– När man är man fullbetald ska man klara allt. Men då måste man få pröva allt.
Anders Andersson, elektriker på Salléns i Uppsala, menar att det är viktigt att lärlingar måste få jobba självständigt med så stora områden som möjligt.
När Camilla Persson var lärling hos Anders hade de ett idealiskt jobb för att lära sig.
– Det var kul att göra allt, bygga centraler helt själv, säger Camilla om ett jobb i Kista i fjol.
Camilla tröttnade på att jobba som fastighetsskötare och bestämde sig för några år sen för att utbilda sig till elektriker. Hon gick ett drygt år hos Lernia och för två år sedan i april var hon klar med skolan.
– Jag gick till massor av företag, innan jag kom på intervju. I september 2013 började jag jobba här, säger Camilla.
I början av sin lärlingstid fick hon göra en del småjobb. Men så fick hon möjlighet att vara med på ett jobb i Kista utanför Stockholm. En gammal fastighet var helt urblåst och nu skulle det byggas nytt.
– Till de första kontoren hade vi inga ritningar alls, berättar Anders Andersson.
Vi måste ha fler lärlingar till service där de får göra allt. Då blir man elektriker. Många blir montörer på entreprenad, men inte helt färdiga elektriker.
Anders och Camilla kom sen att kampera ihop på bygget i Kista. Anders som handledare, Camilla först som lärling och sen förstaårselektriker. Ett perfekt jobb för en lärling, menar båda två. På slutet kunde Camilla få ta ansvar för det mesta och därmed lära sig mera.
– Vi fick göra allt, kanalisering, kabeldragning, mäta in fönsterkanaler med laser och belysning, berättar Camilla.
– Under sista delen i Kista förväntade jag mig att du själv skulle hämta saker efter ritningen, säger Anders.
Anders, kanske mest känd som AGA, har jobbat på Salléns sen 1980. Han har haft många praktikanter från elprogrammet under sina år på firman. Dock inte så många lärlingar.
– Lärlingarna brukar oftast hamna på de stora byggena. Jag är ju på service och ibland är det för mycket småjobb. Det blir mycket att bära grejer och ha kundkontakt.
Men Anders tror att det kan vara viktigt att lärlingar kan få gå på service den mesta av tiden.
– Vi måste ha fler lärlingar till service där de får göra allt. Då blir man elektriker. Många blir montörer på entreprenad, men inte helt färdiga elektriker.
Han tror att det kan bli mer bredd i utbildningen på service.
– På entreprenad är det ju ofta att du gör det och du gör det. Man gör bara vissa delar. Koppla centraler är det ofta ledande montörer som gör för att ha koll. Fast en del vill jobba under ledning och kanske trivs på entreprenadsidan.
På Salléns har jobben på service förändrats.
– Det har blivit fler större jobb på service. Bostadsrättsföreningar och så. Det blir lättare med lärlingar då.
– Det är lite macho ibland, säger Camilla, På Salléns är det 220 anställda. Två av dem är tjejer. Bild: Tomas Nyberg
Vi träffar Anders och Camilla på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Camilla Persson är tillsammans med kollegan Göran Liberg utlånad till ett annat företag. De jobbar med styr- och regler, till ventilation och värme på Akademiska sjukhusets allra första byggnad från 1867.
– Jag har aldrig jobbat med ventilation tidigare. Vi har fått lära oss. Fast jag saknar mina kollegor på service, säger Camilla.
Camilla känner sig trygg i sitt elektrikerjobb i dag och trivs på jobbet. Till sommaren blir hon andraårselektriker. Här finns 220 anställda och två elektriker är tjejer. Camilla tyckte det var en prefekt lärlingstid på bygget i Kista.
– Det var kul att göra allt, bygga centraler helt själv. Perfekt att få vara på ett jobb som är lite större. Det där sitter nog i mig, säger Camilla.
Samtidigt möter hon andra som inte har fått samma bredd i arbetet under lärlingstiden.
– Jag träffade en lärling som satt brandlarm 90 procent av tiden, säger Camilla.
Hör av dig!
Hur ser du på lärlingstiden? Hur ska de vara för att lärlingen kan komma in i arbetet och känna sig trygg och klara av arbetet självständigt? Hör av dig på mail eller telefon!