• Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym inne i vattenkraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Inne i Svegs kraftverk. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid Svegsjön. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Dammövervakning i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Kontrollpanel. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Men grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

2018-05-04

Isen har lagt sig tung på luckorna inne i utskovshuset, så tung att det inte går att lyfta luckorna. Kraftverksteknikerna har försökt att tina isen med en slang med ånga, men det är ett tidsödande jobb – de har stått med slangarna i tre veckor.

– Det är problem varje år egentligen, men det här året var särskilt svårt, det har varit så kallt så länge, säger Håkan Grym, kraftverkstekniker på Bilfinger.

Vi befinner oss i vattenkraftverket vid en av landets största konstgjorda sjöar: Svegsjön i Härjedalen. Här arbetar Håkan Grym och fem andra kraftverkstekniker.

Deras arbete går ut på att se till och underhålla de 11 dammar och fyra kraftverksstationer, inklusive kraftverket vid Svegsjön, som ligger i deras område längs med Ljusnan.

LÄS ÄVEN: Sprillans nytt vattenkraftverk i Tännfallet

Årets vinter har varit ovanligt svår. För de som arbetar i vattenkraftverken har den stränga kylan ställt till problem. I Svegsjöns kraftverk har därför en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot utskovsluckorna.

Men det krävs mycket värme, och det läcker ut från utskovshuset. Så Håkan Grym är skeptisk till om dieselvärmaren hjälper särskilt mycket.

Redan när kraftverket byggdes i början av 1970-talet göts ett värmerör in i betongen runt luckorna, ett värmesystem som fortfarande är i bruk, men den gångna vintern har som sagt varit ovanligt svår.

Det massiva snöandet under denna vinter ger farhågor om en kraftig vårflod. Håkan Grym på Bilfinger är dock inte särskilt orolig för att vårfloden blir dammarna i hans område övermäktig.

– Om skogsflod och fjällflod kommer samtidigt så kan det bli problem. Men det beror på vädret, om det blir kallt på nätterna så lugnar det ned sig. Det vore att föredra.

LÄS ÄVEN: Delsbo först med vattenkraft – för 130 år sedan

För några veckor sedan gick ansvariga och arbetslaget igenom alla kraftverk längs med Ljusnan för att bestämma vilka platser som i samband med vårfloden kräver extra beredskap.

Svegsjön fick högsta säkerhetsklass, skulle dammen brista här skulle skadorna bli enorma. Men stora skador kan uppstå även i de fall dammen blir överdämd, när luckorna inte hinner upp i tid, då gräver dammen nya fåror vid sidan av dammen.

– Och börjar det gräva, då går det fort att en damm åker, förklarar Håkan Grym.

Det har varit incidenter i dammarna under årens lopp. Håkan Grym berättar om ett sjunkhål i Grundsjön i Härjedalen, som ledde till att hela sjön fick tömmas för att sedan byggas upp på nytt.

Han berättar även hur en station i Ljungan fick ett elektroniskt fel, så det gick ett larm om övervatten. Detta innebar att alla luckor öppnades och dammen tömdes på en och en halv timme.

LÄS ÄVEN: Utredningen klar: Så påverkar klimatförändringarna elsäkerheten

Men det har även inträffat arbetsplatsolyckor. En allvarlig sådan inträffade i underjordsstationen i Långå i Härjedalen för 10-15 år sedan. En grupp kraftverkstekniker arbetade i stationen där vattnet störtar rakt ned innan det når turbinen, då small ett rör av på mitten.

En ventil, en stor järnklump, slog i hjälmen på en av teknikerna. När han därefter skulle ta sig därifrån forsade en massiv vattenstråle precis vid trappen där han skulle ta sig upp, teknikern fick strålen i bröstet och trycktes fast mot väggen. Han tog sig ingen vart, men som tur var befann sig en av kollegorna i trappen ovanför och kunde dra upp honom.

– Det är fortfarande ett märke i väggen där det hände, berättar Håkan Grym.

