• Niklas Strömberg fick grönt kort. Han klarade yrkesprovet vid Lugnetskolan. Foto: Tomas Nyberg

  • – Bakmaskinen gick i golvet och elutaget likaså. Jag var åtta år och satt på golvet när elektrikern kom och såg alla prylar. ”En sån här ska jag bli när jag blir stor. Nu står jag här”, berättar Sofia som är den enda tjejen på elprogrammet i Falun. Hon är inte riktigt klar med allt i skolan och måste komplettera matten nästa år. Hon håller på med motorstyrningen och ska göra den stora väggen veckan efter, men får alltså ingen ETG-examen. För här är kraven hårda. Godkänt på alla praktiska prov och godkänt i alla ämnen, annars får du inte din examen. Men Sofia ska bli elektriker. Det har hon vetat sen hon var åtta år. Foto: Tomas Nyberg

  • – Det här är lika nytt för oss som för eleverna. Det ör lika tufft för vår del, säger Sven-Erik Ehlis. Foto: Tomas Nyberg

  • – Det är bra utbildning. Stor chans att få jobb, säger Niklas Strömberg, till höger, som redan har klart med jobb efter skolan. Erik Andersson vill helst bli industrielektriker men har inte hittat något jobb ån. Foto: Tomas Nyberg

  • – Det är en fas borta, ropar plötsligt Niklas. Äsch jag har lagt sista fasen på fel säkring. Foto: Tomas Nyberg

  • Det är stressigt, säger Patrik Pettersson. Foto: Tomas Nyberg

2015-05-25

– Så där. Jag tror jag ska hinna klart. Bara programmeringen kvar.
Niklas Strömberg gör klart det sista av det stora yrkesprovet han jobbat med i tre dagar. Dagen efter ger branschens kontrollanter honom grönt kort.
– De har gjort det bra. Det gäller att läsa instruktionerna, säger läraren Sven-Erik Ehlis.

På Lugnetgymnasiet i Falun har man sen tre år en förändrad Elutbildning. Genom att man ingår i ETG-parter har utbildningen förändras och blivit tuffare. I praktiken betyder det för eleverna att de kan gå ut som förstaårselektriker, i stället för de 1600 timmars lärlingstid, som regelverket annars säger de ska göra innan de är färdiga.
Niklas Strömberg har i tre dagar kämpat med en vägg med elcentraler, belysning, kabelstege, larm och annat. Utan hjälp från lärare ska eleverna självständigt klara provet utifrån en skriftlig instruktion och en plastlåda med elmaterial. Veckan efter ska de ta sig an en motorstyrning, där de själva ska göra ritningar utifrån en instruktion om vad som ska lösas.
Det får inte vara något fel när det gäller säkerhet. Är det fel, så blir det underkänt. På det övriga kan det få ha något fel. De får inte göra något omprov, utan då blir det att gå som lärling på ett företag.
– De kan slippa lärlingstiden. Det är det de ska bevisa. De ska kunna göra jobbet helt självständigt. Det är jättestor press på dem, säger läraren Sven-Erik Ehlis.

För att bli godkänd måste eleverna också ha godkänt i alla ämnen i skolan.
– Det är rätt kört om man inte har matten, för ellärans skull, säger Niklas.
Dagen efter kommer två kontrollanter från branschen och besiktar elevernas arbete, dels en från Faluföretaget Henningssons el och dels kommunens elchef. Niklas får godkänt.

Jobbet på väggen som är det tuffaste jobbet för att bli godkänd, är uträknat att det ska kunna göras på 19 timmar enligt ackorsprislistan, ATL. Eleverna har fem extratimmar på sig vid provet. Det blir tre hela arbetsdagar.
– Det har rullat på bra, men det är en del man inte gjort förut, säger Erik Andersson, som står vid en annan vägg.
Niklas som tagit en paus, sitter och kollar på Eriks arbete.
– Det mesta har man gjort på praktiken säger Niklas Strömberg.
Han tycker det är skönt att slippa lärlingstiden och gå ut som ettårselektriker direkt. Efter skolan har han klart med jobb på Cone Cranes i Borlänge.
– Det blir väl lite olika arbetsuppgifter. Mest service tror jag.

