnaden var nog att de satt uppe i taket och spred ljuset bra, om taket var målat i en ljus färg, så lyste de nog upp rummet bättre än en fotogenlampa, säger etnologen Jan Garnert.

Det var först vid introduktionen av metalltrådslampan i början på 1900-talet som glödlampornas effekt ökade.

– Inte var det så mycket ljus från de första glödlamporna jag minns. Sjönk spänningen så lyste det inte mycket alls, säger Sven Olshäll.

Fyra glödlampor på tio watt i ett enda hus, var den blygsamma starten när nattens mörker lystes upp i våra hus.

Jan Garnerts två böcker är ”Ljus och kraft” som handlar om elektricitetens intåg i våra liv och ”Ut ur mörkret” som handlar om hur vi människor med alltifrån talgljus förr i tiden, till elektriska lampor sedan slutet av 1800-talet och i dag försöker lysa upp mörkret.

Lars Sundin

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Svenskt Näringsliv säger upp avtal med LO

Svenskt Näringsliv har sagt upp sitt avtal med LO och PTK om finansiering av försäkringsinformation, skriver Hotellrevyn. LO, samverkansorganisationen PTK och Svenskt Näringsliv har sedan 1978 haft ett avtal om hur man finansierar informationen kring de försäkringar som finns med i kollektivavtalet.

Stand Down: Då stannar arbetet upp i säkerhetens namn

Den 26 september klockan 13.00 stannar många arbetsplatser i Sverige upp i 15 minuter. Aktionen genomförs för att skicka en signal om säkerheten på landets byggarbetsplatser. För sjätte året i rad arrangerar Trafikverket, i samarbete med anläggningsbranschen, en så kallad ”stand down”.

Elpriserna kan öka mer – efter förvaltningsrättens dom

Elpriserna kan komma att bli mycket dyrare även efter 2020 trots regeringens löfte. Detta på grund av en omdiskuterad dom som nyligen förkunnades i förvaltningsrätten, skriver SvD Näringsliv. Elnätspriserna har ökat kraftigt de senaste åren på runt tio år har de höjts med mer än 60 procent, enligt SvD:s uppgifter.

Stopp i tunnlarna – nya problem för Förbifart Stockholm

Arbetet har stoppats på ännu en arbetsplats i anknytning till bygget av Förbifart Stockholm denna gång tunnlarna Johannelund och Lunda, skriver Byggnadsarbetaren. Bygget av Förbifart Stockholm har kantats av problem med säkerheten.

Enorm rot-härva – kan ha lurat staten på miljoner

Staten misstänks ha blivit lurad på miljontals kronor i en bygghärva med Rot-fusk. Ekobrottsmyndigheten har inlett en utredning, skriver Sveriges Radio. Närmare 30 personer tros vara inblandade i den misstänkta rotfuskhärva som just nu utreds av Ekobrottsmyndigheten.

Ny lag ger migrantarbetare rörelsefrihet

Qatar De styrande i Qatar har antagit en ny lag som innebär att migrantarbetare inte längre behöver tillstånd från sin arbetsgivare för att resa ur landet. Ambet Yuson, generalsekreterare för det internationella bygg- och träfacket BWI, välkomnade antagandet av den nya lagen.

Olycka med kapsåg – praktikantens fingrar sågades av

Praktikanten arbetade med en kapsåg när något gick fel och hen fick flera fingrar avkapade, skriver TTELA. En gymnasieelev i Trollhättan drabbades under sin praktik av en allvarlig arbetsplatsolycka. Eleven befann sig på sin praktikplats och arbetade med en kapsåg när olyckan inträffade.
Foto: Tomas Nyberg

Wallin om valutgången: ”Vi har kvar vår beredskap”

När rösterna till årets riksdagsval har kontrollräknats kan det konstateras att det rödgröna blocket stannade på 144 mandat, de borgerliga på 143 mandat och Sverigedemokraterna på 62 mandat. Valet gick bättre än vad vi hade befarat, lika fullt så är det ett sämre resultat än vad vi är vana vid, säger Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin.

Saknade fallskydd – företag får böta 68 000 kronor

Den anställde arbetade sex meter ovanför marken utan fallskydd. Nu fastslår Förvaltningsrätten att byggföretaget ska betala 68 000 kronor för överträdelsen, skriver Arbetet. När Arbetsmiljöverkets inspektörer kom till en byggarbetsplats i Malmö sommaren 2017 möttes de av en mindre rolig syn.

Vassa och roliga broderier signerade Sofie Eriksson

KULTUR Sofie Eriksson sätter fart på det kvinnliga hantverket och skapar broderier för vår egen tid. Det är radikala, feministiska och antirasistiska budskap. En pågående utställning i Smedjebacken visar en del av hennes egenhändiga broderier. Sofie Eriksson sysslar med ett slags återbruk av gamla broderier. Hon hittar sina fynd på olika loppisar.

Efter strömavbrotten – Energimarknadsinspektionen granskar Geab

De senaste månaderna har Gotland drabbats av upprepade strömavbrott, vilket påverkat både företag och privatpersoner. Svensk Linjebesiktnings besiktningsman dömer ut stora delar av ledningsnätet, och Energimarknadsinspektionen har inlett en granskning av det gotländska elbolaget Geab.

Nye generaldirektören lugn – trots hot om nedläggning

När Arbetslivsinstitutet lades ned 2007 flyttade en stor grupp av forskarna till Högskolan i Gävle. Där inlemmades de så småningom i Akademin för hälsa och arbetsliv. Akademins chef hette Nader Ahmadi, numer nytillträdd generaldirektör för Sveriges allra yngsta myndighet: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

Norsk miljardär bankrutt – Vattenfall kan tvingas betala

Cirka 1,2 miljarder kronor fattas efter en urspårad norsk energiaffär. Flera stora el-aktörer kan tvingas gå in och täcka upp med miljonbelopp däribland svenska Vattenfall, skriver GP. Den norske derivathandlaren Einar Aas, en av landets rikaste personer, hade det inte roligt i början av förra veckan.

Tidningen Elektrikern går över till LO Mediehus – oklar framtid för journalisterna

Sedan 2012 har Tidningen Elektrikern och därefter Målarnas facktidning producerats av Dala-Demokraten. Nu ska de ingå i LO Mediehus tillsammans med fem andra facktidningar. Det för att vara närmare LO. Det är en tråkig nyhet. De här två tidningarna är de enda facktidningar som gjorts utanför Stockholm, säger Anna Norling, chefredaktör för Elektrikern.

”Det här är vårt statement – det här är bara början”

En musikfestival för endast kvinnor och transpersoner både vad gäller publik och artister. Detta är beskrivningen på Statement Festival som nyligen arrangerades i Göteborg. Elektrikerförbundet sponsrade med 100 000 kronor och ELQvinnorna var på plats för att locka fler tjejer och transpersoner till elektrikeryrket.