• Foto: Jan-Erik Johansson/Christian Larsen/Montage

Det ser ut att snart bli ett nytt stort elmätarbyte i Sverige. Regeringen vill ha 80 procent smarta elmätare i de svenska hemmen till år 2020. Men ännu är det oklart hur smarta de ska vara.

Det är knappt tio år sedan i princip alla Sveriges elmätare byttes; Kundernas räkningar skulle ändras från preliminär- till månadsdebitering vilket krävde ny teknik i mätarna. Runt åren 2008-2009 skiftades det till mätare med fjärravläsning hos runt 5 miljoner kunder i Sverige.

Men redan 2012 infördes nya regler om rätten för kund att kostnadsfritt få redovisad timmätning. Detta gällde för de cirka 5,3 miljoner kunder med anläggning upp till 63 A. En del av de nya mätarna klarade inte de kraven, men det blev inget större problem; Timmätning har inte fått något stort genomslag hos gemene man i Sverige. 2014 var antalet kunder som ansökt om timmätning cirka 8600 stycken enligt Teknikorganisationen Sweco.

Från regeringshåll håller man dock fast vid idén och vill underlätta ytterligare för elkunderna att få koll på sina elräkningar. I en proposition, ett lagförslag, vill man lagstadga om kundens rätt till timavläsning och dessutom lägga till ett antal funktionskrav som elmätarna ska klara av att leverera.

Elva punkter har tagits fram av Energiinspektionen, Ei, och just nu håller de på att finslipa de sista formuleringarna. Timmätning görs med dagens teknik oftast utan större bekymmer, men med flera av de nya funktionskraven kan det bli värre i befintliga anläggningar.

Propositionen föreslogs träda i kraft 1 juli i år, men eftersom funktionskraven inte hann bli klara så återstår att se vilka tider för genomförande och vilka krav som gäller för mätarna. Flera energibolag som tidningen varit i kontakt med följer utvecklingen innan större investeringar i mätare görs.

Jan-Erik Johansson

 

Funktionskraven för elmätare i korthet just nu:

1. Mätaren ska ha ett öppet och standardiserat gränssnitt som ger nära realtidsvärden på effekt och mätarställning och även produktion om det förekommer. Kunden får tillgång till dessa värden, även historik.

2. Mätsystemet ska för varje fas registrera spänning, ström och energi samt aktiv och reaktiv effekt för uttag och inmatning av el.

3. Krav på att all registrerad mätdata ska kunna fjärravläsas.

4. Systemet ska kunna registrera mätvärden dels en gång i timman, men också kunna ställas om till att mäta var 15:e minut.

5. Vid avbrott ska systemet klara att registrera och spara tidpunkter för början och slut i en eller flera faser. Gäller avbrott längre än tre minuter.

6. Mätsystemet ska kunna skicka larm vid nollfel i kundens elanläggning för att undvika farliga spänningsnivåer, personskador och brand.

7. Nätägaren ska fjärrledes kunna uppgradera mjukvara och ändra inställningar i mätsystemet.

8. Nätägaren ska fjärrledes kunna spänningssätta och frånkoppla elanläggningar.

9. Ei berör också larm vid dataintrång, säker datahantering.

(Källor: Funktionskrav på framtidens elmätare Ei R2015:09, Energimarknadsinpektionen, Funktionskrav Mätsystem, Sweco 9 mars 2015, Remissvar Funktionskrav på framtidens elmätare, Regeringen.)

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Ny teknik

Ny sensorteknik kan känna av mikrorörelser

NY TEKNIK Närvarodetektering av helt stilla person, dessutom kryddat med ytterligare sex sensorvärden. Steinel har tagit närvarodetektering ett steg till med sin serie True Presence.

Exxact och Renova: Nu är det utanpå som är inne

NY TEKNIK Utanpåliggande är på väg att bli trendigt och kommer starkt. Det tror i alla fall Schneider som nu utökar ett par av sina större apparatserier till utanpåliggande utförande. Njaee jag undrar om det stämmer med verkligheten. Så funderade Erik Nyholm, elektriker på APPTEK Teknikapplikationer med kontor i Vikbolandet strax utanför Norrköping.

Sawyer: En ny robotkompis på jobbet?

 NY TEKNIK Nästa generation robotar utvecklas nu i hög fart för en allt bredare marknad. Kanske har du snart en mekanisk lärling med dig på bygget. Nästa generation av kollaborativa robotar är på ingång. Sawyer kallas den koreanska maskinen som är lätt att programmera och som löser en del problem själv med hjälp av flera par kameraögon.  Foto: Jan-Erik Johansson.

