• Här placerades den första generatorn i Stömne, eller dynamomaskin som den benämns i Hudiksvalls Nyheter från 1887. Foto: Lars Sundin

  • Här bodde mjölnaren i Stocksbo och han slog av och på strömmen och däremellan fick han justera beroende på belastning, eftersom det var likström så varierade spänningen när elektrisk utrustning slogs av och på. Foto: Lars Sundin

  • Det enda som finns kvar på platsen för den första turbinen i Stocksbo är fundamentet till sågverket där generatorn satt, samt ett turbinhjul. Foto: Lars Sundin

2018-01-22

GÄVLEBORG

När bonden Anders Norell i Ava, Delsbo, monterade upp en dynamo i en vattendriven kvarn 1887, blev han först på Sveriges landsbygd att ha egen ström i sitt hus. Generatorn levererade likström till fyra glödlampor.

Stocksbo strax söder om Färila var den första by som fick egen ström från vattenkraft i Sverige 1892.

Att Hälsingland var först i Sverige med vattenkraft kan delvis bero på att hälsingarna hade utnyttjat vattenkraften länge, med många vattendrivna kvarnar och sågverk, tror Jan Garnert, som är etnolog och skrivit böckerna ”Ljus och kraft” och ”Ut ur mörkret”.

LÄS ÄVEN: Jörgen Lindh om bruksortens storhetstid: ”Det var mycket folk här förr”

Det blev vanligt att bygga små vattenkraftverk i början på 1900-talet. Några få används fortfarande, medan andra befinner sig i olika stadier av förfall. Från början levererade alla kraftverk enbart likström.

– Inget län hade så mycket småskalig elektricitet som Gävleborg och de flesta fanns i Hälsingland, säger Jan Garnert.

Redan 1876 hade Marma sågverk installerat två båglampor som, tillsammans med Näs sågverk i Dalarna, kan vara den allra första elektrifieringen i Sverige. Båglamporna gav ett mycket kraftigt ljus som endast lämpade sig för utomhusbruk.

Det var dragningen av järnvägen från Hudiksvall till Ljusdal som gjorde att ny teknik blev tillgänglig. I Delsbo blev kontakten med järnvägsbyggare avgörande för elektricitetens introduktion. Sträckan Delsbo–Ljusdal öppnades 1 oktober 1887.

LÄS ÄVEN: Nu ska det satsas på havets friska vindar

Likströmsgeneratorn placerade Anders Norell inuti mellankvarn i Stömne, cirka 700 meter från hus i Ava.

Hudiksvallsposten skrev i november 1887:

”Till en början anwändes blott fyra glödlampor. Det lär äfven wara egarens afsikt att medelst samma motor och dynamomaskin och en för detta ändamål afsedd särskild gröfre kabel draga tröskwerk, hackelsemaskin m.m. Det nya lysämnet bör ställa sig billigare än den wanliga fotogenbelysningen. Så witt oss kändt torde Norells gård i Afwa wara den första bondgård i wårt land som tillgodogjort sig detta framtidens ypperliga belysningsmedel.”


Det här huset i Ava kan vara det första privata huset på landsbygden i Sverige, som elektrifierades med vattenkraft. Foto: Lars Sundin


I tidningen Såningsmannen från 1937 berättar sonen C.A. Norell om hur det gick till:

– Farsgubben ville gärna följa med sin tid. Redan tidigare hade han skaffat sig en telefon

Var fick han den elektriska strömmen ifrån?

– Det var en liten billig dynamomaskin som konstruerades av ingenjör Florelius vid S.J. Dynamon laddades av ett vattenfall i Stömneån. Efter hand användes den elektriska strömmen till att dra tröskverk o. dyl.

Hur längre var er far ensam om denna anordning?

– Det vet jag inte så noga. Men då han 1897 besökte Stockholmsutställningen och ville då köpa en elektrisk ljuskrona för Delsbo, så svarade firman honom att norr om Dalälven fanns det inget elektricitetsverk , så det var ingen ide att köpa ljuskronor. Vederbörande blev tämligen snopna, när far lugnt upplyste att elektrisk verk funnits i Delsbo sedan 10 år tillbaka.

LÄS ÄVEN: Elektrikerförbundets historia

Hur gick det med ljuskronan?

– Jo det blev affär och kronan finns fortfarande i släktens ägo. Den är säkert en av de vackraste metalljuskronor som tillverkats i landet.

– Påståendet att det inte fanns elektricitetsverk norr om Dalälven 1897 stämmer inte och jag undrar om de verkligen var så okunniga på Stockholmsutställningen, säger Jan Garnert.

Huset där Anders Norell bodde finns kvar i dag. Det byggdes 1794 och är påbyggt med en våning 1810. Lasse Kjellins pappa Ernst köpte huset 1969. Sedan 1975 bor Lasse Kjellin där med familj.

– Efter vad jag hört så sattes en lampa upp i köket, en eller eventuellt två i bakstugan och en på dasset, säger Lasse Kjellin.

