”Ackordet skulle behöva moderniseras”

Han gillar ackordet, han är uppskolad i ackordsjobb i Malmö och som Eio-representant vill han ha kvar ackordet.
Men han vill samtidigt se en utveckling, en förändring.
– Det är ett gammalt system som har många fördelar, men det skulle behöva moderniseras. Det är inte riktigt anpassat till det sätt vi bygger på i dag, säger Kenneth Andersson.

Läs även:Allt större intresse för ackordet i Göteborg
Läs även:Vill ha lika lön för lika arbete
Läs även:”Det största problemet är kunderna”

Kenneth Andersson är ansvarig för ackordsarbete inom Elektriska installatörsorganisationen, Eio. Han är ”fostrad” i Malmö, där det kan vara självklart att jobba efter ATL-listan. Han tycker att man kunde modernisera ackordet något.
– Det är inte så smidigt som förut. Det finns en viss risk att det går ner. Byggkulturen är lite annorlunda. Det är snäva tidplaner med många underleverantörer. Kan vara lite svårt att man tappat lite av ackordskulturen. Men jag tror att de flesta ställen där ackorden är betydelsefulla tycker man att det är ett bra system.
Han menar att det handlar om att lita på varandra.
– Det ska inte vara vi och dom. Oavsett vilken väg vi väljer måste vi titta på alternativa prestationslönesystem. Vi ser totalackord som är mer vanligt uppåt i landet. Jag har hört att det fungerar.

Vad har hänt när man tittar på den nya fördelningen efter sista avtalet?
– Det har inte haft så stor genomslagskraft än. Det är för kort tid. Företagen Inte hunnit anpassa månadslönesystemen. Vänta 4-5 år för att få ett genomslag. Vi har fortfarande många sedlar som påbörjades före årsskiftet. Det syns inte än.
Kenneth Andersson menar att skilda månadslöner måste synas i ackordsförtjänsten.
– Det blir fel om det inte blir ett genomslag i ackorden. I år är det första gången man riktigt kan bedöma lönen. Det drar i gång i februari. Jag tror man ser det successivt i år och ännu bättre året därpå.
Han vill också modernisera ATL-listan.
– Vi vill ha det mer modernt och anpassat till dagens system, dagens sätt att arbeta. Det finns möjligheter med dagens ATL-system, men det är lite stelt. Vi får gemensamt gå igenom systemet. Det tar lite för mycket tid att diskutera istället för att producera.

Vad ser nu problemen?
– Man vill kanske inte ta konflikterna. Det är bra som det är. Man kanske prioriterar god arbetsmiljö före de sista kronorna. Man blir lite bekväma Jag tror det är lika från båda sidor. Lite en bekvämlighet från både ackordslaget och företaget. r

Vad tror du påverkar valet om man kör på ackord eller inte?
– Vilken erfarenhet arbetsledare och montörslaget har av ATL-systemet. De som blivit arbetsledare nu och som inte själva har jobbat på ackord kan ha svårt med ackordet. Har han varit en duktig ackordsmontör ska det vara ackord. Kulturen speglar en del. Här i Malmö ser man det som självklart att jobba på ackord. Lärlingarna fostras från dag ett. Det är den gamla skolan.
I det nya avtalet infördes möjligheter att komma överens lokalt i högre omfattning.
– Vi tycker naturligtvis att det är bra att man på företaget kan komma överens om ett alternativt prestationslönesystem enligt IS-avtalet 7.3a i de fall där man tycker att det traditionella ATL-systemet inte passar in. Hissmontage är ett typexempel på där ATL-listan inte är tillämplig.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se