Så arbetar Vk10 med utbildning – och fler behöver ta på sig uppdrag

En vecka in i november träffades äntligen ett gäng medlemmar och förtroendevalda för facklig utbildning på Bohusgården i Uddevalla.

De förtroendevalda gick EL Vald steg 2 och medlemmarna gick EL Medlem, utbildningarna hölls parallellt den här gången och vi två handledare lyckades klyva oss själva på mitten. Jo, det går tydligen.

En del av innehållet kördes samtidigt för båda kurserna, andra delar körde vi var för sig. Hela tiden medvetna om att vi var där tillsammans, beredda att stötta varandra.

Det är ju så jag vill ha det fackliga arbetet, bli uppbackad av mina elektrikerkollegor, ha fler handledare på utbildningarna, se fler yrkesarbetande elektriker som kliver fram.

Ska vi elektriker ha en sämre arbetsmiljö än dem vi bygger åt? Vill du leva eller vill du dö?

Elqvinnorna var också på plats i Uddevalla den här gången, med rätt många deltagare i jämförelse. Cia Holm till exempel, regionalt skyddsombud i VK 10, träffade deltagarna på EL Medlem och pratade om arbetsmiljö.

Vi elektriker har ju en hel del risker i vårt arbete, men vi har olika kunskap om de lagar och avtal som reglerar arbetsmiljön. Många saknar faktiskt kunskap om vilka arbetsmiljörisker vi med all sannolikhet kommer utsättas för under våra yrkesliv, till exempel asbest.

Ska vi elektriker ha en sämre arbetsmiljö än dem vi bygger åt? Vill du leva eller vill du dö? Utöver detta riskerar kvinnor som grupp i högre utsträckning att råka ut för helt andra arbetsmiljöproblem, om ni eventuellt undrar varför det nödvändigtvis måste finnas ett kvinnonätverk inom Elektrikerna.

När Elqvinnorna pratar med varandra om attityder och värderingar i elbranschen har det att göra med vad männen har för attityder och värderingar på våra arbetsplatser, enkelt uttryckt. Jag tror ni fattar.

Konfliktytorna då som nu, mellan arbete och kapital. Konflikten finns ju kvar, men vi har blivit skickliga på att komma överens.

Andra saker vi får lära oss på kurserna, vi handledare alltså, är att många inte riktigt känner till vår historia. Det gamla klassamhället I Sverige för 150 år sedan med fattigdom, svält, ofrihet och avsaknaden av demokrati.

Konfliktytorna då som nu, mellan arbete och kapital. Konflikten finns ju kvar, men vi har blivit skickliga på att komma överens.

De som går kurs idag får lära sig om vårt kollektivavtal och möjligheterna att påverka det, men även meningen med föreningen och vad vi lovat varandra. Så fort vi pratar om löftet brukar medlemmarna hålla med – det fackliga löftet är värt att kämpa för och stå upp för.

Ingen ska dumpa våra villkor, vi står tillsammans.

För någon medlem blev det rekordmånga glassar från glassmaskinen!

Ännu en gång hade vi tre grymma dagar i Uddevalla med förtroendevalda och medlemmar från olika delar av landet.

För mig som utbildningshandledare var det både nya och bekanta ansikten, för många av kvinnorna var det återkommande ansikten tror jag och för någon medlem blev det rekordmånga glassar från glassmaskinen!

Dag tre hälsade dessutom Urban Pettersson på, Elektrikerförbundets ordförande. Han fick svara på frågor från deltagarna, även jag hade frågor att ställa för en gångs skull.

Det blir alltid många frågeställningar på utbildningarna, vi delar kunskapen med varandra, det är vad som brukar kallas folkbildning. Så tack till Urban och alla er andra som väljer att dela med er av kunskapen!

Var står vi idag, efter pandemin?

Om vi börjar med att titta några år bakåt i backspegeln, så kanske ni ser ett svagt glimmande ljus som inte försvinner från näthinnan, som får oss att komma ihåg: På förbundsmötet 2018 lovade vi varandra att sätta studierna högt upp på dagordningen och stegvis utbilda upp till 10 procent av förbundets medlemmar till år 2022.