Erik Andersson vill helst söka sig mot jobb som industrielektriker. Han har sökt några jobb, men än inte fått något napp.
– Det är roligare med grövre grejer än finliret, säger Erik.
Läraren Björn Markus kommer förbi och kommenterar en av eleverna som lämnat en en meter lång kabelbit.
– Den här kostar 200 kronor. Jag har försökt tjata om hanteringen av material en hel del. Det får inte vara för mycket spill. Det är hela tiden pengar vi hanterar. Materialhanteringen ska vara som mot kund, säger läraren Björn Markus,

Totalt kostar allt material för yrkesprovet nästan 300 000.
Av 14 elever i klassen är det tre som redan har klart med jobb i elbranschen efter skolan är slut.
– Efter skolan ska jag ha en veckas semester, sen kör jag, säger Niklas.
Av de 14 eleverna på elprogrammet är det tio som gör ETG-provet, och alltså har chansen att komma ut som färdiga elever.
– De andra gör väggen som ett gymnasiearbete. Det är ett frivilligt val, berättar Sven-Erik Ehlis.

ETG-partner

2007 startade branschens parter, Elektrikerförbundet och arbetsgivarorganisationen Eio, ETG-gymnasiet i Nyköping. Några år senare bildades ETG-partner, där kommunala och privata gymnasieskolor kan bli delaktiga. Totalt är det i dag 26 skolor i Sverige som knutna till ETG-partner.

Förutom den utbildning som vanliga skolor med elprogram, så läggs en del ytterligare in i ETG-skolorna. Den lärlingstid på 1600 timmar bakas in i gymnasietiden.

Elprogrammet på Lugnetskolan i Falun har varit en del av ETG i tre år, och de elever som nu går ut är de första som kan bli färdiga elektriker redan när de tar studenten.

En förstaårs-elektriker har 16781 kronor i minimilön. En lärling har 13 394 de första 720 timmarna, som är en prövotid. Resten av lärlingstiden har de 15 511 kronor i månaden.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Glad sommar, önskar redaktionen!

Och med detta tar Elektrikern ett litet sommaruppehåll på några veckor. Vi hoppas att ni alla får en riktigt solig och fin semester.

Armatur och kabelskydd tog hem priset

NY TEKNIK Ett kabelskydd med en serie genomtänkta tillbehör och en designarmatur för parker och gångstråk. Det blev vinnarna vid Elfack Design Award. Lite chockartat faktiskt, men fantastiskt roligt för mig som gjort den här resan från idé till färdig produkt.

Intellivent Sky: Fläkt med inbyggd näsa

NY TEKNIK Världsunik fläkt med inbyggd doftsensor. Så lanseras Intellivent Sky, en badrumsfläkt med en rad sensorer, däribland inbyggd näsa som reagerar på starka dofter. Det är svenska Fresh som utvecklat sin kändaste fläktmodell med en, vad de själva kallar, unik luktsensor som ökar varvtalet vid odör för att hålla luften fräsch.

Palestinier går över gränsen för jobben

Det är snart Ramadan och Nablus elektriker är i färd med att smycka Gamla stan. Mustafa Qanadilo och Najeh Ratrout installerar ljusslingor över det lilla torget. De arbetar för Nedco, det offentligt ägda elbolaget på norra Västbanken.

Ny sensorteknik kan känna av mikrorörelser

NY TEKNIK Närvarodetektering av helt stilla person, dessutom kryddat med ytterligare sex sensorvärden. Steinel har tagit närvarodetektering ett steg till med sin serie True Presence.

