• Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym inne i vattenkraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Inne i Svegs kraftverk. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid Svegsjön. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Dammövervakning i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Kontrollpanel. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Men grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

2018-05-04

Isen har lagt sig tung på luckorna inne i utskovshuset, så tung att det inte går att lyfta luckorna. Kraftverksteknikerna har försökt att tina isen med en slang med ånga, men det är ett tidsödande jobb – de har stått med slangarna i tre veckor.

– Det är problem varje år egentligen, men det här året var särskilt svårt, det har varit så kallt så länge, säger Håkan Grym, kraftverkstekniker på Bilfinger.

Vi befinner oss i vattenkraftverket vid en av landets största konstgjorda sjöar: Svegsjön i Härjedalen. Här arbetar Håkan Grym och fem andra kraftverkstekniker.

Deras arbete går ut på att se till och underhålla de 11 dammar och fyra kraftverksstationer, inklusive kraftverket vid Svegsjön, som ligger i deras område längs med Ljusnan.

LÄS ÄVEN: Sprillans nytt vattenkraftverk i Tännfallet

Årets vinter har varit ovanligt svår. För de som arbetar i vattenkraftverken har den stränga kylan ställt till problem. I Svegsjöns kraftverk har därför en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot utskovsluckorna.

Men det krävs mycket värme, och det läcker ut från utskovshuset. Så Håkan Grym är skeptisk till om dieselvärmaren hjälper särskilt mycket.

Redan när kraftverket byggdes i början av 1970-talet göts ett värmerör in i betongen runt luckorna, ett värmesystem som fortfarande är i bruk, men den gångna vintern har som sagt varit ovanligt svår.

Det massiva snöandet under denna vinter ger farhågor om en kraftig vårflod. Håkan Grym på Bilfinger är dock inte särskilt orolig för att vårfloden blir dammarna i hans område övermäktig.

– Om skogsflod och fjällflod kommer samtidigt så kan det bli problem. Men det beror på vädret, om det blir kallt på nätterna så lugnar det ned sig. Det vore att föredra.

LÄS ÄVEN: Delsbo först med vattenkraft – för 130 år sedan

För några veckor sedan gick ansvariga och arbetslaget igenom alla kraftverk längs med Ljusnan för att bestämma vilka platser som i samband med vårfloden kräver extra beredskap.

Svegsjön fick högsta säkerhetsklass, skulle dammen brista här skulle skadorna bli enorma. Men stora skador kan uppstå även i de fall dammen blir överdämd, när luckorna inte hinner upp i tid, då gräver dammen nya fåror vid sidan av dammen.

– Och börjar det gräva, då går det fort att en damm åker, förklarar Håkan Grym.

Det har varit incidenter i dammarna under årens lopp. Håkan Grym berättar om ett sjunkhål i Grundsjön i Härjedalen, som ledde till att hela sjön fick tömmas för att sedan byggas upp på nytt.

Han berättar även hur en station i Ljungan fick ett elektroniskt fel, så det gick ett larm om övervatten. Detta innebar att alla luckor öppnades och dammen tömdes på en och en halv timme.

LÄS ÄVEN: Utredningen klar: Så påverkar klimatförändringarna elsäkerheten

Men det har även inträffat arbetsplatsolyckor. En allvarlig sådan inträffade i underjordsstationen i Långå i Härjedalen för 10-15 år sedan. En grupp kraftverkstekniker arbetade i stationen där vattnet störtar rakt ned innan det når turbinen, då small ett rör av på mitten.

En ventil, en stor järnklump, slog i hjälmen på en av teknikerna. När han därefter skulle ta sig därifrån forsade en massiv vattenstråle precis vid trappen där han skulle ta sig upp, teknikern fick strålen i bröstet och trycktes fast mot väggen. Han tog sig ingen vart, men som tur var befann sig en av kollegorna i trappen ovanför och kunde dra upp honom.

– Det är fortfarande ett märke i väggen där det hände, berättar Håkan Grym.

Lyckligtvis innebar olyckan inga allvarliga personskador, och efter tillbudet sattes elmanövrerade ventiler in så att personalen aldrig ska behöva stå nere vid turbinen, utan i stället en våning upp.

Säkerheten har med åren blivit allt strängare i vattenkraftverken.

