• I filmen De andras liv avlyssnar den gråklädde Stasiagenten ett konstnärspar uppe på vindsvåningen ovanpå parets lägenhet, omgiven av väldiga monitorer och mottagare. I det verkliga livet behövde Stasi inte så omfångsrik utrustning. Foto: Detlev Vriesleben

  • Inne på Stasis avlyssningscentral i Berlin kunde den östtyska underrättelsetjänsten i all lönndom spionera på sin befolkning. Foto: Detlev Vriesleben/Arkiv

  • Kassettspelare spelade in de avlyssnade samtalen. Längst bak i rummet förvarades kassetter i höga staplar. Foto: Detlev Vriesleben

  • Hörapparater för hörselskadade användes som mikrofoner och byggdes in i väggar. Foto: Detlev Vriesleben

  • Ju mindre en mikrofon var desto mindre ström behövde den och kunde enkelt fästas på en obemärkt plats. Foto: Detlev Vriesleben

  • Mikrofoner med kablar installerades i hemlighet inne i grannens lägenhet. Foto: Detlev Vriesleben

  • Stasis agenter var väl medveten om att även de själva kunde avlyssnas. Detlev Vreisleben testar en av den östtyska underrättelsetjänstens forna detektorer som skannar väggen i jakt på dolda mikrofoner. Foto: Detlev Vriesleben

2015-04-10

En kabel ledde till en telefon. En annan till en mikrofon gömd i en tapet. I det forna Östtyskland hade kopparledningen en alldeles särskild funktion.
Här använde den östtyska säkerhetspolisen Stasi den till att avlyssna sin egen befolkning.

 

Minns du filmen Das Leben der Anderen eller De andras liv som den heter på svenska? Om Stasi-mannen som sitter på vinden ovanför den lägenhet ett konstnärspar bor i, som den anställde på Stasi är satt att avlyssna. Genom tjocka hörlurar hör han dem laga mat, ha sex, samtala med vänner och diskutera Östtysklands politiska läge.

Han lyssnar timme in, timme ut, dag efter dag, månad efter månad. Ju mer tiden går växer hans sympati. Han upplever att han känner dem och att han tycker om dem. Själva har de ingen aning om hans ständiga närvaro i deras lägenhet och liv.

 

 

De stora apparaterna som Stasimannen i filmen omger sig med på vinden har inget med verkligheten att göra. I det riktiga livet bestod den utrustning Stasi behövde för att lyssna av ett hushåll av en apparat i samma storlek som en skokartong.
– Jag har pratat med mannen som skötte rekvisitan i filmen. Filmmakarna ville ha mycket teknik för effektens skull. Det skulle se hotfullt ut. De resonerade att publiken vet ändå inget om den tekniken. De andras liv är en spelfim, ingen dokumentär.
Det berättar Detlev Vreisleben. Han är ingenjör och står bakom en av världens största samlingar av teknisk utrustning från det kalla kriget. Häromåret sålde han sin omfångsrika samling till en krögare i tevetornet på Alexanderplatz i Berlin. Hans kameror, sändare och kasettdäck ska utgöra stommen i ett framtida spionmuseum.

 

Stasis avlyssning är aktuell med serien Weissensee som nyligen visats på svensk teve men så är det är också 25 år sedan Berlinmuren föll och Stasi med den.
Detlev Vreisleben känner till Stasis omfattande teknik. Avdelning 26 stod för deras genomgripande avlyssning. De hette åtgärd A och åtgärd B och betecknade sätten att bäst bugga sina invånare. A står för avlyssning av telefon. B för avlyssning av ett rum.
– Stasi använde sig helst av ledningar och inte radiovågor. Dels ville man förhindra störningar, dels var det ju viktigt att skydda sig från att någon annan lyssnade med.
Stasi samlade mycket information genom telefonspionage. Telefonanslutningarna var få. Östtysklands telefonledningar var gamla, från 20- och 30-talen och gick via växeltelefonist.
– Telefonnätet var detsamma som före andra världskriget. Det fanns ju inga resurser att dra nya ledningar. Bara knappt var tionde person hade telefon hemma. Det brukade ofta knäppa och knastra i telefonen. Många trodde att detta sprakande berodde på att telefonsamtalet avlyssnades. Men det stämmer inte. Sprakandet berodde ju på att ledningarna var så slitna att de glappade.