Exxact och Renova: Nu är det utanpå som är inne

NY TEKNIK Utanpåliggande är på väg att bli trendigt och kommer starkt. Det tror i alla fall Schneider som nu utökar ett par av sina större apparatserier till utanpåliggande utförande. Njaee jag undrar om det stämmer med verkligheten. Så funderade Erik Nyholm, elektriker på APPTEK Teknikapplikationer med kontor i Vikbolandet strax utanför Norrköping.

Efterlysning: Känner du igen någon på bilden?

EFTERLYSNING! Redaktionen har fått en bild från bygget av Globen center 1988-89, och nu behöver vi din hjälp. Känner du igen någon på bilden? Kanske är du själv med? I så fall, hör av dig! Globen bildar bakgrund på denna bild som togs med självutlösare av Thomas Robarth, som ligger längst fram i röda byxor.

”De gånger jag egentligen skäms som svensk är när den kristna högern öppnar sin mun”

DEBATT ”Jag fylls av stolthet när människor flyr hit och inte som för lite mer än hundra år sedan flydde härifrån”, skriver Nille Thorsell. Jag skäms nästan aldrig över att vara svensk. Visst har vi fel och brister i detta land men vi rättar nästan alltid till dessa.

Avtal med utländska företag – ett träget arbete för lika villkor

Det kommer fler och fler utländska företag till Sverige för att utföra projekt vunna i olika upphandlingar. Det är en utmaning för facken. För att upprätthålla svenska löner och villkor arbetar Elektrikerförbundet aktivt med frågan. I dagsläget har förbundet ett 50-tal kollektivavtal med utländska företag.

Man klämdes ihjäl i arbetsplatsolycka i Kungsbacka

En man avled förra veckan i Kungsbacka efter att ha blivit klämd mellan en lastbil och en trumma. En polisutredning om arbetsplatsolycka har inletts, skriver TT via Arbetet. Det var vid 12-tiden den 26 juni som olyckan inträffade i Kungsbacka, i anslutning till kommunens ishall.

Gemensamt kvinnonätverk: De vill vara med och påverka

Ida Lindgren-Hawée säger så här om att hon är aktiv i facket: Varför ska jag pröjsa för något om jag inte är med och gör min röst hörd? Hon var en av kvinnorna som träffades när Målareförbundet och Elektrikerförbundet höll en gemensam nätverksträff i Solna. På träffen i verksamhetskrets 1 lärde sig kvinnorna mer om vad facket är.

”Senaste ackordet gav mer än 250 kronor”

– Jag såg möjligheten att tjäna mer pengar med ackord. Mattias Holmberg jobbar på Henningssons el i Falun. Under tolv år har han jobbat på ackord och varit ackordsansvarig på byggen. – Det är inte speciellt svårt. Nyligen tog han steget vidare och blev klubbordförande. Under flera år har det varit ett stort hål i centrala Falun.

Man avliden efter arbetsplatsolycka i Avesta

En 55-årig man har avlidit i samband med en arbetsplatsolycka i Avesta, skriver Aftonbladet. Olyckan inträffade strax efter klockan 11 på tisdagsförmiddagen i närheten av Dalahästen i Avesta. En 55-årig man skadades i samband med att varor skulle lastas av ett fordon vid en restaurang. Mannen hittades blodig i ett lastutrymme på en lastbil.

Rädsla på Hallbo: Personalen skräms till tystnad

Ett 20-tal anställda har sagt upp sig från kommunägda Hallsbergs bostadsstiftelse. Problemen började då en ny vd tillsattes. Anställda är rädda på jobbet, säger Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud för Fastighets, till Fastighetsfolket.

Brist på utbildade rulltrappstekniker

Vi befinner oss vid rulltrapporna i Orgelpipan vid centralstationen i Stockholm. Pär Abrahamsson, även Rekan kallad, och Mateuz Jaros felsöker en av rulltrapporna som stannat några gånger och behöver extra kontroll. De båda arbetar som rulltrappstekniker vid Otis i Stockholm.  Rekan Abrahamsson betonar att de är just rulltrappstekniker, inte bara elektriker.