Han visar på två igensatta hål i ytterväggen där likströmsledningen gick in i bostadshuset.


Lasse Kjellin som nu äger fastigheten i Ava, tittar på de gamla ledningarna i taket på den gamla bakstugan. Foto: Lars Sundin


– Då var köket där innanför, men det flyttades senare till andra ändan av huset.

Det verkar som att ingenjörer från SJ varit med och påskyndat elektrifieringen av Hälsingland. När verkstäderna i Iggesund skulle få elektrisk ström var det en av SJ:s ingenjörer som fick brukets uppdrag att göra ett kostnadsförslag.

Den tidigaste elektrifieringen av en by i Sverige var Stocksbo 1892, när en hemmabyggd dynamo sattes upp i ett sågverk i Stocksboån. Turbinen i Stocksbo levererade likström till fyra gårdar. Mjölnaren reglerade strömmen efter hur belastningen ändrades under dagen.

– När mjölnaren gick och lade sig, stängde han av strömmen, berättar Staffan Olsson, som äger fastigheten där det första kraftverket låg.

Det var också förenat med viss fara att stänga av själva turbinen. Det gjordes med en vev som satt inne i kvarngården och gick med linor till ett reglage på turbinhjulets axel, som stängde turbinens blad. Ibland skedde någon form av backslag, så att veven for bakåt med stor kraft. Åtminstone en gång träffade veven den som stängde av så hårt, att personen tuppade av, berättar Staffan Olsson.

LÄS ÄVEN: Sture samlar på läten från förr

I början av 1885 fanns lite över hundra dynamomaskiner som gav ström åt 4 360 glödlampor och 117 båglampor i Sverige.

I Enånger kallades glödlamporna för vattlampor, inte på grund av måttet på effekt, utan för att de lyste på grund av vattnet som drev turbinen.

Det var inte helt problemfritt att använda likström kan familjen Olshäll berätta. De bor strax utanför Delsbo och hade likström från en egen generator till bondgården mellan 1928 och 1972 från Storån.

– När vi slog av och på elförbrukare gällde det att ha kontroll på voltmätaren hela tiden. Helst skulle den ligga på 220 volt. När det gick ner åt 170 blev det blekt ljus i glödlamporna, säger Ingrid Olshäll.

Till generatorn fanns en regulator som skulle styra så att spänningen hölls konstant.

– Det fungerade knappt alls. Därför blev det att justera manuellt hela tiden, säger Sven Olshäll.


Turbinerna i sågverket i Stocksbo, flyttades 1917 till den intilliggande kvarnen. Foto: Lars Sundin


Den egna strömanläggningen krävde en hel del underhåll för att fungera.

– Jag fick öppna en liten lucka och krypa in med en fotogenlampa och göra rent turbinhjulets skovlar några gånger per år. Det var trångt och mörkt, förklarar Sven Olshäll.

Om vattentillgången var låg så stängdes generatorn av på natten för att fylla dammen.

Sven Olshäll berättar om ett speciellt fenomen som inträffade på vintern.

– Under vissa temperaturförhållanden bildades det iskristaller i tuben som ledde in vattnet till turbinen och runt intagsgallret, så att vattentillförseln stryptes och spänningen sjönk. Det var bara att vänta på att de smälte, det gick inte att påverka.

LÄS ÄVEN: Två sidor av svensk elproduktion – självklart finns där elektriker

Ett annat problem med utrustningen för likström var att strömbrytarna inte höll så länge.

– Varje gång man stängde av så bildades de en liten ljusbåge mellan kontakterna så de slets fort ut, säger Sven Olshäll.

De första koltrådslamporna var på 10 till 15 watt och lyste inte speciellt starkt.

– Den stora skillnaden var nog att de satt uppe i taket och spred ljuset bra, om taket var målat i en ljus färg, så lyste de nog upp rummet bättre än en fotogenlampa, säger etnologen Jan Garnert.

Det var först vid introduktionen av metalltrådslampan i början på 1900-talet som glödlampornas effekt ökade.

– Inte var det så mycket ljus från de första glödlamporna jag minns. Sjönk spänningen så lyste det inte mycket alls, säger Sven Olshäll.

Fyra glödlampor på tio watt i ett enda hus, var den blygsamma starten när nattens mörker lystes upp i våra hus.

Jan Garnerts två böcker är ”Ljus och kraft” som handlar om elektricitetens intåg i våra liv och ”Ut ur mörkret” som handlar om hur vi människor med alltifrån talgljus förr i tiden, till elektriska lampor sedan slutet av 1800-talet och i dag försöker lysa upp mörkret.

Lars Sundin

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Byggbolag startar lärlingsprogram för kvinnor

Det finns för få kvinnor i byggbranschen. Det tycker Skanska, JM och Ikano bostad, som alla startat ett varsitt lärlingsprogram exklusivt riktade till kvinnor. Detta skriver Byggnadsarbetaren. Ikano bostad var först ut med sitt snickerilärlingsprogram Hentverkarna, som startade i oktober förra året.

