• Martin Luther King skulle nog inte längre se Sverige som ett land med moral längre, snarare ett samhälle med många medborgare som lider av dåligt samvete”, skriver Ulf Lundén. Foto: Staffan Björklund

  • Martin Luther King hade några dagar innan lett en demonstration till stöd för strejkande renhållningsarbetare i Memphis, Tennesse. Muralmålning i Memphis över de strejkande arbetarna. (AP Photo/Mark Humphrey)

  • Martin Luther King i talarstolen. (AP Photo/JT, File)

2018-05-16

KULTUR

Det har nu gått 40 år sedan baptistpastorn och medborgarrättskämpen Martin Luther King (1929-1968) sköts ihjäl utanför sitt hotellrum på Lorraine Motel i Memphis. Han var bara 39 år gammal när han mördades.

Martin Luther King hade några dagar innan lett en demonstration till stöd för strejkande renhållningsarbetare i Memphis, Tennesse. Han blev en symbol i kampen för att alla människor ska behandlas med lika rätt och värde.

Martin Luther King förespråkade icke-våldslinjen och fick även gehör för den åsikten inom den breda gruppen människor som kom att ingå i medborgarrättsrörelsen. Det handlade om ett folkligt uppror och massprotester mot sociala orättvisor.

Under 1960-talet genomgick västvärlden en ungdomsrevolution av sällan skådat slag. Nu skulle den gamla konservatismen, auktoritära ledare och stater kastas över bord. Det var en revolution som bland annat gjorde upp med rasister och andra reaktionära krafter i samhället.

Jazz, rock, blues och soul var samtliga framsprungna ur den svarta musikkulturen och spred sig över hela västvärlden med benäget bistånd av vita artister och band.

LÄS ÄVEN: Extra stor närmaro i (S) förstamajtåg i Ludvika: ”Många kommer från hela landet”

Medborgarrättsrörelsens kamp för svartas rättigheter pågick samtidigt som motståndet mot Vietnamkriget började att växa. Många unga människor blev politiskt medvetna. Kännedomen om USA:s blodiga och våldsamma historia, med utrotande av ursprungsbefolkningar, omfattande slavhandel och inbördeskrig, ökade med tiden.

Tidsandan var, kort sagt, radikalt annorlunda än nu.

Martin Luther King älskade på sin tid det neutrala och oberoende Sverige. Här fanns den anständigaste samhällsmodellen av dem alla, ett samhälle som vilade på den internationella solidaritetens principer. Det är inte borgerlighetens Sverige, inte heller Sverigedemokraternas och absolut inte Svenska naziströrelsens Sverige.

Martin Luther King beskrev Sverige som en ”nation med samvete”. Ett land som Sverigedemokraterna öppet föraktat sedan partiet bildades i slutet av 1980-talet.

LÄS ÄVEN: Ulf Lundén: ”En respektfull hyllning till arbetaren”

Han kom till Stockholm för att närvara vid en gala på Operan till stöd för de svartas kamp för lika rättigheter i USA. Året var 1966. Den dåvarande socialdemokratiska statsministern Tage Erlander satt på läktaren.

På scenen stod bland andra Harry Belafonte, Alice Babs och Monica Zetterlund. Stödgalan leddes av Hasse Alfredson och Tage Danielsson, båda representerade den vänstersinnade fria och oberoende humanismen.

Martin Luther King vände sig i sitt tal till statsministern men också till sin gode vän Gunnar Myrdal, sociolog, nationalekonom och socialdemokratisk politiker. Det var Myrdal som redan på 1940-talet hade uppmärksammat och dokumenterat de orättvisa maktförhållandena som rådde mellan svarta och vita i USA.

LÄS ÄVEN: Jonas Wallin: ”Svara svartmålarna!”

På operan slog Martin Luther King an tonen i sitt mest berömda tal någonsin, ”I have a dream”. Han sade bland annat:

”Jag har fortfarande en dröm om att den harmoni, det välstånd och fred som ni åtnjuter här i Sverige ska bli den huvudsakliga exporten mellan världens alla nationer”, sade han och påminde publiken om John Donnes tidlösa ord om att ”Ingen människa är en ö helt för sig själv, varje människa är en del av en kontinent och en helhet; varje människas död är en förlust för mig, ty jag ingår i mänskligheten; sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar, ty den klämtar för dig”.

Det vore på sin plats i tidevarv av dessa, när konservativa och reaktionära krafter på nytt fått luft under vingarna, att ständigt påminna varandra om John Donnes tankar och vilket samhällsklimat som rådde när Sverige byggde upp det starka statliga välfärdssamhället.

Ett samhälle med politiska ledare som också tog sig ton i den internationella storpolitiken. Det fanns ingen tvekan om vem som var förtryckare och vem som blev förtryckt.

Nu står vi här och försöker se oss i spegeln medan vi och övriga Europa stänger sina gränser, där flera auktoritära ledare i världen tävlar om vem som bäst skyddar sin egen makt, sitt eget kapital genom handelskrig och där murar av olika slag ska skilja människor åt på nytt.

LÄS ÄVEN: Nazistledare utesluts ur Elektrikerförbundet

Människor som är på flykt avhumaniseras och förvandlas till torr statistik i form av volymer. Vi tillåter röntgenbilder på knäleder för att åldersbestämma ensamkommande trots rättsosäkerheten. Här sätts flyktingförläggningar i brand utan att förövarna riskerar att upptäckas, ställas inför domstol och fällas.

Martin Luther King skulle nog inte längre se Sverige som ett land med samvete längre, snarare ett samhälle med många medborgare som lider av dåligt samvete.

