Över 300 medlemmar har deltagit i arbetet med att ta fram underlaget till rapporten ”Kollektivavtal för framtiden” som presenterades under Elektrikerförbundets förbundsmöte i slutet av maj.

I rapporten pekas tre utvecklingsområden ut:

  • Arbetstid
  • Pension
  • Yrkesutveckling 

Arbetstiden

Sedan 1970 har Sverige haft 40 timmars arbetstid som standardmått för heltid. Något som nu är läge att förändra, menar förbundet och skriver:

”Arbetstidslagen bör ändras, men i väntan på det bör Elektrikerna gå före med kollektivavtalsförhandlingar”.  

Bland förbundets medlemmar som deltagit i arbetet med att ta fram rapporten ses en minskad total arbetstid dels som en arbetsmiljöfråga, för att orka med ett länge arbetsliv, dels som en fråga om frihet från arbetet.  

Vad skulle det kosta att sänka arbetstiden?

I rapporten, som är författad av Anton Levein på förbundskontoret med hjälp av förbundsordförande Urban Pettersson och LO:s Claes-Mikael Jonsson, finns beräkningar av vad en timmes arbetstidsförkortning skulle kosta kollektivet i löneökningar:

  • Under en 15-årsperiod skulle införandet av en 35-timmarsvecka kosta ett totalt löneutrymme om 13,9 procentenheter, eller cirka 0,9 procentenheter löneutrymme per år.
  • I tid skulle det resultera i att totalarbetstiden årligen sänks med 15,6 timmar (eller cirka 20 minuter per arbetsvecka) tills kollektivet nått en 35-timmarsvecka, eller 7 timmars arbetsdag.
  • Totalt beräknar rapportförfattarna att kollektivet ändå skulle kunna få en reallöneökning på 21,8 procent under dessa 15 år.
  • Utan arbetstidsförkortning beräknas reallöneökningen uppgå till 35,6 procent.

Pensionerna

En annan fråga i rapporten handlar om pensionen. Författarna konstaterar att förbundets satsningar på extrapension har varit positiva för medlemmarna.

Utan dessa satsningar hade pensionerna varit betydligt lägre, och gjort det svårare för förbundets medlemmar att ha råd att gå i pension.  

Vad skulle det kosta att höja pensionerna?

Ett tidigare antaget mål i Elektrikerförbundet är att arbeta för 10 procents avsättning till tjänstepensionen, för att på sikt nå upp till en total pension som motsvarar 72 procent av slutlönen.

Dagens avsättning till tjänstepension uppgår i dag i Elektrikerförbundets avtal till cirka 6 procent av inkomsten. Det lämnar ytterligare 4 procentenheter av löneutrymmet att sätta av för att nå 10 procent.

Infört under en period om 15 år skulle det innebära en totalkostnad på cirka 0,29 procentenheter av löneutrymmet per år.

Kompetensutvecklingen

Det tredje området är kompetensutvecklingen. Många av medlemmarna som deltagit i att ta fram rapporten menar att branschen måste säkerställa gymnasieskolans, och i sin tur lärlingarnas, yrkeskunnighet och kvalitet – vilka uppfattas som för låga idag. 

Medlemmarna vittnar även om att det finns en stor ojämlikhet i vem som får ta del av kompetensutveckling och vem som inte får det. Flera lyfter frågan om att kompetensutveckling bör ta mer plats i kollektivavtalen.

Även önskemål om fler yrkesskolor inriktade på kraft och energibranschen lyfts. 

En del av kompetensutvecklingen i installationsbranschen är idag subventionerad via ECY. Subventionerna finansieras av att en avgift per anställd tas ut hos alla företag anslutna till Installationsavtalet, kallad Särskild avgift el.

Pengarna finansierar idag subventioner inom INSU:s kursutbud, och uppgår idag till ungefär 9 miljoner kronor. I rapporten föreslås att anställda i högre grad ska få bestämma över vilken typ av kompetensutveckling de själva får.  

Detta är Elektrikernas mål:

Under förbundsmötet klubbades att förbundet ska yrka för följande långsiktiga mål i sina kollektivavtal:

  • Att en generell arbetstidsförkortning införs, i mål om att nå 7 timmars arbetsdag.  
  • Att premieavsättningen till tjänstepension på sikt ska uppgå till 10 procent av lönesumman. Att ett delpensionssystem införs inom ramen för den avsatta extrapensionen på avtalsområdet.  
  • Att öka partsinflytandet kring kompetensfrågor inom larm- & säkerhetsbranschen.  
  • Att initiativ tas för att en yrkesnämnd inom ramen för Kraftverks- & Energiavtalet bildas.  
  • Att premien för Särskild avgift el värdesäkras över tid.  
  • Att verka för att regler för en ökad bestämmanderätt över kompetensutvecklingen införs.