Så här ser det ut i verksamhetskretsar (VK) när det gäller antalet elevmedlemmar.

Det är ofta svårt att engagera förtroendevalda som skolinformatörer.
Det är sällan att man från Elektrikerförbundet kommer ut mer än en enda gång under gymnasieutbildningen, och då är det först under sista terminen.

Det är rejält skiftande i landet, hur man lyckas få eleverna att bli elevmedlemmar i Elektrikerförbundet.
Hur arbetar Elektrikerförbundet gentemot elever på gymnasiet? Hur möter man dem? Hur knyter man kontakter? Hur får man in dem som fackliga medlemmar?
Det funderade vi på tidningens redaktion och vi har därför frågat verksamhetskretsarna hur de jobbar och det skiftar en del.

LÄS ÄVEN:Det handlar om våra blivande medlemmar

Så här skriver man från en verksamhetskrets:
”Vi har tidigare inte jobbat med elevmedlemskap eftersom att vi har använt andra sätt att nå ut till dom som blir anställda som lärling. Vi ser dock en stor vinning med att börja använda oss av elevmedlemskapet, inte minst för den solidariska aspekten till dom andra förbunden. Det eftersom det är lättare att få kontakt med dom eleverna som fått en anställning utanför vårat område och ännu inte fått någon kontakt med facket.”

Elevmedlemskap
Ett sätt att knyta framtida elektriker som medlemmar är att få in dem som elevmedlemmar i Elektrikerförbundet. I dag är det omkring 2 000 elever som är medlemmar. Exakt hur många elever som går på de olika el- och energiprogrammen är oklart. Det första året läser man gemensamt och sen delas utbildningen upp i till exempel elteknik samt dator- och kommunikationsteknik.
Omkring 2 500 elever går ut elteknik varje år, så totalt finns det 7-8 000 elever på el- och energiprogrammen.
Av de 2 000 medlemmarna som fanns strax före sommaren var nästan hälften inom El-ettan. Av de övriga verksamhetskretsarna varierar uppgifterna. I en verksamhetskrets har man inte en enda elevmedlem. I två verksamhetskretsar vet man inte, man kan inte få fram uppgifterna i förbundets datasystem, säger man.
Det normala är att eleverna får tidningen Elektrikern om man blir elevmedlem. Övriga elever får den inte. Däremot får alla elever arbetsgivarens tidning Elinstallatören.

Uppsökeri på skolor
Att besöka eleverna i deras klasser är naturligt det enda sättet att nå ut. Till detta finns skolinformatörer. I de flesta verksamhetskretsarna tycker man det är svårt att rekrytera skolinformatörer.

Några kommentarer:
”Ja, Det är ett antal som visar intresse varje år men sen är det ett fåtal som verkligen kommer när vi kallar till utbildning och träffar.”

”Det svåraste är inte att rekrytera en skolinformatör. Det svåraste är att få tid med att gå skolinformatörsutbildningen som LO-distriktet kör varje vår och sedan avsätta tid för att besöka skolor.”

”Kan vara lite svårt att få nya informatörer då det finns en del som tycker det är svårt att stå framför folk och prata. Men det är oftast samma känsla hos de flesta som testar på skolinformationen att när man varit med och testat på så är det inte så jobbigt att vara på lärarsidan.”

Trycket på respektive verksamhetskrets är ganska olika. Inom El-ettan har man runt 1500 elever att besöka, medan man i till exempel VK 28 som går från Umeå och norrut bara har drygt 200 elever att förhålla sig till
I två verksamhetskretsar vilar detta ansvar på en enda person, medan det i en annan verksamhetskrets är ”12-13 st mer eller mindre aktiva”.

I hälften av verksamhetskretsarna bedömer man att verksamheten fungerar bra, medan den andra hälften säger att det fungerar mindre bra.
Hur många elever möter man då? Är det en enda gång under utbildningen som eleverna möter någon från facket, eller är det fler gånger.
Målsättningen från alla är att nå ut till alla skolor åtminstone under årskurs tre, innan eleverna kommer ut i arbetslivet. Men i praktiken blir det inte så.
”Vi besöker 23 av 30 skolor”, säger man från en verksamhetskrets.
”90-95 procent”, säger man från en annan VK.
”Vi försöker besöka alla 2:or och 3:or, gärna när dom just ska ut eller har varit ute på praktik. Tyvärr har vi inte tillräckligt med resurser för att nå detta mål och vissa år får vi prioritera så att vi bara besöker 3:orna.”
”Vår målsättning är att besöka alla skolor och årskurserna 1 och 3.”
I flera verksamhetskretsar har man bara ambitionen att besöka eleverna i årskurs tre.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se

LÄS ÄVEN:”Det är bara ut och trampa dojor i skolorna”