– Risken är så stor, både materiellt och personellt så man kör med både hängslen och livrem. Ibland kan man tycka att det är väldigt överdrivet, men det är ju för vår egen säkerhets skull, säger Håkan Grym.

LÄS ÄVEN: Håkan Svanström i kamp mot klockan under banvallen

I arbetslaget ingår bara män – män från orten som inte ser några problem med att arbeta utomhus. Av arbetstiden uppskattar Håkan Grym att det går 30 procent till att ta sig mellan stationerna, 40 procent till att vara ute och kontrollera dammar och kraftverk, och resterande 30 procent till inomhusarbete.

– Jag tror det är svårt att hitta folk utifrån som vill stanna kvar här. Det finns inte så mycket att göra här, om man inte är intresserad av friluftsliv. Men det är ett väldigt fritt jobb, säger han och fortsätter:

– Det finns egentligen hur mycket jobb som helst för oss att göra, om något är trasigt, byta någon pump eller om en turbin eller generator havererar. Alla stationer ser också olika ut. Jag kan inte säga att jag kan allting, fast jag jobbat här i 28 år.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


Så funkar det

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har antingen hög fallhöjd eller stort vattenflöde.

Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det också lätt att förstå varför den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.

Vattnet som krävs för elproduktion lagras i vattenmagasin och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i en generator.

Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar.

El kan inte lagras i någon större utsträckning. Men det kan däremot vatten som ska användas för elproduktion. De stora mängder vatten, som snösmältningen under våren och sommarregnet ger upphov till, sparas i stora vattenmagasin.

Magasinen tappas sedan under de delar av året då vattentillrinningen är liten och elbehovet stort, främst vintertid.


Svegs kraftverk

→ Togs i drift 1975.

→ Ligger vid den 19 meter höga dammen intill Svegssjön.

→ Effekt: 36 MW

→ Årsmedelsproduktion: 155 GWh


Vattenkraften i Sverige

Vattenkraften svarar för cirka 45 procent av den svenska elproduktionen. Innan kärnkraften började införas i Sverige på 1970-talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige.

Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. I dag utgör vattenkraften tillsammans med kärnkraften basen i det svenska elsystemet.


Ljusnans vattenkraftsproduktion

Ljusnan är en 443 kilometer lång älv i mellersta Sverige. Älven flyter genom Härjedalen och Hälsingland ut till Bottenhavet. I dag finns det inom avrinningsområdet 25 kraftverk.


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Riksdagens beslut: Entreprenörsansvar blir verklighet

Om du inte får lön av ditt byggföretag kan entreprenören som anlitat er bli betalningsansvarig. Det är innebörden i en ny lag som röstats igenom i riksdagen, och som börjar gälla vid årsskiftet. Idén om ett huvudentreprenörsansvar har debatterats länge. Under tisdagen röstade riksdagen igenom det omdiskuterade lagförslaget, som kommer att sättas i bruk vid årsskiftet.

De värsta länderna att arbeta i

I två av tre länder i världen är arbetare förhindrade att organisera sig i facket. I sex av sju länder har du ingen rätt att strejka och antalet länder där arbetare fängslas, arresteras, straffas och till och med mördas för fackligt arbete, har ökat det senaste året. Algeriet, Bangladesh, Colombia, Egypten, Filippinerna, Guatemala, Kambodja, Kazakstan, Saudiarabien och Turkiet.

Caverion får tyska böter på 400 miljoner kronor

Caverion döms till en tysk konkurrensbot som kommer att bli upp till 40,8 miljoner euro, motsvarande cirka 415 miljoner kronor. Det här rapporterar Dagens industri. Tyska kartellmyndigheten Bundeskartellamt inledde en utredning av bolag inom tekniska byggtjänster år 2014. Myndigheten fann att Caverions tyska bolag deltog i kartellaktiviteter under åren 2005-2013.

KNX-Bridge: Nu pratar vi med huset

NY TEKNIK Vill du pratat med Alexa. Siri eller Hey Google? Nu finns en KNX-bridge för röststyrning som klarar alla de tre stora jättarna på området. Det är ABB-ägda Busch som är allra först ut med detta via sin Busch-Voice Control KNX. Den är kompatibel med, och certifierad för, Apple, Amazon såväl som Googles plattformar.