Revolution inom forskningen: Snart kan vi lagra solenergi

Banbrytande forskning från Chalmers universitet kan ha undanröjt ett av solenergins största hinder, skriver Sveriges Radio. Solceller är på stark frammarsch som hållbar energikälla. Ett stort problem med solalstrad elektricitet är dock att man hittills inte haft något effektivt sätt att lagra den för att använda senare.

20 kabelförläggningsföretag riskerar vite – för olovliga elinstallationer

Elsäkerhetsverket får ofta in anmälningar om att företag som är registrerade för kabelförläggning olovligen håller på med annat. Nu hotas 20 kabelförläggningsföretag med vite om mellan 25 000 och 50 000 kronor, skriver Elinstallatören.

Fackförbund kan gå i graven – har för få medlemmar

Den ökande medlemsbristen blir sannolikt slutet för Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet. Nu för förbundet samtal om att gå ihop med Unionen, skriver Arbetet. Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet (SLF) har idag cirka 500 medlemmar, efter ett kraftigt medlemstapp de senaste åren.

Dokumentärtipset: Arvet efter Kent Ekeroth

KULTUR Dokumentär: Arvet efter Kent Ekeroth (2018) En dokumentär av Erik Hedtjärn om en av Sverigedemokraternas mest kända politiker. (Finns på SR-play) För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth.

Boktipset: ”Ett jävla solsken” av Fatima Bremmer

KULTURTIPS Bok: ”Ett jävla solsken” En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer, 2017. Augustvinnare 2017 för årets svenska fackbok. ”Priset för det ultimata äventyret har blivit högt.

Efter Metoo: Fack och arbetsgivare lanserar checklista

Fack och arbetsgivare har lanserat ett webbverktyg för att motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen, skriver Kommunalarbetaren. Nu har det gått ett år sedan Metoo-uppropet, där tusentals kvinnor vittnade om sexuella övergrepp och -trakasserier. Många av dessa berättelser utspelar sig på kvinnornas arbetsplatser.

”Agnes” av Dylan Färemark – del 2

KULTUR Del 2 Nora och Tussen Här är den andra delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell ”Agnes”, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Nya smarta lösningar – Nr 8, 2018

NY TEKNIK En ny slagborr från Festool, en elinstallationstång från KNIPEX, kombikablar för hög- och lågspänning från Nexan och latexfria kemhandskar från Tegera. Här är några av de allra senaste smarta lösningar inom ny teknik.

Gruppera med mesh och blåtand

NY TEKNIK Svenska Karl H Ström lanserar en ny mängdarmatur från Steinel med verkligen massor av tekniska funktioner. RS PRO Connect 5100 heter armaturen som är en IP 66-klassad armatur med 30W LED-ljuskälla tänkt för garage, parkeringshus, industri, källare och liknande.

Gigantiska snurror ska försörja Norrland med el

Det är en gnistrande vacker höstdag. Vi far över de nygrävda grusvägarna på Gråberget utanför Piteå. Högt över träden reser sig de gigantiska vindsnurrorna, nästan 200 meter höga. Många vill köpa grön el, så det är en framtidsbransch, säger Andreas Röjfors, ledande montör vid Lapplands elnät. Vi befinner oss i Markbygden utanför Piteå.

Ljusbåge när lok kopplades ur

Foto: SJ/Patrik Engstrom Observera att tåget på bilden inte är tåget som nämns i artikeln. I samband med frånkoppling av ett lok på SJ:s bangård i Hagalund i förra veckan missade en medarbetare att säkerställa att en starkströmskabel mellan loket och vagn hade elen frånkopplad. Något som resulterade i en ljusbåge när kabeln kopplades ur loket. Kabeln innehöll 1000V och 800 ampere.

FLUKE återkallar felaktiga spänningsprovare

FLUKE har upptäckt ett allvarligt säkerhetsfel bland flera modeller av sina spänningsprovare. En spänningssatt anläggning kan visas som spänningslös och Fluke återkallar nu omedelbart instrumenten. Det handlar om instrument tillverkade före juli 2018 av modellerna Fluke T110, T130 samt T150.

Spårbara verktyg med hjälp av app

NY TEKNIK Uppkopplade handverktyg blir allt vanligare och användningsområdet bredare. Amerikanska Milwaukee stöldskyddar nu sina verktyg via sitt nätbaserade system One-Key. Vi har hittat maskiner i Tjeckien som stulits från Jönköping som vi kunnat stänga av och göra obrukbara, säger Kristofer Karlsson, distriktssäljare Milwaukee.

Maskiner för säkrare arbetsmiljö

NY TEKNIK Var fjärde hantverkare i Sverige tycker att hälso- och säkerhetsåtgärder mest leder till störande avbrott. Var femte struntar helt i kraven. Det borde sitta i ryggraden att skydda sig och måste vara lika enkelt och självklart som att ta på sig bilbältet.