Mesoteliom

Mesoteliom är en mycket allvarlig cancerform och varje år drabbas ett drygt hundratal personer i Sverige.

Flertalet av dessa har fått sjukdomen genom att ha blivit yrkesmässig utsatta för asbest långt tillbaka i tiden.

Mesoteliom uppträder först många år efter det att asbestexponeringen började (vanligen 20-40 år).

Sjukdomen kan förekomma även efter exponering vid låga halter asbest och det finns ingen känd säker lägsta exponeringsgräns för asbest.

Mesoteliom kan sitta i lungsäcken eller i bukhinnan.

Lungcancer

Asbest kan också orsaka lungcancer. Sådan lungcancer skiljer sig inte åt från den som man kan få som rökare.

Risken beror på hur mycket asbest man utsatts för. Vissa undersökningar visar att till exempel isoleringsarbetare, som under många år arbetat med asbest, har haft en cirka femfaldig riskökning för lungcancer.

Personer som har arbetat länge på varv där asbest förekommer har ofta haft en fördubblad risk. Grupper med lägre exponering har lägre risk.

Både rökare och ickerökare drabbas. Rökning tillsammans med asbestexponering ger betydande samverkanseffekter när det gäller lungcancer. Eftersom rökare redan från början löper en betydligt högre risk innebär det att risken för rökande asbestarbetare är särskilt hög.

Asbestos

Asbestos innebär en ökning av mängden bindväv i lungorna (lungfibros), som leder till nedsättning av lungfunktionen och till invaliditet på grund av andningssvårigheter.

Asbestos drabbar bara den som utsatts för mycket höga halter asbest under lång tid.

Asbestos finns i olika svårighetsgrader, och om sjukdomen upptäcks tidigt kan man genom att stoppa exponeringen göra så att sjukdomen avstannar eller utvecklas mycket långsamt.

Hälsokontroller av asbestexponerade innehåller undersökningar som ska upptäcka denna sjukdom tidigt, bland annat lungröntgen och spirometri.

Pleuraplack

Om asbestfibrer fastnat på lungsäcksbladet kan detta leda till förtjockningar av bindväv, så kallad pleuraplack, som senare kan förkalkas.

Förtjockningarna bildas i lungsäcken mot diafragman, men även vid hjärtsäcken.

Plack kan även bildas i bukhinnan, sannolikt genom nedsvald asbest.

Pleuraplack ger i regel inte upphov till besvär eller funktionsnedsättning, men det finns undantag.

Förtjockningarna bör betraktas som ett tecken på asbestexponering.

Lungsäcksutgjutningarna ger i regel inte heller upphov till besvär, men de tenderar att återkomma.
Källa: Arbetsmiljöverket