I storstäderna sätts reglerna för turordning ur spel – helt lagligt

Bravida har beslutat att lägga ned sitt kontor i Danderyd med 64 anställda montörer. Samtidigt ska man öppna ett nytt kontor i Sollentuna, åtta kilometer därifrån. Men företaget omplacerar inte enligt turordningsreglerna. Rent krasst har de följt lagen, men moraliskt är det helt förkastligt, det är vår uppfattning, säger Patrik Ericsson, ombudsman vid Region Mitt.

Stridsåtgärdsutredningens förslag överlämnat

Den så omdiskuterade stridsåtgärdsutredningen har överlämnat sitt betänkande till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Ett överlämnande som hamnade i skuggan av parternas eget förslag. Det är parternas förslag till lagändringar som jag kommer gå vidare med, sade arbetsmarknadsministern i samband med överlämnandet.

21 byggarbetare omkom på VM-arenorna ”Fifa har inte tagit sitt ansvar”

När fotbolls-VM sparkades igång var facit för arbetsmiljön vid byggandet av arenorna att 21 byggnadsarbetare dött.

Riksdagens beslut: Välfärdsvinsterna ska inte begränsas

Vinsterna i välfärden kommer inte att begränsas. Det avgjordes i en riksdagsomröstning 7 juni, där allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade ned regeringens proposition. Redan i oktober 2014 enades regeringen och Vänsterpartiet om målet att begränsa vinster i välfärden. Samarbetet ledde till framtagandet av den proposition som riksdagen tog ställning till 7 juni.

Utbildningsutskottet: Nej till högskolebehörighet på yrkesprogram

Riksdagen borde säga nej till regeringens förslag om högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Det anser Utbildningsutskottet, som menar att förslaget kan leda till att ännu färre elever söker till yrkesprogrammen. Därmed kan det förväntas att riksdagen inte kommer att anta förslaget.

Ny teknik: Jakten på den ultimata träskruven

Essve har lagt ned fyra års forskning och tester för att skapa den ultimata träskruven. Tillsammans med 100-tals hantverkare och forskare från sex länder har Essve använt en specialdesignad mätrobot och gjort över 1,6 miljoner mätningar för att hitta rätt.

Ny teknik: Världens första e-skruvmejsel

NY TEKNIK Tyska WIHA har tagit den vanliga skruvmejseln ett steg längre i utvecklingen. speedE heter deras nya e-skruvmejsel som är tänkt att rädda både material och handleder. Tanken är god, men själv är jag lite mer old school. Det säger Mattias Bäck, elektriker på Härenstams El o VVs i Jönköping.

Alliansen vill lägga ned arbetsmiljö-myndighet

Den nyöppnade myndigheten för Arbetsmiljökunskap kan läggas ned om det blir ett regeringsskifte i höstens val. Om Alliansen kommer till makten igen lovar de en repris på 2007 års nedläggning. Det här rapporterar tidningen Arbetarskydd.

Här kan ett felaktigt bryt vara livsavgörande

I Alingsås arbetar tio elektriker från Bravida med att leda om och dra ny el i ortens lasarett. Det är inte ett helt okomplicerat arbete. Att arbeta med el på ett sjukhus skiljer sig en del från att arbeta på ett vanligt bygge. Absolut. Vi snackar ju system som är livsuppehållande, säger Jonas Cedgard, ledande montör för Bravidas elektriker på Alingsås lasarett.

Ioannis, Oliver och Jonas – tre av tusentals nya medlemmar i förbundet

Den senaste tiden har rubrikerna i tidningen främst handlat om att Elektrikerförbundet tappar medlemmar. Då är det lätt att glömma att förbundet samtidigt varje år rekryterar nära tre tusen nya medlemmar. Elektrikern följer med under en introduktionsutbildning för nya medlemmar i VK1 i Solna. Arbetslöshetsförsäkringen är precis som det låter en försäkring.

Fack och arbetsgivare överens om inskränkningar i strejkrätten

Texten uppdaterades 2018-06-05, 18.03) Det ska inte längre vara tillåtet att vidta konfliktåtgärder som inte syftar till att uppnå kollektivavtal. Så lyder en del av det gemensamma förslag som under tisdagen presenterades av facken och arbetsgivarna.