• För tillfället är det Christines ordinarie arbete som tar all tid. Men det kommer nya resor och utmaningar i biståndsprojekt. Foto: Tomas Nyberg

2014-02-03

 

– Det känns som viktigare att hjälpa folk i nöd än att montera elledningar till folk i Sverige.
Christine Svedjestrand lämnar gärna vardagen för att arbeta med biståndsjobb ute i världen.
– Just nu har jag fått erbjudande om att åka till södra Sudan, men det får vänta, jag tycker att det är för farligt där för tillfället.

Att hjälpa till vid katastrofer har blivit en viktig del av Christine Svedjestrands liv. Vid fyra katastrofer ute i världen har hon varit med och hjälp till i återuppbyggnaden.
Till vardags jobbar Christine på ett litet elföretag i Stockholm. Hon är uppväxt i Luleå och har erfarenhet från olika jobb, men i nästan 30 år har hon jobbat som elektriker.
– Det är bara jag och chefen.
Men det har ändå gått bra att komma ifrån för att var med vid återuppbyggnad efter katastrofer.
Allt började för tio år sen på en tjejträff i Elektrikerförbundet.
– Det kom en person från det som då hette Räddningsverket och berättade om möjligheten att delta vid hjälparbeten. Jag visste inget om detta tidigare.
Men det passade bra för Christine. Hon tycker om att resa och har varit ute på längre resor i stora delar av världen tidigare.
– Det har ofta varit att jag rest med de ”Rosa bussarna”. Då är man ute sex till åtta veckor. Jag har varit på många platser. Jag gillar äventyr.
I dag är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som organiserar hjälpinsatserna.
Christine anmälde sig, fick nödvändig utbildning, och ganska snart kom det första uppdraget. I juldagarna 2004 drog en fruktansvärd tsunami fram över södra Asien.
– Första gången jag var ute var vid tsunamin. Jag reste till Indonesien, där vi byggde en tältcamp för FN:s personal.
Christines arbetsuppgifter har i huvudsak varit att arbeta som elektriker och vattentekniker. Men på den här typen av uppdrag får man vara beredd att ta sig an de mesta arbetsuppgifter.
Efter tsunamin 2004 har hon varit ute på ytterligare tre uppdrag. Året efter jobbade hon i södra Sudan, när freden slöts. Ytterligare ett år senare i Centralafrikanska republiken
– Sist jag var ute var vid jordbävningen i Haiti 2010.
Christine har fått några ytterligare erbjudanden som hon inte haft möjlighet att åka ut på.
– De ringde direkt efter orkanen i Filippinerna, men då var jag på semester i fjällen och hade ingen möjlighet att åka.
Men hon sitter just nu och väntar på nya samtal om Filippinerna och troligen kommer hon i väg dit senare för ett annat skede av uppbyggnaden efter katastrofen.
Ofta tas lokal personal in och räddningspersonalen från Sverige jobbar som arbetsledare. Det kan bli turer på upp emot 3-4 månaders arbete vid den här typen av insatser. Det material som den svenska styrkan bygger upp lämnas sen kvar och skänks till landet eller den organisation man jobbar för.
Oftast är det helt svenska grupper som arbetar med en specifik uppgift. När Christine var på Haiti var det dock ett samarbete mellan flera nordiska länder.
Men hur är det att åka ifrån allt här hemma?
– Ja, det är hunden som jag måste fixa nåt åt. Sista gången var det min mamma som tog hand om den. Men det har gått bra att få ledigt. Det känns som viktigare att hjälpa medmänniskor i nöd.
Vid de insatser som Christine varit ute på har hon fått en eller två veckor på sig att bestämma sig och fixa allt hemma.
– Men vid en snabbinsats ska man kunna åka på sex timmar. Det är bara att lämna och åka.

Per Eklund

Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Reportage

Vården missar lätt skador efter olyckor med el

Elolyckor orsakade av vanlig hushållsel, kan ge allvarliga skador långt efter olyckstillfället. Den som råkat ut för strömgenomgång ska omedelbart uppsöka akutsjukvård för undersökning. Anna Blomqvist, forskare, specialistläkare i Yrkesmedicin och nyligen pensionär, har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att undersöka risker med strömgenomgång.

Elolyckor: Nära-döden-upplevelser och skuldkänslor

 Strömgenomgång kan leda till Nära döden upplevelse och posttraumatisk stress. Skuldkänslor och obehag efteråt är vanliga visar aktuell forskning. Cirka 100 elolycksfall som leder till sjukskrivning minst en dag, rapporteras årligen till Arbetsmiljöverket. Forskningsprojektet Elolyckor i arbetet presenterades 2017.

Cia Holm: ”Kunskapen om elolyckor måste bli bättre”

Många elektriker är omedvetna om vilka skador strömgenomgång kan leda till på lång sikt. Man ska inte behöva råka ut för en olycka för att förstå vad det kan få för konsekvenser, säger Cia Holm ansvarig för ElQvinnorna i vk 10. Cia Holm har arbetat som elektriker i 25 år. Idag är hon säkerhetstekniker samt regionalt skyddsombud i Bohuslän.