Elektrikerförbundet och hela arbetarrörelsen för den delen har många medlemmar och förtroendevalda som saknar utbildning, detta vet alla. Jaså inte? Nu vet du.

Frågan är: har vi en chans att nå utbildningsmålet vi gemensamt tagit beslut om? Om vi tittar ett, två år bakåt i samma backspegel kanske många tror att det såg väldigt mörkt ut. Men hur såg det egentligen ut?

Frågar du Daniel Johansson så var det åtminstone inte becksvart. Det har funnits både behov och intresse för digitala utbildningar bland Elektrikernas medlemmar. Behovet fanns också i andra LO-förbund, intresset likaså.

Om något går fel eller ett problem uppstår behövs en plan B och någon att snabbt växla över till.

Under 2020 fick VK 10 lägga om kursen i den planerade utbildningen och funderingarna om att erbjuda digital utbildning slog rot. Idag har den digitala utbildningsverksamheten utvecklats rejält – många medlemmar från hela landet har deltagit på kurser hemifrån.

Att en digital kurs inte är samma sak som en fysisk förstår nog de flesta. Går det att köra Elektrikernas utbildningar i digital form? ”Klart att det går!”, säger Daniel Johansson helt övertygad, studieansvarig som han är. Jag själv var nog lite tvekande till en början, men ställde upp såklart.

Nu har vi kört rätt många digitala kurser för Elektrikernas medlemmar, runt om i landet. Jag har lärt mig tillsammans med Daniel att tänka nytt, göra annorlunda, hela tiden utvärdera och utveckla utbildningarna vi hållit på Teams. Vi vet vad som fungerar och inte fungerar, baserat på en stor mängd kursutvärderingar och alla dagliga sammanfattningar från deltagarna.

Två handledare som tillsammans håller kurs innebär hängslen och livrem – om något går fel eller ett problem uppstår behövs en plan B och någon att snabbt växla över till.

Samma sak gäller ju med våra fysiska utbildningar. Att vara studiehandledare är ett fint och stolt uppdrag, det är utvecklande för oss handledare och de digitala verktygen som finns idag hjälper oss faktiskt att till och med göra de fysiska utbildningarna ännu bättre.

Kan vi hjälpas åt?

Just nu gäller det att blicka framåt och ta hjälp av det vi kan se i backspegeln.

Jag minns när Christoffer Lod var en av medlemmarna som gick EL Medlem för några år sedan. Ett tag därefter, under självaste pandemin, gick han EL Vald. Därefter blev han intresserad av studieverksamheten i VK 10 och hängde med Daniel och mig för att se hur det känns att själv hålla ett kurspass.

Jag minns att jag blev glad över hur bra det gick! Christoffer verkar vara beredd att nu lägga en liten del av sin tid som utbildningshandledare, precis som Daniel och jag en gång började.

”Jag tycker det är kul och viktigt att verksamheten kommer i gång, vi behöver bli fler som delar på arbetet med att hålla i studierna!”, säger Christoffer. Jag tror att han har rätt inställning.

Därför är jag övertygad om att Elektrikerförbundet behöver fler förtroendevalda som kliver fram och gör något mer, i stället för att ett litet fåtal ska göra ännu mera.

Med en bra planering och en liten omfördelning av arbetstiden är det enkelt att kombinera uppdraget som utbildningshandledare med jobbet som elektriker.

Jag jobbar själv som serviceelektriker och är förtroendevald på min arbetsplats i Skene. Just därför har jag låtit det fackliga arbetet på uppdrag av förbundet vara begränsat så att det inte helt och hållet stör mitt ordinarie arbete.

Jag tror det är viktigt, samtidigt som det är lättare sagt än gjort… Därför är jag övertygad om att Elektrikerförbundet behöver fler förtroendevalda som kliver fram och gör något mer, i stället för att ett litet fåtal ska göra ännu mera.

För mig och för många andra har allt fackligt arbete börjat med en facklig utbildning. Ta vara på den chansen!

• Johan Jensen

  Utbildningshandledare VK10