2016-09-13

krönika

Det ser ut som att den rödgröna regeringen kan få svårt att få igenom förslaget till en ny lag för offentlig upphandling som skulle kunna ge schyssta jobb. Sverigedemokraterna har bytt ståndpunkt.

Förslaget som kom före sommaren skulle betyda att stat, landsting och kommuner skulle kunna ställa krav på hur löner, semestrar och arbetstid ser ut i de företag som ska få offentliga uppdrag.

600 miljarder kronor används av svenska skattepengar till att upphandla offentliga tjänster. Idag finns det inte något tillräckligt regelverk som kan garantera att de anställda som kör taxi, bygger sjukhus, tillhandahåller vård och en massa andra tjänster åt kommun, landsting och stat har arbetsvillkor som är drägliga.

De flesta har nog drägliga villkor, avtalsmässiga löner, fem veckors semester och 40 timmars arbetsvecka. Men det finns en massa exempel på anställda som har en lön som är en bråkdel av vad kollektivavtalet säger, som inte har regelrätt semester och som arbetar 50, 60, 70 och 80 timmars arbetsvecka.

Det borde vara samhällets plikt att se till så att de som arbetar med olika samhällstjänster eller bygger sjukhus eller städar på sjukhuset, eller vad det nu är, har villkor som åtminstone är minimialt drägliga. Det kan offentliga institutioner i dag inte kräva fullt ut.

I början på sommaren kom så ett förslag från regeringen, som bland annat säger att man vid offentliga upphandlingar inte får anta bud där det är uppenbart att de inte täcker rimliga sociala villkor.

Lite tamt, men ett steg åt rätt håll, var väl den vanligaste fackliga reaktionen.

Från arbetsgivarhåll har man gjort allt för att stoppa den nya lagen. De flesta borgerliga företrädare har gjort tummen ner för förslaget.

Från regeringshåll har man säkert hoppats att Sverigedemokraterna skulle stödja förslaget utifrån sin syn att minska invandringen. Många utländska företag med usla villkor skulle inte med den nya lagen kunna få avtal med offentliga pengar. Inte heller många svenska företag med usla villkor där många nyanlända jobbar skulle komma i fråga.

Under våren ställde sig också Sverigedemokraterna bakom förändringarna. Man sa till och med att man ville gå ännu längre i kraven på företagen.

Just när denna tidning ska skickas till tryckeriet kommer så Sverigedemokraternas nya ställningstagande.

Nej de tänker inte stödja lagförslaget. De menar att förslaget är näringslivsfientligt och de är glada att sätta stopp för lagen.

De har bytt åsikt totalt.

Det är märkligt att svenska kommuner inte ska kunna kräva att städerskan på sjukhuset, och byggnadsarbetaren som bygger dagis, inte ens ska ha minimala villkor enligt svenska kollektivavtal.

Så blir det när partierna bryr sig mera om de oseriösa företagen än om de arbetare som förlorar jobb.

Tummen upp

Ser att det blir bra väder när jag reser ut på några småöar i Atlanten i veckan.

Tummen ner

Ser att majoriteten av svenska riskdagspolitiker säger nej till schyssta villkoren

Per Eklund
per.eklund@daladem.se

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Ulf Lundén: ”Bankskandalerna fortsätter och vinnare förblir skurkkapitalismen”

KRÖNIKA ”Girigheten finner inga gränser. Bolags- och finanseliten hör till den högsta kasten. De får ofta sin vardag betald av sin arbetsgivare. Det är gratis hotellnätter, fria luncher och transporter med mera. Staten delar ut bidrag till städhjälp. Den ekonomiska eliten struntar blankt i vem som bildar ny regering i Sverige.

Claes Thim: ”Vi arbetare är de största förlorarna med denna budget”

DEBATT ”Vi arbetare är de största förlorarna med denna budget, de största svikarna är Centerpartiet och Liberalerna”, skriver Claes Thim. Here we go again. Moderaterna och Kristdemokraternas budget kommer gälla 2019 då den gick igenom riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna.

DEBATT: ”Ena handen vet inte vad den andra gör”

DEBATT ”Det sorgliga är att denna inkompetens och en tandlös tillsynsmyndighet gör att elnätskunderna, som inte kan freda sig, får bära hela notan för felaktiga reinvesteringar”, skriver debattören. Jag har varit anställd hos och arbetat inom olika energibolag i över 20 år. Därvid hade jag många kontakter med andra energibolag.

