• Martin Luther King skulle nog inte längre se Sverige som ett land med moral längre, snarare ett samhälle med många medborgare som lider av dåligt samvete”, skriver Ulf Lundén. Foto: Staffan Björklund

  • Martin Luther King hade några dagar innan lett en demonstration till stöd för strejkande renhållningsarbetare i Memphis, Tennesse. Muralmålning i Memphis över de strejkande arbetarna. (AP Photo/Mark Humphrey)

  • Martin Luther King i talarstolen. (AP Photo/JT, File)

2018-05-16

KULTUR

Det har nu gått 40 år sedan baptistpastorn och medborgarrättskämpen Martin Luther King (1929-1968) sköts ihjäl utanför sitt hotellrum på Lorraine Motel i Memphis. Han var bara 39 år gammal när han mördades.

Martin Luther King hade några dagar innan lett en demonstration till stöd för strejkande renhållningsarbetare i Memphis, Tennesse. Han blev en symbol i kampen för att alla människor ska behandlas med lika rätt och värde.

Martin Luther King förespråkade icke-våldslinjen och fick även gehör för den åsikten inom den breda gruppen människor som kom att ingå i medborgarrättsrörelsen. Det handlade om ett folkligt uppror och massprotester mot sociala orättvisor.

Under 1960-talet genomgick västvärlden en ungdomsrevolution av sällan skådat slag. Nu skulle den gamla konservatismen, auktoritära ledare och stater kastas över bord. Det var en revolution som bland annat gjorde upp med rasister och andra reaktionära krafter i samhället.

Jazz, rock, blues och soul var samtliga framsprungna ur den svarta musikkulturen och spred sig över hela västvärlden med benäget bistånd av vita artister och band.

LÄS ÄVEN: Extra stor närmaro i (S) förstamajtåg i Ludvika: ”Många kommer från hela landet”

Medborgarrättsrörelsens kamp för svartas rättigheter pågick samtidigt som motståndet mot Vietnamkriget började att växa. Många unga människor blev politiskt medvetna. Kännedomen om USA:s blodiga och våldsamma historia, med utrotande av ursprungsbefolkningar, omfattande slavhandel och inbördeskrig, ökade med tiden.

Tidsandan var, kort sagt, radikalt annorlunda än nu.

Martin Luther King älskade på sin tid det neutrala och oberoende Sverige. Här fanns den anständigaste samhällsmodellen av dem alla, ett samhälle som vilade på den internationella solidaritetens principer. Det är inte borgerlighetens Sverige, inte heller Sverigedemokraternas och absolut inte Svenska naziströrelsens Sverige.

Martin Luther King beskrev Sverige som en ”nation med samvete”. Ett land som Sverigedemokraterna öppet föraktat sedan partiet bildades i slutet av 1980-talet.

LÄS ÄVEN: Ulf Lundén: ”En respektfull hyllning till arbetaren”

Han kom till Stockholm för att närvara vid en gala på Operan till stöd för de svartas kamp för lika rättigheter i USA. Året var 1966. Den dåvarande socialdemokratiska statsministern Tage Erlander satt på läktaren.

På scenen stod bland andra Harry Belafonte, Alice Babs och Monica Zetterlund. Stödgalan leddes av Hasse Alfredson och Tage Danielsson, båda representerade den vänstersinnade fria och oberoende humanismen.

Martin Luther King vände sig i sitt tal till statsministern men också till sin gode vän Gunnar Myrdal, sociolog, nationalekonom och socialdemokratisk politiker. Det var Myrdal som redan på 1940-talet hade uppmärksammat och dokumenterat de orättvisa maktförhållandena som rådde mellan svarta och vita i USA.

LÄS ÄVEN: Jonas Wallin: ”Svara svartmålarna!”

På operan slog Martin Luther King an tonen i sitt mest berömda tal någonsin, ”I have a dream”. Han sade bland annat:

”Jag har fortfarande en dröm om att den harmoni, det välstånd och fred som ni åtnjuter här i Sverige ska bli den huvudsakliga exporten mellan världens alla nationer”, sade han och påminde publiken om John Donnes tidlösa ord om att ”Ingen människa är en ö helt för sig själv, varje människa är en del av en kontinent och en helhet; varje människas död är en förlust för mig, ty jag ingår i mänskligheten; sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar, ty den klämtar för dig”.

Det vore på sin plats i tidevarv av dessa, när konservativa och reaktionära krafter på nytt fått luft under vingarna, att ständigt påminna varandra om John Donnes tankar och vilket samhällsklimat som rådde när Sverige byggde upp det starka statliga välfärdssamhället.

Ett samhälle med politiska ledare som också tog sig ton i den internationella storpolitiken. Det fanns ingen tvekan om vem som var förtryckare och vem som blev förtryckt.

Nu står vi här och försöker se oss i spegeln medan vi och övriga Europa stänger sina gränser, där flera auktoritära ledare i världen tävlar om vem som bäst skyddar sin egen makt, sitt eget kapital genom handelskrig och där murar av olika slag ska skilja människor åt på nytt.

LÄS ÄVEN: Nazistledare utesluts ur Elektrikerförbundet

Människor som är på flykt avhumaniseras och förvandlas till torr statistik i form av volymer. Vi tillåter röntgenbilder på knäleder för att åldersbestämma ensamkommande trots rättsosäkerheten. Här sätts flyktingförläggningar i brand utan att förövarna riskerar att upptäckas, ställas inför domstol och fällas.

Martin Luther King skulle nog inte längre se Sverige som ett land med samvete längre, snarare ett samhälle med många medborgare som lider av dåligt samvete.

Ulf Lundén


FAKTA: Krönikans källmaterial är hämtat från Martin Luther King – Hans dröm och vår verklighet av Lars-Åke Augustsson (Carlsson bokförlag). Martin Luther King av Lennart Pehrson (Historiska Media).