Lyckligtvis innebar olyckan inga allvarliga personskador, och efter tillbudet sattes elmanövrerade ventiler in så att personalen aldrig ska behöva stå nere vid turbinen, utan i stället en våning upp.

Säkerheten har med åren blivit allt strängare i vattenkraftverken.

– Risken är så stor, både materiellt och personellt så man kör med både hängslen och livrem. Ibland kan man tycka att det är väldigt överdrivet, men det är ju för vår egen säkerhets skull, säger Håkan Grym.

LÄS ÄVEN: Håkan Svanström i kamp mot klockan under banvallen

I arbetslaget ingår bara män – män från orten som inte ser några problem med att arbeta utomhus. Av arbetstiden uppskattar Håkan Grym att det går 30 procent till att ta sig mellan stationerna, 40 procent till att vara ute och kontrollera dammar och kraftverk, och resterande 30 procent till inomhusarbete.

– Jag tror det är svårt att hitta folk utifrån som vill stanna kvar här. Det finns inte så mycket att göra här, om man inte är intresserad av friluftsliv. Men det är ett väldigt fritt jobb, säger han och fortsätter:

– Det finns egentligen hur mycket jobb som helst för oss att göra, om något är trasigt, byta någon pump eller om en turbin eller generator havererar. Alla stationer ser också olika ut. Jag kan inte säga att jag kan allting, fast jag jobbat här i 28 år.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


Så funkar det

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har antingen hög fallhöjd eller stort vattenflöde.

Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det också lätt att förstå varför den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.

Vattnet som krävs för elproduktion lagras i vattenmagasin och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i en generator.

Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar.

El kan inte lagras i någon större utsträckning. Men det kan däremot vatten som ska användas för elproduktion. De stora mängder vatten, som snösmältningen under våren och sommarregnet ger upphov till, sparas i stora vattenmagasin.

Magasinen tappas sedan under de delar av året då vattentillrinningen är liten och elbehovet stort, främst vintertid.


Svegs kraftverk

→ Togs i drift 1975.

→ Ligger vid den 19 meter höga dammen intill Svegssjön.

→ Effekt: 36 MW

→ Årsmedelsproduktion: 155 GWh


Vattenkraften i Sverige

Vattenkraften svarar för cirka 45 procent av den svenska elproduktionen. Innan kärnkraften började införas i Sverige på 1970-talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige.

Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. I dag utgör vattenkraften tillsammans med kärnkraften basen i det svenska elsystemet.


Ljusnans vattenkraftsproduktion

Ljusnan är en 443 kilometer lång älv i mellersta Sverige. Älven flyter genom Härjedalen och Hälsingland ut till Bottenhavet. I dag finns det inom avrinningsområdet 25 kraftverk.


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Byggbolag startar lärlingsprogram för kvinnor

Det finns för få kvinnor i byggbranschen. Det tycker Skanska, JM och Ikano bostad, som alla startat ett varsitt lärlingsprogram exklusivt riktade till kvinnor. Detta skriver Byggnadsarbetaren. Ikano bostad var först ut med sitt snickerilärlingsprogram Hentverkarna, som startade i oktober förra året.

Revolution inom forskningen: Snart kan vi lagra solenergi

Banbrytande forskning från Chalmers universitet kan ha undanröjt ett av solenergins största hinder, skriver Sveriges Radio. Solceller är på stark frammarsch som hållbar energikälla. Ett stort problem med solalstrad elektricitet är dock att man hittills inte haft något effektivt sätt att lagra den för att använda senare.

20 kabelförläggningsföretag riskerar vite – för olovliga elinstallationer

Elsäkerhetsverket får ofta in anmälningar om att företag som är registrerade för kabelförläggning olovligen håller på med annat. Nu hotas 20 kabelförläggningsföretag med vite om mellan 25 000 och 50 000 kronor, skriver Elinstallatören.

Fackförbund kan gå i graven – har för få medlemmar

Den ökande medlemsbristen blir sannolikt slutet för Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet. Nu för förbundet samtal om att gå ihop med Unionen, skriver Arbetet. Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet (SLF) har idag cirka 500 medlemmar, efter ett kraftigt medlemstapp de senaste åren.

