Energi och el i topp i löneligan




När SEB lät Statistiska centralbyrån (SCB) ta fram ny statistik över den genomsnittliga årsinkomsten fem och tio år efter avslutad gymnasieutbildning hamnade energiprogrammet i topp och elprogrammet som tvåa bland de nationella programmen. Det här skriver SEB:s privatekonom Jens Magnusson på DN debatt.

SEB lät SCB undersöka den genomsnittliga årsinkomsten under 2015 för de elever som gått ut gymnasiet med slutbetyg 2005 och 2010.

Enligt undersökningen hade de elever som gick ut dåvarande energiprogrammet en snittinkomst på strax över 25 000 kronor i månaden fem år efter gymnasiet och strax under 30 000 kronor i månaden i genomsnittslön efter tio år. Efter energiprogrammet i löneligan följer programmen för el, bygg, fordon och industri i fallande ordning. Sämre löneutveckling hade de elever som gått estetiska programmet (lägst) följt av hantverksprogrammet, barn- och fritidsprogrammet, livsmedelsprogrammet samt omvårdnadsprogrammet. Men allra sämst löneutveckling har de som inte klarat gymnasiet alls.

Statistiken visar också att det på kort sikt lönar sig privatekonomiskt att välja yrkesförberedande program på gymnasiet men att efter ett högskoleförberedande program, som leder till en avslutad högskoleutbildning, kan skillnaden vara så hög som 14 000 kronor mer i ingångslön per månad för den som klarat sin högskoleutbildning. De som har slutfört en gymnasieutbildning har i genomsnitt drygt 11 procent högre lön än de som enbart har gått grundskolan – och de som även har en högskoleexamen har nästan 42 procent högre lön.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

 
2017-09-06 08:24:38