Insatsstyrkan är på plats



– Göteborg ligger alltid illa till i de här övningarna, skrattar Åke Persson, som är arbetsmiljöobservatör under övningen.

Vi befinner oss på Åsbro kursgård utanför Örebro. Här tränar Svenska Kraftnäts insatsstyrka för ett scenario där elledningarna har slagits ut runt om Göteborg. Det är en övning som genomförs ett par gånger om året. När Elektrikern besöker övningen är ett 40-tal deltagare på plats.



Video: Följ med på katastrofövningen!

.solidtango-embed#sd5ix323k89 { position:relative; padding-bottom:56.25%; padding-top:0px; height:0; overflow:hidden; }.solidtango-embed#sd5ix323k89 iframe { position:absolute; top:0; left:0;}



LÄS ÄVEN: De är framtidens kraftverkare

Totalt i insatsstyrkan ingår något hundratal tekniker som arbetar inom elnätsverksamheten.

Övningen går kortfattat ut på att resa upp nya stolpar och dra nya ledningar längs med en dryg kilometer lång sträcka på Åsbro kursgårds 130 hektar stora område. Sammanlagt består gruppen av tre arbetslag som vart och ett består av flera montörer, men även en lagbas, en säkerhetsman och en bandvagnsförare.

– Här har man fått ut två faser med lina, och har kommit ganska så långt med stolpresningen. Den nedre linan är inte tillräckligt spänd än, så den håller man på och spänner nu, när de här stolparna är klara, förklarar Åke Persson och pekar på en av gruppernas arbete.

Gruppen är i färd med att hissa upp en tremetersdel på den redan höga stolpen, de bygger sig sakta men säkert uppåt.

Michael Karlsson, till vardags montör på Ulricehamns energi, är lagbas för gruppen. Det är första gången han har uppdraget som lagbas under en av insatsstyrkans övningar.

– Jag lär mig hur jag ska hålla ihop allt, leda, lyssna. Det är väldigt utvecklande, säger han.

LÄS ÄVEN: Håkan Svanström i kamp mot klockan under banvallen

För att bli antagen till insatsstyrkan krävs att den sökanden klarar ett intagningsprov. Ett prov som bland annat består av konditionstest, intervjuer – och ett höjdtest. Höjdtestet innebär att klättra uppför ena benet av en 24 meter hög ledningsstolpe, över till det andra benet, och så ned igen.

Insatsstyrkan är alltså inget för den som har anlag för höjdskräck.

– Vi skickar över en gubbe så kan han hjälpa till med klättringen där. Kom.

Stefan Flodin, som när han inte är i Åsbro arbetar som linjemontör på One Nordic, är lagbas i grupp nummer två. Han talar med grupp 3:s lagbas i komradio. Grupperna hjälps åt när det krävs.

[infogram id="elektrikern-asbro-1hke600x8gj365r"]

Högt uppe i en av stolparna befinner sig Emil Gullbrandsson och Andreas Larsén. De jobbar lugnt och metodiskt i snålblåsten.

– Vi tränar på ordergången, beställning av material och så vidare. Och såklart på att bygga stolparna, säger Stefan Flodin.

– Vi är inte här för att jobba snabbast, utan vi är här för att jobba jävligt säkert, tillägger Åke Persson.

– Vore det ett skarpt läge, när adrenalinet pumpar, "jävlar Liseberg står still", vore det lite annorlunda, då blir det mycket längre dagar, fortsätter han.

LÄS ÄVEN: De räddar strömmen åt hundratals kunder

Och de har varit med om skarpa lägen. Många av landets montörer har erfarenhet av att bli inkallade under rejäla störningar, som under stormarna Gudrun, Per och Sven.

– Gudrun var den första egentliga jättestora störningen vi hade i Sverige. Alla blev tagna på sängen. Det var mer eller mindre panik överallt. Jag var ute totalt sex veckor på Gudrun, på lite olika ställen, säger Stefan Flodin.