Anna Norling: ”Det finns olika människor överallt – även inom elektrikeryrket”

KRÖNIKA ”Att Madeleine nu öppet berättar om den väg hon valt att gå betyder mycket. Dels för andra transpersoner, som kan se att de inte är ensamma med att känna som de känner, dels för oss alla. Att vi får hjälp med att förstå att det finns olika sorters människor överallt”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

En spådom in i framtidens elektrikerbransch

KRÖNIKA ”Den som har förmåga att förutse framtiden är förmodligen den som bäst har förmågan att ändra sig när nya rön visar annorlunda fakta”, skriver Per Lawén. Ur högtalaren dunkar Phil Collins på trummorna i In the Air Tonight, och i ishockey-VM får Sverige däng av Sovjet med 1-13. På almanackan står det 1981.

Anna Norling: Vi måste täta glappet mellan stolarna

KRÖNIKA ”En önskan för denna nya mandatperiod vore att såväl politiker som tjänstemän såg dessa maskor, dessa glapp mellan stolarna. Och insåg att det handlar om människor. Människor som inte blir friskare av att fattiggöras”, skriver tidningens redaktör Anna Norling. ”Ingen ska ramla mellan stolarna”.

Jonas Wallin: ”Det var vi som gjorde det”

LEDARE ”När valresultatet då kom in, så var vi många som andades ut. Visst hade de gått framåt, men långt ifrån så mycket som alla trodde att de skulle göra. Och det var vi som hade gjort skillnad”, skriver förbundets ordförande Jonas Wallin. Det var kväll, den nionde september. Vallokalerna skulle stänga.

DEBATT: Varför är inte pensionärer välkomna på Elmässan?

Bild: Pixabay DEBATT (Kommentar från Easyfairs, som anordnar Elmässan i Kista, följer efter debattexten.) Med anledning av det senaste beslutet att pensionärer inte har rösträtt i avdelningarna, detsamma gäller nu också för BESÖK av Elmässan i Kista.

Ingemar E L Göransson: Om att förstå nuvarande politiska kaos

KRÖNIKA ”Vänstern i bred bemärkelse har aldrig i modern tid varit svagare än idag. Den viktigaste orsaken till detta är att socialdemokratin lämnat reformismen och flyttat till mitten”, skriver Ingemar E L Göransson. Det är inte så svårt att förstå varför alliansen gjort sitt som politiskt projekt. Förutsättningarna har helt enkelt ändrats.

Per Eklund: “Är företagarnas Rot-statistik trovärdig?”

KRÖNIKA ”Människor är positiva till avdraget. Det är otvivelaktigt. Men frågan som ingen ställt än är hur positiva de är i en jämförelse med andra statliga satsningar”, skriver Per Eklund. Mycket av debatten runt Rot har en ideologisk grund. Vänsterpartierna är tveksamma till Rot och vänsterpartiernas väljare är emot Rot i högre grad.

”Det ska vara lika lätt och givet för en kvinna att bli elektriker som för en man”

LEDARE ”Det ska vara lika lätt och givet för en kvinna att bli elektriker som för en man. Och ingen bög ska behöva dra sig för att söka sig till yrket för att han tror att han inte kommer att vara accepterad på arbetsplatsen”, skriver Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin.

Lars-Erik Pettersson: ”Replik på svar från Per-Håkan Waern”

DEBATT Angående svaret på min fråga om Demokrati, i Elektrikern nr 6 2018.

Morgan Bodin: ”Angående demokratin i förbundet”

DEBATT Jag vill göra ett tillägg kring debatten om Demokrati och repliken från Per-Håkan Waern. Håller helt och hållet med Lars-Erik Petterssons frågor kring hanteringen om demokratin inom förbundet. Per-Håkans svar ger ingen bild över varför beslutet fattades.

DEBATT: ”Vi får inte ta för dåligt betalt”

DEBATT ”Det finns ju inga argument som håller om man säljer bristkompetens till priser som gör att vi sakta kväver oss själva. Det finns en positiv och en negativ spiral och vi väljer i vilken av dem vi skall vara”, skriver Mats Bjelkevik. Rekordvärme i 3 månader och nu börjar politiker prata om att man behöver en plan för extrema väderförhållanden.

”Valdebatt fyra år senare – inget har förändrats”

KRÖNIKA ”Käbbelkulturen gör att allt fler tappar respekten för politikerna – färre orkar lyssna och än mindre engagera sig”, skriver PO Bergström. 28 augusti 2014 skrev jag den här krönikan nedan under rubriken Käbbelkulturen.