Nu är de nya föreskrifterna klara

NY TEKNIK Den nya standarden för lamputtag och dito stickproppar infördes 1 april i EU och Sverige. Nu kommer föreskrifterna som anpassats för den standarden. De nya föreskrifterna (ELSÄK-FS 2019:1) trädde i kraft 1 maj men publicerades 8 april på Elsäkerhetsverkets hemsida.

Nya DCL-uttagen väcker stor debatt

NY TEKNIK De nya DCL-uttagen har väckt stor debatt bland elektriker, inte minst på nätet. Både ros och ris, men framförallt att de är svåra att funktionstesta. Du kan inte använda en vanlig spänningsprovare, lite bökigt är det.

Snart sjösätts handlingsplanen mot ful-el

NY TEKNIK Elsäkerhetsverket fortsätter sitt arbete mot fulel och för att få privatpersoner att begripa vad de får och inte får göra. Under 2019 och 2020 ska en rad aktiviteter sjösättas: Det ska tas fram gemensamma budskap och grafik, och det blir ny skyltning och symboler i butik och webbhandel.

DCL: Skarpt läge för ny LU-standard

NY TEKNIK Det är inget aprilskämt, utan den 1 april trädde verkligen den nya standarden för lamputtag i kraft i Europa. Då blir det skarpt läge för DCL, både uttag och stickproppar, i svenska bostäder. Bakgrunden är, som Elektrikern skrivit om tidigare, att proppar och uttag till lampor varierat mycket inom Europa och att vissa länder inte haft något regelverk alls kring LU.

Utbildning via VR: Elektriker i en virtuell värld

NY TEKNIK Nu kan du vara elektriker i den virtuella världen. En ny VR-upplevelse ska både locka och lära elever in i yrket. Shit va coolt. Det säger Anton Juhala som går andra året på ETG, Elteknikbranschens gymnasium, i Nyköping.

Tveksamheten över: Grönt ljus för norska spisdon

NY TEKNIK Nu är det helt okej att installera de så kallade norska spisdonen på anläggningar i Sverige. Ett tillägg i standarden trädde i kraft den 1 januari. Ja, nu är de inte norska längre utan svenska, säger Katarina Olofsson, inspektör produktavdelningen Elsäkerhetsverket. Det handlar om en stickpropp med tillhörande uttag till spisar med enfasanslutning upp till 25 A.

Stöldskydd – på gott och ont: ”En form av övervakning”

NY TEKNIK Alltfler batterimaskiner och större handverktyg förses med stöldskydd och spårningsutrustning. Men precis som med GPS-puckar i servicebilen är det inte självklart att behöva gå med på det. Då kan någon se var arbetstagaren befinner sig och det är en form av övervakning om man drar det till sin spets. Då ska det förhandlas först.

AI, IoT och IEM – Har du koll på förkortningarna?

NY TEKNIK Teknik och system utvecklas i rask takt och vi översvämmas av nya begrepp och förkortningar. Några är lättförståeliga medan andra är mer vaga, kanske på fackengelska och svåra att få grepp om.

Nya armaturer kräver ny utbildning

NY TEKNIK Miljontals gamla belysningsstolpar i landet håller på att få nya, energisnåla armaturer. Men det är inte så självklart som det låter. Man har upptäckt reella problem i samband med det här. Det säger Christer Boström, lärare på utbildningsföretaget Teknikutbildarna.

AFDD: Nytt kombiskydd mot ljusbågar

NY TEKNIK Ljusbågsdetektorer för lågspänningsanläggningar har blivit ett allt hetare ämne inom branschen. Nu finns en AFDD, Arc Fault Detection Devices, med både dvärg- och jordfelsbrytare. AFDD+ heter den här nya enheten från Eaton som kombinerar tre skydd i en och samma modul.

Ny teknik: Smart stigare från Nexans

NY TEKNIK Nu börjar miljonprogrammen renoveras med oändligt många stigarbyten i alla dessa trapphus. Det har Nexans klurat lite extra kring och skapat en stigarkabel just för ändamålet. MQQ 750 V (stigarkabel CPR) är en rund femledarkabel 4 kvadrat som bara mäter 13,3 mm i ytterdiameter.

AI blir nästa steg för batterilager

NY TEKNIK Batterilager som själv tar hänsyn till beteendemönster, varierande elpriser och väderprognoser. Det är det troliga nästa steget i utvecklingen av lokala energisystem. Det tror i all fall utvecklingsföretaget Sustainable Innovation, SI, efter att ha analyserat sin testanläggning i Askersund.