• Daniel Dennerkrans Foto: Per Eklund

    Studenter som granskar Elektrikerförbundets sätt att jobba. Foto: Per Eklund

  • Otto Korhonen Foto: Per Eklund

  • Nina Alexandersson Foto: Per Eklund

Vad händer på nätet? Hänger Elektrikerförbundet med?
Vad säger alla unga? Når facket ut till medlemmarna?
Fem unga studenter har tittat på hur Elektrikerförbundet jobbar. De har också tillsammans med elektriker testat olika framtidsvisioner?
– Det går inte att som förtroendevald luta sig tillbaka och vara nöjd med det som är. Allt kan inte ta en massa tid. Det ska vara lätt att få information och lätt att bli medlem, säger Nina Alexandersson, elektriker från Eskilstuna.

– Vi var på elprogrammet på en gymnasieskola nyligen. Elektrikerförbundet hade varit där och informerat, men eleverna hade ingen aning om vad Elektrikerförbundet var för något och ingen läste tidningen.
Det berättar Lina Tuikka som till vardags finns på skolan Hyper Island, men som under ett par månader tillsammans med några kamrater undersökt vilken framtid Elektrikerförbundet har.
– Det var Elektrikerförbundet som tog kontakt med skolan, och vi blev intresserade. Det skiljer så mycket mot annat vi jobbat med, säger Lina Tuikka.

– Det är så otroligt annorlunda mot det vi jobbat med. Vi har tidigare jobbat med Hugo Boss, Ikea och andra, säger Daniel Dennerkrans.
För både Lina och Daniel har intresset för att jobba med Elektrikerförbundet kommit från en del av deras eget ursprung. Båda två har föräldrar som lagt ner mycket av sitt liv i ett fackligt engagemang. De har båda fått de fackliga frågorna med modersmjölken kan man säga.
När jag träffar dem har de på heltid satt sig in i hur Elektrikerförbundet ser ut och jobbar. De har haft två ”work shops” tillsammans med personer både ur ledningen och förtroendevalda och anställda ute i organisationen.
– Vi gör en omvärldsanalys. Ni är här nu, men det håller inte om tio år, säger Lina.
På skolan Hyper Island jobbar eleverna med organisationers och människors sätt att kommunicera. Inte minst i den digitala världen som förändras så oerhört snabbt. Varje 18 månader halveras kostnaden för chips och hastigheten fördubblas. Överallt förändras allt så mycket snabbare. 1960 var den genomsnittliga livslängden för en organisation 60 år. I dag är det 12,5 år. De företag och organisationer som inte hänger med i utvecklingen blir bortvalda.
– Vi vill hitta nya sätt att kommunicera, se ett framtidsscenario. Hur ska organisationen se ut, ur ett digitalt perspektiv. Vi måste hitta vad Elektrikerna kan vara, vad de måste vara om man ska vara krass, säger Daniel.

LÄS ÄVEN: ”Vi måste bli fler aktiva

Vad händer med det ni kommer fram till. Finns det en risk att det hamnar i papperskorgen?
– Vi har ingen aning om det går vidare. Vi vill plantera ett frö av insikt. Sen är det upp till organisationen att ta hand om det, säger Lina Tuikka.
Otto Korhonen är klubbordförande på Sahléns i Uppsala och deltog på diskussionerna mellan studenterna på Hyper Island och representanter från Elektrikerförbundet.
– Det är väl jätteviktigt att man når ut till alla och att alla känner att man är med i en grupp, att alla känner sig delaktiga i det vi håller på med, säger Otto Korhonen.
Han pekar speciellt på att visa ett engagemang för unga på arbetsplatserna.
– Vi behöver också visa på att det finnas kanaler in för att bli förtroendevald.
Han menar att facket behöver vara mera transparant och att man satsar på kommunikation med medlemmarna.
– Kommunikation mellan arbetskamrater är jätteviktig. Bara att starta en diskussion är nyckel till väldigt mycket. Det finns inga dumma frågor, allt går att bena ut. Okunskap skapar väl förödelse, bland annat vad som gäller i kollektivavtalet.
Hur var det att mötas så här och diskutera framtiden?
– Det kändes att det var ganska transparant och avspänt. Inget som var rätt och fel, man vågar prata.
Nina Alexandersson, jobbar på Kurt Görans Elektriska i Eskilstuna. Hon är skyddsombud, är representant för Elqvinnorna i sin verksamhetskrets och jobbar också med skolinformation.
– Jag tror det är viktigt att försöka hänga med i utvecklingen, för att behålla medlemmar och att få nya medlemmar.
Nina menar att det ska vara lätt att få information och lätt att bli medlem.
– Det behövs en kombination bättre information, bättre hemsida, bättre utbildning och en organisation som inte sitter på beslut utan är mer lyhörda. Det är ju faktiskt medlemmarna som ska styra organisationen. Det går inte att som förtroendevald luta sig tillbaka och vara nöjd med det som är. Allt kan inte ta en massa tid, säger Nina.

Hyper Island

En skola som startade i Karlskrona för 20 år sedan. I dag har de elever från 34 länder, och finns i flera världsdelar.
Utbildningen tar sitt ursprung i förändringarna i vårt sätt att kommunicera och den digitala explosionen. Eleverna jobbar med projekt där studenterna själva måste skaffa sig kunskap för att driva sina projekt framåt.
Normalt arbetar de med projekt gentemot företag och deras sätt att arbeta.