Elolyckor: ”Vi lär av varandras erfarenheter ”

 Trasiga verktyg och fukt är vanliga orsaker till strömgenomgång. Även kablar kan bli strömförande. André Nurmi och John Daniel Eriksson har varit med om elolyckor vid ett flertal tillfällen. André Nurmi och John Daniel Eriksson arbetar som elektriker på Midroc Electro. De är uthyrda till Vattenfall och stationerade på Ringhals kärnkraftverk.

Fredrick Ekholm – en elektriker med siktet inställt på OS

På Karolinska sjukhuset i Stockholm arbetar en regerande svensk mästare. En elektriker som har siktet inställt på att en dag stå på startlinjen i OS. Det är ganska ovanligt att man jobbar samtidigt som man är elitidrottare.

Lumenair: Drönare fixar jobbet

Varken ställning eller skylift i stället en drönare som både kan montera och plocka ned stolparmaturer. Det pågår en ständig teknikutveckling och då är det här ett sätt att smidigt kunna ta ned och uppgradera sina armaturer. Säkert ur arbetsmiljösynpunkt också.

Jubileum i Åmål: Ett sekel av facklig kamp

Det har gått ett helt sekel, 100 år, sedan avdelning 93 i Elektrikerförbundet bildades. I dag är det som då var avdelning 93 i Åmål en del av Elektrikerförbundets VK16. För att fira jubileet samlades såväl aktiva som pensionerade medlemmar veckan före jul på stadshotellet i Åmål. Platsen var väl vald. På samma plats firade avdelning 93 sitt 30-årsjubileum.

Göran överlevde Farmenlivet: ”Man var inte hungrig – man svalt”

Göran Söderlund lämnade jobbet som arbetsmiljöansvarig i Elektrikerförbundet 2012. Men han är inte typen som nöjer sig med att sitta på en bänk och mata änder. Han vill ständigt ha något att göra, det visas inte minst just nu i TV4 där han är en av årets deltagare i dokusåpan Farmen. Jag tyckte det var intressant att se om jag skulle klara av det.

Michael fick rätt med fackets hjälp

Det började med en utbyggnad av huset i Storvreta. Det slutade med rättegång i Nacka tingsrätt. Med sig under rättegången hade Michael Ehn två ombud från Help. Två veckor senare ringde min jurist och meddelade att vi hade vunnit målet i sin helhet, berättar Michael Ehn. Relationen med en av grannarna i bostadsområdet i Storvreta är minst sagt frostig i dag.

Ylva Johansson om att Januariavtalet riskerar leda till en utpressningssituation: ”Jag tycker inte att man säkert ska dra den slutsatsen”

Under Elektrikernas facklig-politiska konferens på Rönneberga passade Elektrikern på att ställa några frågor till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Frågor om dödsolyckorna, Januariavtalet och om vad hon tar med sig från mötet med Elektrikernas förtroendevalda.

Facket och politiken på Rönneberga: ”Helvete vad svårt det är”

Det är ni som arbetar ute i verksamheten som vet vad som krävs för att vända utvecklingen. Så säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när hon talar inför ett trettiotal elektrikerförbundare på Rönneberga kursgård utanför Stockholm.

Assemblins arbete flyter på i Nolhaga simhall

Det är tomt på besökare i Nolhaga simhall. Badet som invigdes 1967 är stängt för renovering. På plats är dock Assemblins elektriker som arbetar med att färdigställa installationerna. Vi har aldrig gjort en simhall förut så det är mycket nytt att lära. Sådant som hur man installerar armaturer för att det inte ska läcka och så.

Spelberoende ger 15 gånger så hög självmordsdödlighet

I en aktuell studie från Lunds universitet framgår det att spelberoende har femton gånger så hög självmordsdödlighet än befolkningen i övrigt. Det är inte så konstigt, menar Henrik Armus, förbundsordförande för Spelberoendes riksförbund.   Det är tyvärr vanligt. För det är en väg ut, då skammen att berätta för någon är tyngre. Så man överväger det helt klart.

Spelet var orsaken till att Kalle inte orkade leva längre

Vid köksbordet i huset i Österåker sitter mamma Sonja och systrarna Rose Marie och Annelie. De försöker förstå, och ta in det faktum att deras son och bror Kalle inte längre finns i livet. Han berättade i somras. Han sa jag har börjat spela. Jag svarade spela?. Han spelade ju redan musik tänkte jag, innan jag förstod.

Ett mänskligt maskineri planerat i minsta detalj

Det dunkar, slamrar och tjuter. Doften av trä och målarfärg är påtaglig i den stora lokalen i Piteå. Alla vet precis sin uppgift här. Den som är ny får lära sig exakt vilka moment den ska göra, i princip vilket steg den ska ta, säger David Lidström, kvalitetsansvarig för målning på Lindbäcks husfabrik i Piteå.