Elpensionärer fick lära om Willy Brandt







INSÄNT
Klubb 67 i Stockholm startade upp höstens verksamhet med en vandring i Bajenland, närmare bestämt Hammarbyhöjden. Samlingsplatsen var Willy Brandts park.

Där finns förutom all grön växtlighet en staty av honom. Statyn pyntas med blommor av människor som känner stolthet över att Willy Brandts minnesmärke finns i just deras park.

Willy Brandt föddes i Tyskland, men som socialist tvingades han fly när Hitler och nazisterna tog makten i landet på 30-talet. Brandt flydde till Norge. Hitler och nazismen kom efter till Norge som ockuperades 1940.

Brandt flydde då till Sverige och bodde bland annat på Finn Malmgrens väg 23. Utanför porten sitter en minnesskylt som berättar om detta. Willy Brandt återvände till Tyskland efter kriget och blev ordförande för Socialdemokraterna och förbundskansler samt stor Sverige-vän som umgicks med bland annat Olof Palme.

LÄS ÄVEN: Percy Kindahl: "Bästa att jobba som hissmontör"

Vi gick vidare till Hammarbyhöjdens lilla centrum där en skulpturgrupp med bland annat polarforskaren Finn Malmgren finns att beskåda, Malmgren dog tragiskt vid en upptäcktsresa till Nordpolen. I detta centrum fanns på 40-talet en mängd butiker, sybehör, järnhandel, kafé och Konsumbutik naturligtvis. Den enda av de dåvarande butikerna som nu finns kvar är Konsum.

LÄS ÄVEN: Per Eklund: "Sörj ej - organisera er! 100 år sedan Joe Hill avrättades"

Hammarbyhöjden består mest av trevåningshus byggda för Södermalms trångbodda arbetarfamiljer, ett och tvårumslägenheter med kök, rinnande kallt och varmt vatten, värmeelement och balkong. Mycket modernt jämfört med Söders kakelugnar och utedass.

Det var unga barnfamiljer som flyttade in och det vimlade av barn. Även så kallade barnrikehus byggdes men dessa hus saknade balkong, så fint skulle de inte ha det. Här fanns också en så kallad kindergarten för barn som behövde tillsyn då bägge föräldrarna arbetade, de flesta hade mammorna hemma.

LÄS ÄVEN: Stockholmsskildraren Per-Anders Fogelström 100 år

Insprängda i kvarteren fanns mjölkaffärer vilket behövdes då kylskåp inte fanns i lägenheterna. Att man behövde bygga skola missade man, den tillkom senare. Att behov fanns förstår man då det som mest var 1100-1200 barn som gick i skolan som idag är mindre och tyvärr också privatiserad.

LÄS ÄVEN: Insänt: El-pensionärer åkte till Skottland

Nya fastigheter har byggts i området, men anpassats så bra att de smälter in i området som är välbevarat. Vår vandring avslutades vid en gammal avrättningsplats för de brottslingar som skulle halshuggas, detta var på den tiden ett folknöje. Hu så hemskt. Alla i vår grupp klarade sig helskinnade från platsen efter att vi överlämnat en El-ettantröja till vår utmärkta ledare för vandringen, Kjersti Bosdotter.

Jan Aspefjord
2017-11-14 10:00:27