• Foto: Per Eklund


Donald Trump är USA:s nya president. Efter en kampanj kantad av rasism, sexism och skuldbeläggning av olika folkgrupper valdes han till president. Vi mot dem. Det här är tyvärr ingen isolerad händelse utan snarare ett bevis på hur dagens politiska vindar blåser i vår värld.

I vårt förbund och i arbetarrörelsen jobbar vi för solidaritet och allas lika värde. Vår styrka är att vi står enade när antidemokratiska krafter vill dela in oss efter hur vi ser ut eller vad vi har för bakgrund. Jag har deltagit i en facklig demokratiutbildning med inriktning mot dagsaktuella ämnen som främlingsfientlighet och rasism.

Vid introduktionstillfället i LO-borgen fick vi träffa ett tidsvittne, Tobias Rawet. Han delade med sig av sina inhumana upplevelser som femårig polsk jude under andra världskriget. Tobias berättade om när han hölls gömd i en beckmörk vind i flera månader som femåring och hur nazisterna kastade ner bebisar från balkonger och försökte fånga dem med bajonetter.

När jag hörde om Tobias fruktansvärda upplevelser, gick mina tankar till min femåriga son och jag skämdes över mina vardagliga klagomål. Alla människor skulle behöva träffa ett tidsvittne för att få perspektiv på livet och skapa en förståelse för vad dagens krigsoffer flyr från, istället för att tro allt vi läser på facebook.
I mitten av oktober började min resa till Krakow tillsammans med 20 människor från olika förbund i LO Mellansverige. Under vår vistelse i Krakow besökte vi Auschwitz och Bierkenau.

Jag funderar över hur det kunde gå så långt. Sex miljoner judar mördades under förintelsen varav 1,5 miljon barn. När jag står i vakttornet på Birkenau slås jag över hur enormt stort och logistiskt välorganiserat det är med tågrälsen rakt in i lägret där urskiljningen mellan etnicitet, kön och fysisk styrka utfördes. Det är en välsmord industri som går ut på att döda så många människor det går på så kort tid som möjligt för så lite pengar som möjligt.

Gaskammare och krematorium var de mest kostnadseffektiva metoderna. Kapaciteten i gaskammaren var större än i krematoriet så soldaterna blev även tvungna att elda upp liken utomhus.  Allt hår som rakades av fångarna sparades och gjordes till filtar som skickades till tyska soldater vid fronten.
Likaså alla sjalar som de judiska kvinnorna hade med sig in i lägren, beslagtogs för att sys om till underkläder åt armen. Det här är bara några exempel som visar på den totala avsaknaden av empati gentemot judar och även effektiviteten i att inte bara döda utan även ta tillvara på alla tänkbara resurser.

Det finns mycket vi kan lära av förintelsen. Vi kan inte skuldbelägga minoriteter. Tyskar mot judar. Svenskar mot invandrare. Heterosexuella mot homosexuella. Vi mot dem. Den tyska propagandan på 30-talet var högljudd, full av hat och fick en hel nation att hata allt vad judar hette.
Tyvärr kan vi i svensk politik i dag höra en liknande retorik med ett väldigt högt tonläge. I sociala medier är hetsen ännu värre. Generaliseringar av människor på grund av deras ursprung eller utseende möter vi varje dag på nätet, i våra fikarum eller kanske på släktmiddagen. Vi mot dem. Jag menar inte att vi har, eller kommer skaffa koncentrationsläger i Sverige a la Auschwitz. Men vi bör rannsaka oss själva hur vi pratar och vad vi säger om människor vi faktiskt aldrig träffat.

Denniz Sjögren