Läraren framför sin laptop, med en videochat med en elev på skärmen

Ellen Nilsson går i ettan och deltar, precis som alla andra i klassen, i undervisningen via datorn.

Vi befinner oss i en relativt tom gymnasieskola i Sandviken.

Tidningen har bestämt möte med lärarna på el- och energiprogrammet för att få en bild av hur utbildningen på ett praktiskt program fungerar när politikerna, för att motverka spridningen av Corona-viruset, beslutat att undervisningen ska ske på distans. 

I ett ödsligt klassrum sitter el-läraren Pär Hallström. Framför sig har han en laptop som han pratar till.

Runt om i kommunen sitter eleverna i årskurs ett, var och en ensamma framför sina laptopar.

Pär Hallström går igenom dagens uppgift. Det är att läsa på inför måndagens prov i energiteknik. 

– Vad expansionskärl har för funktion och vad det är till för, det vill jag att ni ska veta. 

Tre elever arbetar med praktiska uppgifter
Emilia Nordstrand och hennes klasskamrater Svea Frank och Hugo Jernqvist är på plats i skolan för att träna på installationer.

– Vad innebär energieffektivisering och varför strävar man efter det?

– Det finns ett uttryck som kallas för ppm, det behöver ni ha koll på, förklarar Pär Hallström framför laptopens kamera. 

Alla elever kan se och höra Pär. Samtidigt finns det en chatt där eleverna kan skriva under lektionen, och när Pär Hallström sätter på ljudet på eleverna kan alla höra varandra. 

Närvaron registrerar Pär genom att eleverna skickar en tumme upp i chatten, dels när lektionen börjar, dels när han avslutar den. 

Ellen Nilsson är en av eleverna. Hon säger att hon visserligen tycker att det fungerar bra att ha lektioner över nätet, men att hon nu har tröttnat på att studera hemifrån. 

– Man vill så gärna komma tillbaka till skolan nu, för det blir väldigt ensidigt att sitta framför datorn hela dagarna. Man blir trött i hjärnan. Det funkade bättre i skolan, för då var det mer praktiskt, läraren skrev på en tavla och vi hade papper och penna. Nu är allt på en skärm, och man ska ta in allt därifrån. Det blir inte lika enkelt, säger hon och tillägger:

En elev på en datorskärm

Nu är allt på en skärm, och man ska ta in allt därifrån. Det blir inte lika enkelt.

Ellen Nilsson, el-elev

– Det krävs mycket mer ansvar från en själv som elev också. 

Och detta är något läraren Peter Wesström instämmer i. 

– Det är de svaga eleverna som förlorar på det här.

Han säger att han tycker att det sprids en för positiv bild av distansstudier. 

– Det funkar nog bättre än vad vi trodde i förväg, men det är klart det ställer till problem. Särskilt för de elever som har det svårare i skolan. Men vi har inte så mycket val, och det förstår ju eleverna också. 

På skolan denna fredagsförmiddag finns det dock några el-elever. De håller på med de praktiska moment som är svåra att lära sig framför en skärm. 

Rickard Woxblom och Erik Lidström läser tredje året på industri-inriktningen. De visar hur de har programmerat en sorteringsrobot med lufttryck. 

Två elever jobbar med elektronik
Tidningen hittar även Erik Lidström och Rickard Woxblom i en sal på skolan. De läser tredje året på industri-inriktningen och är på plats för att testa den sorteringsrobot de har programmerat.

– Vissa praktiska moment går inte att göra på nätet. Det går teoretiskt att räkna ut det på ett papper, men det är inte alls samma sak, säger Rickard Woxblom.

I en annan sal hittar vi Svea Frank, Emilia Nordstrand och Hugo Jernqvist, de går alla andra året på el- och energiprogrammet. De är på skolan för att träna på installationer. 

Sedan Corona-pandemin slog ned i Sverige har deras besök på skolan varit få. Dels har de varit ute på praktik, dels har de haft teoretiska ämnen, som går bra att ha på distans.

Men det är ett praktiskt program, som kräver praktiska moment. 

– Det var tur att det här inte hände i november, vi hade hunnit det mesta av de praktiska kurserna för eleverna. Så nu kan vi ta in dem i små grupper för avstämmande moment, säger Pär Hallström. 

Han vill att tidningen ska uppmärksamma vilket ansvar de mindre företagen i regionen tagit för att skapa praktikplatser under Corona-pandemin. 

Pär Hallström vid en dator i ett tomt klassrum
Pär Hallström går igenom vad eleverna behöver läsa på inför kommande prov i energiteknik.

– Vi förlorade många praktikplatser på de stora industrierna. Till exempel Sandvik har inte velat riskera att få in smitta, och det köper jag fullt ut, men det har påverkat oss. Istället så har de mindre företagen tagit ansvar och tagit in fler praktikanter från el-programmet än vanligt. Det var svettigt i början innan det löste sig. Så vi är väldigt tacksamma över detta. 

Corona-pandemin och den resulterande distansundervisningen har varit en omställning för såväl elever som lärare på El- och energiprogrammet på Bessemerskolan i Sandviken.

De har på kort tid tvingats lära sig ny teknik, nya program, nya undervisningssätt. 

– Det har fungerat. Men vi hoppas att vi får köra igång som vanligt till hösten. Det är ju ett praktiskt program så det är bättre att vara på plats i skolan, säger Pär Hallström och tillägger: 

– Man får ju gilla läget. Eller gilla och gilla, man får väl acceptera det. Men jag föredrar att jobba med eleverna på plats. 

Här är yrkeslärarna på El- och energiprogrammet på Bessemerskolan i Sandviken:

Gruppbild
Yrkeslärarna på El- och energiprogrammet på Bessemerskolan i Sandviken. Presentation nedan, från vänster.
  • Kjell Lundin

Den enda i arbetslaget som inte har en bakgrund inom el- och elektronik.

  • Peter Wesström

Före detta industrielektriker på Ovako i Hofors. Blev handledare för praktikanter på elverkstaden på fabriken.

Blev därefter tillfrågad om att bli utlånad till elprogrammet i Hofors som lärare.

Läste in lärarbehörighet och hamnade till slut som lärare på el- och energiprogrammet i Sandviken. 

  • Pär Hallström

Läste el-tele i Sandviken på 1970-talet. Arbetade bland annat som tele-reparatör och hade egen firma innan hans tidigare lärare frågade om han kunde hoppa in som lärarvikarie på skolan.

Därefter kompletterat med starkström och läst in lärarbehörighet. Är numer arbetslagsledare för el- och energiprogrammet. 

  • Denny Sjölander

Före detta elektroniktekniker på Ovako i 30 år.

Ville göra något annat och sökte in på lärarhögskolan.

Nu har han varit anställd som lärare på el- och energiprogrammet i Sandviken i två år. 

  • Mats Hansson

Före detta elektronikreparatör, installatör och därefter ägare till en radio tv-affär i Sandviken.

Uppmanades att söka tjänsten som lärare på el- och energiprogrammet när det uppstod en vakans. Nu har han arbetat som lärare i fem år.  

I dag arbetar han som lärare i datorteknik och cad. 

Text: Anna Norling
Foto: Britt Mattsson