”En jättestor facklig seger” – Anna Ekström om nya om­ställnings­stödet

Det är utbildningsministerns pressekreterare som hör av sig och erbjuder tidningen en intervju med ministern om det nya omställningsstudiestödet.

Med tanke på den tidvis hårda kritiken mot det nya huvudavtalet på svensk arbetsmarknad är det intressant att höra ministerns tankar om statens del i paketet, och särskilt den del hon har ansvar för.

Så, Anna Ekström, varför ska Elektrikerns läsare bry sig om det nya omställningsstödet?

– För att det här är en jättestor facklig seger. Jag har arbetat fackligt väldigt länge* och under hela den tiden har man diskuterat hur arbetstagarna ska få större makt över sin kompetensutveckling och hur man ska få större möjlighet att utbilda sig för att utvecklas, antingen inom den bransch man redan är i, eller till ett helt nytt yrke.

Vi har en riksdag där stödet för arbetstagarnas rättigheter inte alls är så starkt som jag skulle önska att det vore.

– Och just nu är det en stor grön ny revolution som sveper över Sverige. Det är massor av nya jobb som uppstår i Skellefteå, Boden, Luleå – men också alldeles nyss i Göteborg, och här får vi en jättestor möjlighet för vanliga LO-medlemmar att utbilda sig mitt i livet under ett år med en ersättning som gör att man kan behålla huset och försörja familjen.

Det här ingår ju i paketet med den förändrade arbetsrätten, som har diskuterats och debatterats flitigt i vår tidning. Vad tänker du om det, att arbetsrätten samtidigt försämras?

– Vi har ett partssystem i Sverige som lägger makten att förhandla om villkor hos parterna, och jag är övertygad om att resultatet blir bättre när parterna förhandlar om villkoren, än de resultat vi får när riksdagen beslutar.

– Vi har en riksdag där stödet för arbetstagarnas rättigheter inte alls är så starkt som jag skulle önska att det vore. Jag kommer att kämpa för att vi socialdemokrater ska få fler röster i nästa val, men som läget har varit under väldigt många år är arbetstagarnas rättigheter hotade via lagstiftning. Men via det nya huvudavtalet, där omställningsstudiestödet ingår, betyder det att det hotet är hanterat på ett väldigt klokt sätt av parterna.

– Hur parterna ska förhandla och besluta, det tänker inte jag lägga mig i. Min roll är att jag har varit med och tagit fram världens bästa omställningsstudiestöd som gör att också den som är elektriker kan utbilda sig till ett annat yrke eller vidareutbilda sig inom yrket.

Jag kan tänka mig att väldigt många elektriker tjänar över det, och då finns det möjlighet att teckna kollektivavtal om att höja det här taket.

Vad tänker du att det som du kallar för ”världens bästa omställningsstudiestöd” har hamnat i skuggan av försämringen av, eller som vissa kalla det, en mer flexiblare, arbetsrätt?

– Jag gör mitt bästa för att berätta om vilken fantastisk möjlighet vi får nu med det nya omställningsstudiestödet och jag hoppas att även facken ska göra det, men även arbetsgivarna. För det här är något som arbetsgivarna har varit med och skrivit under, att de vill ha det här nya omställningsstudiestödet. Det här är en reform som kostar någonstans mellan 6 och 12 miljarder kronor om året, beroende på hur man räknar.

Inom vissa kollektivavtal kan man få mer än det som förslaget ger?

– Ja, det finns även möjlighet att skriva kollektivavtal om att höja nivån på stödet. Om man har en medlemskår där det här taket gör att väldigt många hamnar under det.

Det gäller de som tjänar över 32 800 kronor i månaden?

– Ja, och jag kan tänka mig att väldigt många elektriker tjänar över det, och då finns det möjlighet att teckna kollektivavtal om att höja det här taket, och det tror jag att många förbund kommer att vara väldigt intresserade av.

Är det något du vill tillägga om det nya omställningsstödet?

– Det här innebär att vi måste se till att vi har väldigt bra vuxenkomvux och yrkeshögskoleutbildningar i de nya kunskaper som krävs för att Sverige ska vara ledande i klimatomställningen över hela landet, och högskoleutbildningar i till exempel batteriteknik. Samtidigt måste vi se till att det ska leda till bra och schyssta jobb med riktigt bra villkor.

Risken om det är få som söker el-utbildningen är att kommunen eller friskolan lägger ned utbildningen och istället satsar på mer enkla och populära utbildningar, som dock inte leder till jobb.

Ett annat förslag som kom nyligen handlar om en ”dimensionering av gymnasieskolan”. Kan du berätta om det?

– I dag är det så att hur många utbildningsplatser det finns på olika program är helt beroende av hur eleverna väljer, vilket i sin tur är beroende av vilka utbildningar som kommuner och friskolor väljer att ge. Och vi vet att till exempel en el-utbildning är en dyr utbildning, det krävs att det finns utrustning och lokaler som är anpassade för el-utbildningen och att det finns APL-platser.

– Det är krångligt och kostar pengar, så risken om det är få som söker el-utbildningen är att kommunen eller friskolan lägger ned utbildningen och istället satsar på mer enkla och populära utbildningar, som dock inte leder till jobb. Så min tanke med det här är att man ska ha bättre samarbete regionalt med arbetsgivarna och mellan olika kommuner så att man ser till att det finns ett riktigt bra utbud av utbildningsplatser som passar ihop med arbetsmarknadens behov. Men det gäller också att man ska arbeta för att locka elever till de här utbildningarna, och det kräver samarbete mellan fack och arbetsgivare.

Även arbetsgivarna måste skärpa till sig, och ställa upp med APL-platser och vara ute och berätta för eleverna i högstadiet om vilka bra jobb det finns.

Men hur får man ungdomarna att verkligen söka till el-programmen?

– Det kommer att finnas fler platser på de utbildningar som leder till jobb, och färre av dem som inte leder till jobb. Men för att få eleverna att söka till de här utbildningarna finns ett jätteviktigt arbete att göra. Jag vet att Elektrikerna har jobbat hårt med bland annat Yrkes-SM för att öka ungdomarnas intresse för de här jobben, och det måste man fortsätta med. Men även arbetsgivarna måste skärpa till sig, och ställa upp med APL-platser och vara ute och berätta för eleverna i högstadiet om vilka bra jobb det finns – och även skärpa till sig så att man har bra villkor, så att jobben på riktigt är attraktiva. Det kan ju inte staten hjälpa till med.

– Det ingår i det här paketet att det ska bli bättre information från skolorna till ungdomarna om vilka arbetsmarknadsutsikter det finns på olika utbildningar.

Har facket någon roll i detta?

– Man kan absolut blanda in facket i detta. Är arbetsgivarna smarta så har de samarbete med facken, och är de smarta på riktigt så ser de till att de har sådana arbetsvillkor att facken kan se ungdomarna i ögonen och säga att det här är bra arbetsplatser.

*Anna Ekström var ordförande för Saco 2001–2011.