– Jag var nog ute åtta eller nio veckor. Jag blev kvar nere i Blekinge, berättar Åke Persson.

– Yrkesmässigt så visste man ju vad man skulle göra, men... säkerheten är lätt att springa förbi när det blir så där panikartat, fortsätter Stefan Flodin.

Efter stormen Gudrun i januari 2005 tog det sex veckor innan alla fastboende hade fått spänning tillbaka i sina ledningar. Totalt var 415 000 hushåll strömlösa, Ringhals och Barsebäcks kärnkraftverk fick stoppa produktionen på grund av ledningsbrott.

Tåg- buss- och färjetrafik stod stilla i stora delar av Syd- och Västsverige. Miljontals kubikmeter skog stormfälldes. I röjningsarbetet dog tre montörer. En i en fallolycka, två i elolyckor. Och det är just för att undvika liknande olyckor, som under arbetet efter Gudrun, som är syftet med övningen i Åsbro. Säkerheten går först.

– Säkerheten ska vara en naturlig del, så det inte blir ett hinder, säger arbetsmiljöobservatör Åke Persson.

LÄS ÄVEN: Forskare konstaterar: Elnätet är väldigt sårbart

Insatsstyrkan är också ett resultat av nedmonteringen av det svenska försvaret. Fram till sommaren 2008 utbildade Svenska Kraftnät civilpliktiga kraftlednings- och stationsreparatörer. Men i och med att civilplikten upphörde tillkom det inga nya civilpliktiga elmontörer.

För att successivt ersätta de civilpliktiga byggs därför en ny insatsstyrka upp. Målet är att under en 10-årsperiod bygga upp en insatsstyrka på cirka 300 personer.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se




Organisationer som bistår insatsstyrkan vid störningar av elförsörjning
→ Frivilliga Flygkåren (FFK) kan på uppdrag genomföra rekognoseringsuppdrag såsom flygningar längs luftledningar eller vägar.

→ Frivilliga radioorganisationen

→ För att klara kommunikationen under övningen finns även Molos (Mobilt lednings- och sambandssystem för kommunikation) på plats. Med Molos kan man upprätta en kommunikationslänk vid områden där kommunikationen inte fungerar på vanligt sätt. Molos bemannas med besättning från Frivilliga radioorganisationen (FRO). Molos-personal är även utbildade i Rakel och vana att instruera användare i systemet.

→ Frivilliga Automobilkåren och Bilkåren

→ Hos Frivilliga Automobilkåren (FAK) och Bilkåren finns bandvagnsförare, terrängbilsförare, bandtraktorförare och operatörer till reservelverk. Dessa resurser kan avlösa eller förstärka elnätsbolagens ordinarie personal vid stora störningar. När man avrustade militären fick alla elverk som ville en bandvagn. Så bandvagnar finns att tillgå hos de allra flesta elbolag.





Så blir du en del av insatsstyrkan
• Svenska kraftnäts insatsstyrka är den nationella reparationsresursen för elförsörjning vid störningar, sabotage och naturkatastrofer. Styrkan utgörs av elmontörer från hela landet. Utbildning och beredskapsövningar sker på Åsbro Kursgård och bekostas av Svenska Kraftnät.

• Den som är intresserad av att ingå i insatsstyrkan får göra ett antagningsprov. För det krävs HLR-utbildning (hjärt- lungräddning) och ett giltigt ESA-certifikat (elsäkerhetsutbildning).

• I samband med antagningsprovet lämnas en hälsodeklaration. Ett höghöjdstest genomförs och kunskaper i motorsågsutbildning, sprängutbildning, förarlicenser, med mera inventeras.

• För den som blir antagen skrivs ett femårigt avtal med arbetsgivaren. Den antagne förbinder sig att delta vid repetitionsutbildningar samt att finnas tillgängliga för eventuella insatser. Ersättning och andra personalkostnader utgår enligt kostnadsmodell elsamverkan.




 
2018-02-13 14:45:28