 

Det var i mitten på 50-talet som Stasi utvecklade ett första avlyssningssystem. Stasi kände till en 500 meter lång tunnel mellan Öst- och Västberlin som amerikanarna hade grävt och där västmakterna i det fördolda lyssnade av hundratals samtal inom den sovjetiska militären. I all hemlighet kopierade östtyskarna amerikanarnas utrustning i tunneln för att använda för egen del. I början på 60-talet började den östtyska regimen avlyssna sina invånare.
För att lyssna med i ett telefonsamtal behövde Stasis elektriker inte ta sig in i den bostad som skulle buggas. Telefonledningarna gick mellan hemmet och det lokala postkontoret.
– Stasi kunde ansluta sig var som helst på nätet däremellan. Oftast fäste de sin externa kabel inne på postkontoret. Därifrån fördes ledningarna direkt till Stasis avlyssningscentraler. I Berlin slussades många samtal till en stor central i stadsdelen Johannisthal. Så fort den buggade lyfte på telefonluren rullade en inspelningskassett igång. Den var på en timme, en halvtimme på var sida och måste bytas för hand. Andra modeller var på 90 minuter. Banden lyssnades av, spolades över och användes på nytt. Ett separat, hemligt rum fanns också i den väldiga spionagebyggnaden. Här avlyssnade Stasi sin egen personal i smyg.

 

För att lyssna av ett utrymme behövde Stasis elektriker en elledning att koppla upp sig mot. Fanns ingen telefonanslutning fäste de sina ledningar mot antingen en ringklocka nere i porten eller på en avlyssningsdevis som fungerar på samma sätt som en babyvakt, en monitor som skickar ljuden från ett rum till Stasi på sidan andra sidan linjen.
I de fallen installerade Stasi sin teknik via en lägenhet bredvid.
– Man skickade ut grannarna på ett ärende och byggde sedan in kabelverket hos dem. Det var nästan omöjligt att upptäcka den i lägenheten som var föremål för buggningen. I den bostaden fanns den som ett en milimeter litet hål i en vägg.
Stasi hade kapacitet att lyssna av sammanlagt 4000 samtal i DDR på samma gång. 80 procent skedde via telefonnätet, 20 procent genom utplacerade mikrofoner.

 

Bristen på material i Öttyskland var stor. Uppfinningsrikedomen växte fram av nödvändighet. Den östtyska staten inträttade en speciell instans, den så kallade uppfinnarrörelsen, Neurerbewegung på tyska, som använde all kraft åt att utveckla egna billigare substitut för västvärldens dyra utrustning.
Elektrikeryrket var högt ansett. Stasi behövde ständigt fler medarbetare inom alla tekniska hantverk.
– Stasi sökte hela tiden folk med teknisk kompetens. Ett arbete hos Stasi hade många fördelar. Lönerna var högre och förmåner många, som semesterstugor och större och finare lägenhet, berättar Angela Schmole, på BStU, den statliga myndighet i Tyskland som förvaltar det arkiv som Stasi upprättade.

 

Vid Berlinmurens fall hade den östtyska säkerhetsapparaten 12 000 avlyssningsenheter. Den mesta förstördes.
– Tre grupper såg till att den demolerades. Stasi ville bli med av med bevis, medborgarrättsakitivister som hade blivit avlyssnade var också noggranna med att denna teknik förstördes. Den utrustning som blev över omhändertogs av polisen och skrotades. Avlyssningsutrustning får inte säljas i Tyskland. Man vill inte ha den i omlopp. En människas privatsfär ska inte få kränkas, förklarar Vreisleben.

 

Bettina Bettenhausen

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Sveriges effektreserv: När Karlshamnsverket behövs får inget gå fel

Under årets driftsäsong var Karlshamnsverket i produktion under mindre än ett dygn. Det var den 24 januari i år. Resten av tiden arbetar de anställda på verket med att säkerställa att utrustning är i bästa möjliga skick. När verket väl behövs får inget gå fel.

Regeringen säger ja till ändrad strejkrätt

Regeringen godkände i dag lagförslaget om ändrad strejkrätt. Nu återstår bara ett riksdagsbeslut innan förändringarna träder i kraft i sommar. Det var på ett regeringssammanträde i dag, torsdag, som beslutet formellt fattades, skriver Arbetet. Förslaget om ändrad strejkrätt ska läggas fram för riksdagen.

Nya rekryterna laddade inför ombudsmannajobbet

Fyra nya ombudsmän har anställts i Elektrikerförbundet. Per Ola Nilsson, Magnus Kindmark, Jens Hansson och Tomas Hovberg gick alla vid skrivandets stund LO:s aspirantutbildning på Runö kursgård utanför Stockholm. Vi blir inte anställda för att vi kan alla lagar och paragrafer, utan det är för att vi passar i rollen som ombudsman.

