Nu kommer den nya ackordstidlistan

Efter flera år av förhandlingar och utredningsarbete är den äntligen klar. Den nya ackordstidslistan 2019. De viktigaste förändringarna handlar om att fördelningstiden förtydligats samt att sådant som åskledare, potentialutjämning och multimediacentraler har tidsatts.

– Mycket handlar om att värdesäkra ackordstidslistan för kommande generationer, säger Tomas Jansson, ansvarig för ackord på Elektrikerförbundet.

Under förbundsmötet i maj 2018 sattes målet att 20 procent av alla medlemmar på Installationsavtalet ska ingå i ackordssystemet år 2022. I dag ingår ungefär 15 procent av medlemmarna på Installationsavtalet i de ackordstidlistor som lämnas in.

Men de som drar nytta av systemet är många fler.

– Till exempel förhandlas andra ersättningar utifrån lönenivån i ackordsystemet, säger Tomas Jansson.

Tomas Jansson berättar att parterna har förhandlat om den nya ackordstidlistan sedan 2014.

– Det har funnits en massa punkter som varit föråldrade och använts på felaktigt sätt. Ett exempel är att multimediacentraler inte varit tidsatt tidigare.

LÄS ÄVEN: Ackordswebben klar att använda

Den tidigare ackordstidlistan är från 2010, och mycket har hänt sedan dess. Inte minst vad gäller teknikutvecklingen.

Listan är moderniserad på så sätt att nu är inte sådant som montering av vägguttag och strömbrytare tidsatt var för sig, i stället kommer vägguttag och strömbrytare tidsättas efter antal inkopplingar.

– Det gör att den delen av listan kommer att hålla längre, oavsett hur materialutvecklingen går. I dag är det till exempel inte helt ovanligt att man limmar upp en strömbrytare, och därmed radiostyr enheter. Det kommer vi att täcka in i den nya listan. Även sådant som rörelsevakter täcks in. Inte heller det har varit tidssatt tidigare.

Ackordstidlistan bygger ursprungligen från tidsstudier i början av 1970-talet. Den första ackordstidlistan trycktes 1989. Sedan dess har listan utvecklats allt mer. Men det har funnits ackordslistor sedan förbundet bildades, den första var en ringledningslista för Stockholm 1886. Fram till 1989 var listan baserad på kronor och ören.

För att modernisera listan inför 2020-talet har förbundet varit ute och besökt arbetsplatser. För att tidssätta nya moment, som multimediacentraler, har förbundet tagit medlemmarna till hjälp.

– Vi har tittat på vad som ingått i centralen, som antal inkopplingar. ”Hur lång tid tar det? Hur krångligt montage är det här?”

LÄS ÄVEN: Han fick upp ögonen för ackorden – nu hjälper David andra att nöja lönen

Har ni tagit höjd för utvecklingen?

– Ja, det tror vi, Men det här är ett ständigt pågående arbete. Nu funderar vi till exempel på sådant som billaddare, som vi vet kommer att komma. Vi slutar inte med det här i och med att en ny lista är tryckt, utan vi fortsätter utvecklingsarbetet.

I arbetet med ackordstidlistan har förbundets ackordskommitté, där förtroendevalda från hela landet ingår, varit en viktig del, ”vårt öra mot marken”, som Tomas Jansson beskriver kommittén som.

I den nya listan finns även miljömedvetenhet inlagt. Det var något som efterfrågades av arbetsgivarna, för att minska materialåtgången. Den nya listan ska även vara ett sätt att sänka trösklarna in i ackordsystemet: det ska bli enklare att mäta jobben.

– Vi har bland annat förändrat i fördelningstiden. Det ska bli tydligare vad som ingår. Nu kommer kontinuitetstest att ingå. Det är något som har varit en konfliktyta gentemot arbetsgivaren, och vår målsättning är att minska konfliktytorna. Det har även varit slumpen som tidigare avgjort om ackordslaget fått betalt för kontinuitetstestet. Nu får alla betalt för det utifrån att det ligger i fördelningstiden.

Varför tror du det finns ett motstånd mot att använda ackord?

– Jag tror det handlar om myter. Sådant som att ackord kan leda till många konflikter, men det menar jag är en myt. Det är klart att det finns en risk för konflikter, men det beror på okunskap, från såväl arbetsgivare som från arbetslaget. Med ackord får du bättre kontroll, du bestämmer över din arbetsdag.

Behövs det fler ackordsuppsökare?

– Absolut, det vore väldigt välkommet, för det är på arbetsplatserna vi gör skillnad

Anna Norling
anna.norling@lomediehus.se