• Per-Håkan Waern Foto: Per Eklund

  • Johan Lindbom Foto: Per Eklund

  • David Fernhed Foto: Per Eklund

 

Hur ska Elektrikerförbundet se ut om fem år, om tio år?
Hur ska man aktivera medlemmar och få till stånd fler klubbar?
Hur ska man hänga med i den snabba digitala förändringen med en ung generation som tänker annorlunda?
Har framtidens elektriker någon kunskap om facket och bryr de sig?
Inom Elektrikerfacket har en diskussion om framtiden precis startats.
– Jag tror människor vill vara med och delaktiga. Men vi måste ha ett arbetssätt som fångar upp det. Det här är en överlevnadsfråga för organisationen, säger Per-Håkan Waern, förste vice ordförande.

 

När Elektrikerförbundet för snart tio år sedan förändrade sin organisation minskade antalet fackligt valda drastiskt.
Förändringarna genomfördes efter många diskussioner och var ett försök att modernisera den fackliga organisationen.
Förbundet centraliserades organisatoriskt.

 

Avdelningarna försvann och gjordes om till verksamhetskretsar och en del menar att det blev för stort glapp mellan klubbarna, kontaktombuden och verksamhetskretsarnas ledning.
Nu menar många att man måste förändra på nytt. Gå vidare. Världen runt omkring förändras.
Vi mötte fackligt aktiva för att lyssna på deras syn på behovet av förändringar.
Har du synpunkter vad som måste till. Hör av dig till Elektrikern!

– Det måste bli fler aktiva klubbar inom Elektrikerförbundet, säger representanter från förbundets verksamhetskretsar.
Nyligen möttes de för att diskutera hur aktiviteten ska ökas.
En del talar om att det är en fråga om organisationens överlevnad.

 

– Jag tror människor vill vara med och delaktiga. Men vi måste ha ett arbetssätt som fångar upp det. Det här är en överlevnadsfråga för organisationen. Det var en bra förändring som gjordes tidigare. Nu kanske vi ska ta nästa steg. Men vi kan inte göra det uppifrån, säger Per-Håkan Waern, förste vice ordförande och ansvarig för demokratifrågor.
Ursprunget till diskussionerna var att de som sitter i ledningen för Elektrikerförbundets verksamhetskretsar vill få till stånd en djupare diskussion om demokratin i förbundet. David Fernhed, verksamhetsledare för VK 9 i Mellansverige ledde en konferens på Runöskolan.
– De fackliga organisationerna är bärare av demokratin. Frågan är hur vi ska få fler medlemmar delaktiga i våra beslut och delaktiga i verksamheten. Det här är ett sätt att få upp det på dagordningen, säger David Fernhed.
Han menar att organisationen mår bra av att det händer mycket.
– Det är ett långt avstånd mellan klubbar och verksamhetskretsar. Jag skulle vilja se att vi har möten som det är intressant för medlemmar att komma dit. Möten där det händer nånting. Där deltagarna kan tänka att nästa gång ska jag ta med en kollega, säger Fernhed.
Johan Lindbom är fackligt aktiv på Caverion i Umeå och inom VK 28, en verksamhetskrets som sträcker sig från Umeå till Kiruna.
– Det finns ingen ”qvick fix” på hur vi ska jobba. Men det finns ett behov att göra en förändring. Det kan räcka med att prioritera om. Jag tror att vi måste förändra sättet vi organiserar oss på.

 

LÄS ÄVEN: ”Det håller inte om tio år”

 

Johan upplever inte att det är en kris i dag. Men han ser farorna.
– Har vi en organisation som inte står riktigt nära medlemmar, då kan vi tappa kontakten. Då är det kris. Ju längre vi väntar, ju större är risken att vi tappar verklighetsuppfattningen. Det finns skräckexempel i andra organisationer, menar Johan.
Han varnar för en organisation där man jobbar mot att ha anställda i stället för förtroendevalda.
Johan menar också att både Elektrikerförbundet och LO måste ta krafttag när det gäller skolinformation.
– Generellt så tycker jag det är bra skolinformation på de yrkesförberedande programmen i gymnasiet. Men det fungerar inte bra för de studieförberedande programmen. Där är det LO som ska ha ansvaret. Det är otroligt många som inte har fått information
Per-Håkan Waern menar att det är för få medlemmar som är delaktiga i val inom Elektrikerförbundet.
– Det kan vi inte vara nöjda med. Ett mål är att få fler engagerade i den representativa demokratin. Förhoppningsvis kommer det förslag på förändringar härifrån. Det här är en överlevnadsfråga för organisationen. Om vi skulle glömma historien och börja på nytt hur skulle vi organisera oss då, frågar sig Per-Håkan Waern.

Han menar att det minskade engagemanget beror på hur man jobbar som förtroendevalda och ombudsmän.
– Jag tror ändå att människor vill vara delaktiga. Jag tror på den representativa demokratin. Jag tror på att människor vill engagera sig. Men då måste vi ha ett arbetssätt som fångar upp det. Det värsta scenariot är att vi blir en tjänstemannaorganisation som bara är en serviceorganisation, säger Per-Håkan Waern.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se

 

Så här ser organisationen ut i dag: (nån sorts grafisk bild)

Förbundsmöte (vart fjärde år)
CR – centrala representantskapet – Möte två gånger per år. Ledamöterna välj av respektive verksamhetskrets.
Förbundsstyrelsen – Väljs av Förbundsmöte var fjärde år. Tilläggsval kan ske på CR
Verksamhetskretsar – VU väljs på valmöten. Valet bekräftas av CR.
Sektioner (inom vissa verksamhetskretsar)
Klubbar – Klubbstyrelse väljs på klubbens årsmöte)
Medlemmar

 

Sagt i debatten

”Medlemmar tror det är en serviceorganisation, men vi ser det som en kamporganisation”
”Låta medlemmarna sätta agendan så blir de mer delaktiga”
”Vi måste lyfta verksamheten på klubbarna. Verksamhetskretsarna ska inte behöva syssla med konstgjord andning.”
”Hur många klubbar har vi som fungerar? Hur många fler klubbar kan vi få till?”
”Hur försäkrar vi oss att de valda driver de frågor som diskuteras på klubbnivå.”
”Det är för få som jobbar med demokratiska frågorna.”