Allt fler olyckor i energibranschen

Antalet olyckor i el- och energibranschen ökar. Enligt Elsäkerhetsverket har antalet olyckor som inte leder till sjukskrivning fyrdubblats på 15 år. Även inrapporteringen till Afa försäkring går uppåt. Nu ökar kraven på förebyggande arbetsmiljöarbete. Afa-försäkring har ett rapporteringssystem, ENIA, som allt fler företag ansluter sig till.

Fråga experterna: Sitta i orubbat bo?

Fråga experterna Här har du möjlighet att ställa frågor till våra experter. Det kan handla om sådant som exempelvis avtalsfrågor, juridik eller arbetsmiljö. Redaktionen gör ett urval av frågor som kommer in på elektrikern@lomediehus.se Ange Fråga experterna i ämnesraden.

PO Bergström: ”Vad kostar egentligen en flygbiljett?”

KRÖNIKA ”För att vara en bra ledare så måste man också klara av att reflektera över det man gör ur moralisk synpunkt”, skriver PO Bergström.

Här talar facktopparna på första maj 2019

Snart dags för första maj-firandet 2019. Många av LO-fackens ordföranden kommer att tala runt om i landet tillsammans med socialdemokratiska toppolitiker. Får du besök på din ort? Arbetet har sammanställt en lista.

I gula västar krävde de ansvar för döda arbetare

Life before profit! Det var budskapet när unga fackliga representanter från Europeiska bygg- och träfacken höll en manifestation på Sergels torg. Den gångna helgen samlades fackliga reprentanter i den europeiska ungdomskommittén för Builders and woodworkers international (BWI) på Rönneberga Lidingö.

I Nyköping finns lärlingar i en klass för sig

My Ekelund och Niclas Magnusson ritar omsorgsfullt och kopplar sedan lika omsorgsfullt. Uppdraget är motorstyrning. Det är skitkul. Det är mer jag än vad barnskötare var, säger My Ekelund. My Ekelund berättar att hon arbetade som barnskötare i över sex års tid innan hon i somras böt fot och valde något helt annat: elektriker. Jag gillar allt med yrket.

Nytt pris: Dags att utse årets Ledstjärna!

Finns det någon på din arbetsplats som som visar vägen eller gör verklig skillnad? Då kan du nominera hen till Folksam LO Pensions nyinstiftade hållbarhetspris Ledstjärnan. Priset Ledstjärnan ska gå till någon som gjort verklig skillnad inom hållbarhet, jämställdhet, jämlikhet eller schyssta villkor i arbetslivet. Det kommer att delas ut vartannat år, med start till hösten.

Nya brister på olycksdrabbat byggföretag

Flera fallolyckor har tidigare skett på Nåiden bygg AB:s arbetsplatser. Vid den senaste inspektionen som Arbetsmiljöverket gjorde på bygget av Kuststad i Luleå upptäcktes nya brister. Arbetsmiljöverket kräver att Nåiden bygg åtgärdar fallrisker, en felaktigt monterad ställning, ett för stort avstånd mellan ställningens arbetsplan och vägg samt dammspridning vid sågning.

Reinfeldt om att jobba till 75: ”En bra början”

Vi måste ändra vår mentala inställning och syn på vem som är äldre om vi ska arbeta till 75. Det menar förre statsministern Fredrik Reinfeldt. Jobba tills du är 75 år gammal och gör minst ett karriärbyte innan pensionen.

Regeringen sparar på äldreomsorgen

Det blir besparingar på minst fyra miljarder kronor i regeringens vårändringsbudget, rapporterar Dagens Industri. Minst 310 miljoner av dem är pengar till äldreomsorgen. Uppgifterna bekräftas av regeringskansliet. På onsdag, den 10 april, kommer regeringens vårändringsbudget.

Hylla din arbetsmiljöhjälte!

Den partsgemensamma arbetsmiljöorganisationen Prevent delar varje år ut ett arbetsmiljöstipendium. Nu är det hög tid att nominera kandidater till 2019 års stipendium. Nomineras kan såväl chefer som anställda som arbetar på privata företag, och som aktivt arbetar för att utveckla och förbättra arbetsmiljön.

Framtidens avtal: Bättre pension, kortare arbetstid eller högre lön?

Kortare arbetstid för äldre. En bra pension. Satsa på att få fler medlemmar. Löneökningar. Hur ska Elektrikerförbundet tänka, när de lägger upp en strategi för avtalsförhandlingar de närmaste 10-20 åren? Frågorna ventilerades när Elektrikernas förhandlingschef Urban Pettersson mötte medlemmar på TST-gruppen och Bravida i Gävleborg och Dalarna.