Arbetsgivare kräver provanställning för alla elektriker – dagar innan avtalet går ut
På söndag går nuvarande Installationsavtal ut. I skrivande stund sitter fack och arbetsgivare i förhandlingar, med anställningsskydd och inlån som två viktiga frågor.
– Jag är inte så säker på att vi får ett tecknat avtal innan söndag men förhoppningen är såklart att vi ska ha det, säger Elektrikerförbundets förhandlingschef Mikael Pettersson.
Mikael Pettersson är förhandlingschef på Elektrikerförbundet (fotot är ett montage).
Skulle parterna inte vara ense när avtalet löper ut fortsätter avtalet löpa med sju dagars uppsägningstid, så medlemmarna är skyddade av kollektivavtal även på måndag.
Förhandlingarna äger rum på Installatörsföretagens huvudkontor på Ringvägen i Stockholm. Den senaste tiden pågår förhandlingarna dagligen, ofta långt in på natten.
Det är förbundets förhandlingschef, Mikael Pettersson, tillsammans med biträdande förhandlingschef Tomas Jansson och förbundsombudsman Niklas Enström som ingår i Elektrikernas lilla förhandlingsdelegation och som sitter med Installatörsföretagens förhandlingsdito och tvistar om ord, begrepp och paragrafer.
Allt bollas med Elektrikerförbundets stora förhandlingsdelegation som även de befinner sig i Stockholm. De är rådgivande och tar fram underlag. Den stora förhandlingsdelegationen ska även stå bakom det framförhandlade resultatet.
– Så de har stort inflytande i frågornas lösning, säger Mikael Pettersson.
Det slutliga beslutet, och godkännandet, om ett nytt Installationsavtal tas av förbundsstyrelsen.
Ökat anställningsskydd
En viktig fråga för Elektrikerförbundet i årets avtalsförhandlingar är las-frågan, lagen om anställningsskydd, där facket vill öka skyddet för medlemmarna.
– Precis när vi skulle bryta i måndags så kom IN åter med sitt provanställningskrav. De vill införa provanställning i hela branschen, något vi visste att de skulle komma med. De har yrkat på det. Men det är något vi inte kommer att ge med oss utan motkrav.
En annan fråga facket har lyft i förhandlingarna handlar om inlåning. Det vill säga när ett företag lånar in montörer från ett annat företag.
I årets avtalsförhandlingar har Elektrikernas ett krav om snittlön, där de inlånade montörerna som lägst skulle få snittlönen av vad montörerna som arbetar på det företag som lånar in tjänar.
De som lånas in får inte alltid det de ska ha enligt avtalet.
– Lokalt har vi märkt att de ibland lånar in personal från ett tredje företag. Om A lånar in från B så hämtar B personal från ett tredje företag, och det får vi sällan reda på. Och det är alltid någon som tjänar pengar någonstans på det här. De som lånas in får inte alltid det de ska ha enligt avtalet.
– Men nu har Installatörsföretagen kommit med ett motförslag: att det ska bli ett tydligare att företagen ska meddela oss vilka företag de lånar in ifrån, och vem som ska betala vem och så vidare. Så här har de ändå försökt att gå oss till mötes och försöka förhandla med oss. Att hitta en annan lösning än snittlön.
– Det är ett steg framåt, det blir ändå en bättre regel än vad vi har idag. Men vi har ännu inte släppt vårt krav på snittlön. Så vi får se vad som blir resultatet.
Arbetsmarknadens verktyg
Ytterligare en fråga handlar om rotation, arbete utanför hemort.
– Vi vill få bort att företaget ska kunna komma överens om rotation med en enskild individ. Istället vill vi att arbetsgivaren måste komma överens med klubb eller lokalavdelning. Detta för att man inte ska vara så utsatt som individ.
– Oftast får man ett ultimatum att ”så här ska du jobba”, och om man då accepterar det så har man en överenskommelse, och det blir svårt att tvista om det är några fel i överenskommelsen. Vi vill få bort pressen på den enskilde, och särskilt om det handlar om personer från ett annat land, då kan man oftast inte reglerna, och riskerar att bli överkörd.
Några dagar till har parterna på sig att komma överens. Om så inte sker? Mikael Pettersson konstaterar:
– Då är Elektrikerna redo att använda de verktyg som finns på svensk arbetsmarknad.
