”Kan arbetarrörelsen vända utvecklingen?”
”Systemskiftet har påverkat människor. Solidaritet har ersatts av egoism. Livets alla aspekter har kommersialiserats, inte mänskliga behov som är det primära”, skriver författaren Ingemar E L Göransson.
För drygt 30 år påbörjades ett systemskifte som förändrat vårt land i grunden. Sverige har OECDs snabbast ökade klasskillnader.
Arbetar- och fackföreningsrörelsen har försvagats men inser inte detta, utan självbilden är orubbad.
Systemskiftet har påverkat människor. Solidaritet har ersatts av egoism. Livets alla aspekter har kommersialiserats, inte mänskliga behov som är det primära.
Nu var inte Sverige tidigare den paradisiska idyll som högerpopulistiska megafoner påstår. Men det var på rätt väg.
Problemen idag är i grunden systemskiftets konsekvenser.
En farlig utveckling
När normalarbetslösheten är 7-8 procent påverkar det hela samhället.
När kriminaliteten förråas på ett sätt som påminner om amerikanska storstäder påverkar det hela samhället. När politiker ”vet priset på allt, men inte värdet av något” är det en farlig utveckling.
Dörren till ett exploaterat missnöje öppnas för högerpopulistiska idéer och blir mylla för högerextremister.
Ekonomiska intressen ställs mot mänskliga. Grupper och skikt spelas ut mot varandra och de som står längst ner i klasspyramiden förlorar många gånger fotfästet.
Ingen föds kriminell men ett samhälle som dras isär blir ett samhälle där det sparkas nedåt.
Ingen föds kriminell men ett samhälle som dras isär blir ett samhälle där det sparkas nedåt. Där de fattigaste och svagaste nekas ett värdigt liv, förtryckts och exploateras så att de tappar all framtidstro.
Kan arbetarrörelsen vända utvecklingen?
Det kan bara ske om arbetarklassen håller samman och drar med sig dess svagaste länk samtidigt som man vinner andra progressiva krafter.
Att aldrig glömma vem som är fienden och vem som är vän. Klassperspektivet får inte tappas bort, vilket i till stor del har skett.
Inget sker utan orsak
Tyvärr, i dag ser det allt annat ljust ut. Den nyliberala tsunamin som har varit likt en Montezumas Hämnd och svept bort arbetarrörelsen segrar. Men också slagit kil genom arbetarklassen där olika skikt ställts mot varandra.
Den brittiska statsvetaren Guy Standing beteckningar den organisatoriskt svagaste delen, prekariatet, som också den mest mottagliga för högerpopulismen. Prekariatet är också den ”nya” arbetarklassen av moderna tiders daglönare – ”working poor”.
Även de tidigare demokratiskt borgerliga partierna har förförts av de falska profeterna.
Inget sker utan orsak, det gäller också för ett samhälle som genomgår ett systemskifte.
En följd av systemskiftet är högerpopulismen som vuxit sig stark och att arbetarrörelsen förvirrats. Även de tidigare demokratiskt borgerliga partierna har förförts av de falska profeterna.
Vi går till val i september i en tid som präglas av oro och faran för krig. Framtiden ser allt annat än positiv ut för de som fortfarande som önskar en rättvisare, solidarisk och jämlik värld. Demokratin är under hot – Järnhälens epok är inne.