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Johannes Klenell: ”Är samtalsaktivism den nya skrikdebatten?”

KULTURKRÖNIKA ”Det att den ena parten febrilt vill mötas samtidigt som den andra parten stannar i sin extrema hållning. Det gör att den som har ambitionen att mötas sakta men säkert tappar kompassen i sin resa mot vad den tror är halva vägen”, skriver Johannes Klenell.

Jonas Wallin: ”Det vi byggt har börjat krackelera”

LEDARE ”Socialdemokraterna får en kraftig hemläxa! Alla ska med, alla ska delta och det är det samhälle som gör medlemmarna tryggare och lyckligare som ska vara den framtida visionen”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. I en undersökning som presenterades nyligen återfinns Sverige på sjunde plats över världens lyckligaste människor.

Per Eklund: ”Viktigt att lyssna på medlemmarna”

KRÖNIKA ”Att medlemmar får möjlighet till information och möjlighet att uttrycka sin åsikt är oerhört viktigt oavsett vilket fackförbund det gäller. Ännu viktigare är att ansvariga lyssnar på de enskildas synpunkter”, skriver Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

Anna Norling: ”Ducka inte – debatten handlar faktiskt om er”

KRÖNIKA ”De som hånar feminism och genusvetenskap ena dagen, har ingen trovärdighet när de andra dagen rasar mot enskilda mäns misshandel av kvinnor. Det är en föråldrad attityd som borde ha grävts ned för länge, länge sedan”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

”Agnes” av Dylan Färemark – Del 6

KULTUR Del 6 Pennalism Här är den sjätte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

DEBATT ”Där är det mycket viktigt att ha en skyddslagstiftning som är värd namnet, och som inte urholkas av AD och en del politiker”, skriver Christian Kutzner. Efter att ha jobbat i närmare 30 år som ombudsman i Hotell och restaurangfacket, även om jag sedan 2016 varit pensionär, har jag en hel del erfarenhet av tillämpandet av LAS.

Johannes Klenell: ”Därför förespråkar den ekonomiska eliten brexit”

KULTURKRÖNIKA ”Brexit handlar alltså inte enbart om ett folkligt missnöje mot en överstatlig elit. Den ekonomiska eliten kan också ha en hel del att vinna på att vara brexitförespråkare”, skriver Johannes Klenell. Så här i brexittider har fokus i svensk debatt främst legat i förklaringsmodeller som handlat om de besvikna väljarnas protest mot EU:s överstatlighet.

Jonas Eriksson: ”Fackföreningsrörelsen – folkrörelse eller försäkringsbolag?”

DEBATT ”Fackföreningar uppfattas idag mer som försäkringsbolag än demokratiska organisationer som driver sina medlemmars frågor”, skriver Elektrikerförbundets centrals ungdomsansvarige Jonas Eriksson. Sverige har mycket att vara stolta över. I år, 2019, firar vi att det var 100 år sedan vi tog ett av de första stegen till att bli ett demokratiskt styrt land.

”AGNES” AV DYLAN FÄREMARK – DEL 5

KULTUR Del 5 Joseph Brodsky Här är den femte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Sofie Eriksson: ”Mannen framför mig vågar inte skaffa barn”

KRÖNIKA ”Föreställ dig känslan. Att hela din närvaro ifrågasätts dagligen. Att arbeta hårt med kroppen och ändå ses som en belastning. Att inte våga skaffa barn för att du är så orolig att en liten och skör människa skulle behandlas lika vidrigt som du själv”, skriver Sofie Eriksson. Nej, jag vågar inte skaffa barn. Inte så som det ser ut nu.

”Människor med fysiskt tunga arbeten ska inte bli förlorare”

LEDARE ”Innan pensionsåldern höjs borde man ha säkrat så att arbetsmiljön är så bra att man kan arbeta längre än idag. Det kanske vore på sin plats att sänka den dagliga arbetstiden, korta arbetsveckan eller förlänga semestern”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. Nuvarande pensionssystem infördes 1999. Det föregicks av ett stort remissarbete.

Kurt Junesjö: ”Jag hoppas LO-förbunden tar sitt förnuft till fånga”

REPLIK ”När Erland Olauson säger att rättsläget är oförändrat talar han tyvärr mot bättre vetande”, skriver Kurt Junesjö. Erland Olausons bemötande av mina åsikter om förslaget till inskränkningar i strejkrätten är anmärkningsvärt. För han bemöter mig bara med ett enda argument, en dom som kom redan 1989, Britanniadomen.

Josefine Larsson: ”Vart har respekten tagit vägen?”

KRÖNIKA ”Hade jag inte velat bli smutsig under mina naglar hade jag ju valt ett annat yrke. Och så vitt jag vet så finns det faktiskt män som inte vill få smuts under sina naglar också. Men skulle en man någonsin få den frågan? Jag tror inte det”, skriver Josefine Larsson. För snart nio år sedan valde jag att bli elektriker.

Johannes Klenell: ”Personligen avskyr jag cynismen”

KRÖNIKA ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något sa parollen under flyktingkrisen. Ändå sitter man där, med sitt morgonkaffe och känner sig otillräcklig inför att världen går under”, skriver Johannes Klenell. Jag är i grunden optimist. Det är inte en lätt grundinställning att ha i dag. Världen krymper. Vi dränks i bilder av plågade människor.

DEBATT: ”Avreglerad elmarknad – Det har inte blivit bättre”

DEBATT ”Istället för utveckling av tillverkning och anläggningar blev det utsugning, övervinster, oligopol, monopol och dåliga affärer med sämre standard på anläggningar som resultat”, skriver debattörerna.