I morgon, lördag, löper kollektivavtalen för de anställda i industrin ut, och förhandlingarna om nya avtal kommer att pågå in det sista.

Erland Olauson, ordförande för Opo-gruppen som leder förhandlingarna, bekräftar att parterna ska besvara ett slutbud först på lördagen, men vill inte precisera hur dags det kan bli.

Ett vattenpass som mäter sedlar, med en ikon med texten Avtal 2020 monterat över

Nej till 4,5 pro­cents löne­ökning

Avtal 2020

– Inte mer än att det ska ske senast klockan 24 lördag kväll.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger till Arbetet i dag, fredag, att parterna ännu inte har fått en slutlig hemställan.

– Vi träffar motparten och Opo på lördag. I dag håller vi kontakt, men möts inte.

IF Metalls avtalsdelegation, som fick åka hem i början av veckan, samlas på nytt i Stockholm under lördagen.

Den senaste veckan har förhandlingarna enbart handlat om löneökningarnas storlek, och om LO:s krav på låglönesatsning.

– Det känns tydligt att våra motparter står under tryck från de inhemska sektorerna att inte släppa fram ett märke på hög nivå, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

I tidigare avtalsrörelser har arbetsgivarsidan ofta hänvisat till att det så kallade Industriavtalet, som säger att löneförhandlingarna mellan industrins parter ska utgå från industrins förutsättningar och slå vakt om företagens konkurrenskraft.

Ninni Blom och Patrik Ericsson. Monterat över bilden är en blå cirkel med texten Avtal 2020.

Avtalskrav: ”Ni måste vara villiga att ta fajten där ute”

Avtal 2020

Facken inom industrin har då påmint om Industriavtalets formulering att ”hänsyn måste också tas till den svenska ekonomin i dess helhet”. 

Avtalen för industrins anställda utgör en norm för den övriga arbetsmarknaden, och där har trycket på löneökningar varit stort.

– Den här gången är det omvänt. Industrin har större betalningsförmåga än sektorer som verkar på hemmamarknaden. Då säger våra motparter att vi måste tänka på dessa, säger Veli-Pekka Säikkälä. 

En första avtalsskiss från de opartiska ordförandena byggde på en avtalsperiod på 29 månader. Den avtalsperioden är fortfarande parternas målsättning, enligt Veli-Pekka Säikkälä.

Ett första bud från Opo den 20 oktober innehöll löneökningar med sammanlagt 4,5 procent under 29 månader, något som arbetsgivarna accepterade men facken ansåg för lågt

Enligt TT kommer Opo:s slutgiltiga lönebud inte att innehålla några retroaktiva lönepåslag.

Sedan avtalsförhandlingarna i våras sköts upp i sju månader har avtalen löpt på utan löneökningar. Nu ser det alltså ut som årets löneökningar fryser inne. Enligt TT blickar medlarna av industrins avtal enbart framåt.

För fackförbund med yrkesgrupper som slitit ont under pandemin kommer det bli extra svårt att smälta.

Fotnot: Opo står för Opartiska ordföranden.


Merparten av artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.