Ulf Lundén


FAKTA: Krönikans källmaterial är hämtat från Martin Luther King – Hans dröm och vår verklighet av Lars-Åke Augustsson (Carlsson bokförlag). Martin Luther King av Lennart Pehrson (Historiska Media).

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

”Lundell är ingen bitter gammal gubbe”

KULTUR ”Vardagar” av Ulf Lundell Utgiven av Wahlström & Widstrand ”När många andra bytte ideal och politisk hemvist stod han kvar i samma mylla byggd på peace, love and understanding”, skriver Ulf Lundén. Ulf Lundell skapar svarta rubriker på nytt.

Jonas Wallin: ”Vi har antagit en ny strategi”

LEDARE ”Den svenska modellen är inte en samling värderingar som att äta sill vid högtider. Det handlar om konkreta frågor, inte minst ordning och reda på arbetsmarknaden. I dag hotas den ordningen”, skriver Jonas Wallin. För några veckor sedan avslutade vi vårt förbundsmöte.

”Lönesänkning – en valvinnare?”

DEBATT ”Moderaternas förslag leder till lägre löner, eftersom dessa öppnar upp för underbudskonkurrens inom sektorer där genomsnittslönerna ligger på samma nivå som kollektivavtalens lägstalöner”, skriver Hans Andersson. En statlig sänkning av kollektivavtalens lägstanivåer leder till lägre löner för redan lågavlönande löntagare.

”Försvara strejkrätten – tolerera inga inskränkningar”

DEBATT ”Strejkrätten påverkar så mycket mer än vad vi tror. Kan vi inte strejka finns risken att kollektivavtalet faller som påverkar vår lön, våra arbetsvillkor och i grund och botten vår levnadsstandard som vi alla har varit delaktiga att bygga upp i vårt samhälle”, skriver debattörerna.

Jonas Wallin: Det här är min oro

LEDARE ”Det här är saker jag är orolig för, och det är bara några. Listan på nödvändiga reformer vi behöver göra i det här landet är lång. Vi känner igen den allihop. Men ändå har vi slutat prata om de frågorna”, skriver Jonas Wallin.

David Fernhed: ”Vad är rättvisa?”

KRÖNIKA ”Arbetsgivarna har sedan länge kunnat göra avdrag för medlemsavgiften till deras organisationer, medans vi i arbetarklassen själva har betalat för våra omkostnader. Ganska orättvist tycker jag”, skriver David Fernhed. Samhället börjar sakta vakna till liv i den politiska debatten. Vi är på väg mot ett val och det märks i dagsläget mer och mer.

David Fernhed: ”Macken gör mig inte besviken”

KULTUR Vad: ”Macken Tv-serien på scen” Var: Lorensbergsteatern i Göteborg Det är med stor förväntan jag hänger av mig jackan i Lorensbergsteaterns entré. Mina barndomsidoler ska återigen roa mig med sång och sketch. Föreställningen Macken gör mig inte besviken. På andra raden från scenen får jag beskåda Galenskaparna och After Shaves mästerverk.

Många elektriker riskerar att utföra felaktiga inkopplingar av olagliga elinstallationer

DEBATT Tyvärr så är många elektriker fortfarande inte på det klara med vad som ligger i deras uppdrag, samt att de många gånger inte tänker efter utan gör allt för att det ska fungera för kunden.

Vem har makten över orden?

KRÖNIKA För några veckor sedan var jag på Runö folkhögskola som inbjuden att delta i Boken på arbetsplatsen. Det var bokombud och författare från hela landet som möttes under några dagar för att diskutera läsande och skrivande. Vi lyssnade på flera intressanta föreläsare. Men framförallt samtalade vi om läsandet och vi författare berättade om vårt skrivande.

Jonas Wallin: ”Vi stödjer de politiker som är bäst för våra medlemmar”

”Nu radar de borgerliga politikerna upp sig, hårt trängda av fyraprocentsspärren till riksdagen, och vill haverera vår svenska modell. En modell som Medlingsinstitutet bara för några veckor hyllade som unikt fredlig”, skriver Jonas Wallin. Snön vräker ned när jag funderar på denna ledare. Är på väg till Göteborg för att träffa medlemmar.

Hans Schoug: ”Sista raden!”

DEBATT Jodå jag läser givetvis sista raden också i årsredovisningen och blir inte ett dugg gladare. De sista 5 åren som är tillgängliga för medlemmarna visar röda siffror med undantag för år 2015 då förbundets inflytande i EUU såldes till EIO för, enligt uppgift, mer än 10 miljoner kronor. Den transaktionen vände det året röda siffror till svarta.

Claes Thim: ”Facket ska inte hålla på med politik!”

DEBATT ”Jag är en stor förespråkare av facklig-politisk samverkan, men gillar inte när vi bara ska pracka på att det är Socialdemokratin som gäller”, skriver Claes Thim. Nu är det dags för valår och det är nu vi ser dem som mest. Facket ska ut och propagera för de där Sossarna igen.

Per Lawén: ”Eländes elände”

K

Bokrecension: Dålig karma av David Safier

KULTUR Bokrecension: Dålig karma (2013) Författare: David Safier Det är julafton och julklappsspelet är precis avslutat och helt lottlös blev jag inte. Boken ”Dålig karma” är i min ägo och jag börjar läsa nästan direkt.

Göran Greider: ”Jag ‘radikaliserades’ som tonåring”

KULTUR Ja, jag minns hur det känns att växa upp i ett samhälle där klasskillnaderna sakta men säkert minskar. Jag är född 1959. Min barndom sammanföll med en era då det för varje år blev allt mer självklart att jämlikheten ska öka. Mina föräldrar var typiska arbetare.