Färdig elektriker utan lärlingstid

– Så där. Jag tror jag ska hinna klart. Bara programmeringen kvar.
Niklas Strömberg gör klart det sista av det stora yrkesprovet han jobbat med i tre dagar. Dagen efter ger branschens kontrollanter honom grönt kort.
– De har gjort det bra. Det gäller att läsa instruktionerna, säger läraren Sven-Erik Ehlis.

På Lugnetgymnasiet i Falun har man sen tre år en förändrad Elutbildning. Genom att man ingår i ETG-parter har utbildningen förändras och blivit tuffare. I praktiken betyder det för eleverna att de kan gå ut som förstaårselektriker, i stället för de 1600 timmars lärlingstid, som regelverket annars säger de ska göra innan de är färdiga.
Niklas Strömberg har i tre dagar kämpat med en vägg med elcentraler, belysning, kabelstege, larm och annat. Utan hjälp från lärare ska eleverna självständigt klara provet utifrån en skriftlig instruktion och en plastlåda med elmaterial. Veckan efter ska de ta sig an en motorstyrning, där de själva ska göra ritningar utifrån en instruktion om vad som ska lösas.
Det får inte vara något fel när det gäller säkerhet. Är det fel, så blir det underkänt. På det övriga kan det få ha något fel. De får inte göra något omprov, utan då blir det att gå som lärling på ett företag.
– De kan slippa lärlingstiden. Det är det de ska bevisa. De ska kunna göra jobbet helt självständigt. Det är jättestor press på dem, säger läraren Sven-Erik Ehlis.

För att bli godkänd måste eleverna också ha godkänt i alla ämnen i skolan.
– Det är rätt kört om man inte har matten, för ellärans skull, säger Niklas.
Dagen efter kommer två kontrollanter från branschen och besiktar elevernas arbete, dels en från Faluföretaget Henningssons el och dels kommunens elchef. Niklas får godkänt.

Jobbet på väggen som är det tuffaste jobbet för att bli godkänd, är uträknat att det ska kunna göras på 19 timmar enligt ackorsprislistan, ATL. Eleverna har fem extratimmar på sig vid provet. Det blir tre hela arbetsdagar.
– Det har rullat på bra, men det är en del man inte gjort förut, säger Erik Andersson, som står vid en annan vägg.
Niklas som tagit en paus, sitter och kollar på Eriks arbete.
– Det mesta har man gjort på praktiken säger Niklas Strömberg.
Han tycker det är skönt att slippa lärlingstiden och gå ut som ettårselektriker direkt. Efter skolan har han klart med jobb på Cone Cranes i Borlänge.
– Det blir väl lite olika arbetsuppgifter. Mest service tror jag.

Erik Andersson vill helst söka sig mot jobb som industrielektriker. Han har sökt några jobb, men än inte fått något napp.
– Det är roligare med grövre grejer än finliret, säger Erik.
Läraren Björn Markus kommer förbi och kommenterar en av eleverna som lämnat en en meter lång kabelbit.
– Den här kostar 200 kronor. Jag har försökt tjata om hanteringen av material en hel del. Det får inte vara för mycket spill. Det är hela tiden pengar vi hanterar. Materialhanteringen ska vara som mot kund, säger läraren Björn Markus,

Totalt kostar allt material för yrkesprovet nästan 300 000.
Av 14 elever i klassen är det tre som redan har klart med jobb i elbranschen efter skolan är slut.
– Efter skolan ska jag ha en veckas semester, sen kör jag, säger Niklas.
Av de 14 eleverna på elprogrammet är det tio som gör ETG-provet, och alltså har chansen att komma ut som färdiga elever.
– De andra gör väggen som ett gymnasiearbete. Det är ett frivilligt val, berättar Sven-Erik Ehlis.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se