Dokumentärtipset: Arvet efter Kent Ekeroth

KULTUR Dokumentär: Arvet efter Kent Ekeroth (2018) En dokumentär av Erik Hedtjärn om en av Sverigedemokraternas mest kända politiker. (Finns på SR-play) För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth.

Boktipset: ”Ett jävla solsken” av Fatima Bremmer

KULTURTIPS Bok: ”Ett jävla solsken” En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer, 2017. Augustvinnare 2017 för årets svenska fackbok. ”Priset för det ultimata äventyret har blivit högt.

Efter Metoo: Fack och arbetsgivare lanserar checklista

Fack och arbetsgivare har lanserat ett webbverktyg för att motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen, skriver Kommunalarbetaren. Nu har det gått ett år sedan Metoo-uppropet, där tusentals kvinnor vittnade om sexuella övergrepp och -trakasserier. Många av dessa berättelser utspelar sig på kvinnornas arbetsplatser.

”Agnes” av Dylan Färemark – del 2

KULTUR Del 2 Nora och Tussen Här är den andra delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell ”Agnes”, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Nya smarta lösningar – Nr 8, 2018

NY TEKNIK En ny slagborr från Festool, en elinstallationstång från KNIPEX, kombikablar för hög- och lågspänning från Nexan och latexfria kemhandskar från Tegera. Här är några av de allra senaste smarta lösningar inom ny teknik.

Gruppera med mesh och blåtand

NY TEKNIK Svenska Karl H Ström lanserar en ny mängdarmatur från Steinel med verkligen massor av tekniska funktioner. RS PRO Connect 5100 heter armaturen som är en IP 66-klassad armatur med 30W LED-ljuskälla tänkt för garage, parkeringshus, industri, källare och liknande.

Gigantiska snurror ska försörja Norrland med el

Det är en gnistrande vacker höstdag. Vi far över de nygrävda grusvägarna på Gråberget utanför Piteå. Högt över träden reser sig de gigantiska vindsnurrorna, nästan 200 meter höga. Många vill köpa grön el, så det är en framtidsbransch, säger Andreas Röjfors, ledande montör vid Lapplands elnät. Vi befinner oss i Markbygden utanför Piteå.

Ljusbåge när lok kopplades ur

Foto: SJ/Patrik Engstrom Observera att tåget på bilden inte är tåget som nämns i artikeln. I samband med frånkoppling av ett lok på SJ:s bangård i Hagalund i förra veckan missade en medarbetare att säkerställa att en starkströmskabel mellan loket och vagn hade elen frånkopplad. Något som resulterade i en ljusbåge när kabeln kopplades ur loket. Kabeln innehöll 1000V och 800 ampere.

FLUKE återkallar felaktiga spänningsprovare

FLUKE har upptäckt ett allvarligt säkerhetsfel bland flera modeller av sina spänningsprovare. En spänningssatt anläggning kan visas som spänningslös och Fluke återkallar nu omedelbart instrumenten. Det handlar om instrument tillverkade före juli 2018 av modellerna Fluke T110, T130 samt T150.

Spårbara verktyg med hjälp av app

NY TEKNIK Uppkopplade handverktyg blir allt vanligare och användningsområdet bredare. Amerikanska Milwaukee stöldskyddar nu sina verktyg via sitt nätbaserade system One-Key. Vi har hittat maskiner i Tjeckien som stulits från Jönköping som vi kunnat stänga av och göra obrukbara, säger Kristofer Karlsson, distriktssäljare Milwaukee.

Maskiner för säkrare arbetsmiljö

NY TEKNIK Var fjärde hantverkare i Sverige tycker att hälso- och säkerhetsåtgärder mest leder till störande avbrott. Var femte struntar helt i kraven. Det borde sitta i ryggraden att skydda sig och måste vara lika enkelt och självklart som att ta på sig bilbältet.