• Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym inne i vattenkraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Inne i Svegs kraftverk. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid Svegsjön. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Dammövervakning i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Kontrollpanel. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Men grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

2018-05-04

Isen har lagt sig tung på luckorna inne i utskovshuset, så tung att det inte går att lyfta luckorna. Kraftverksteknikerna har försökt att tina isen med en slang med ånga, men det är ett tidsödande jobb – de har stått med slangarna i tre veckor.

– Det är problem varje år egentligen, men det här året var särskilt svårt, det har varit så kallt så länge, säger Håkan Grym, kraftverkstekniker på Bilfinger.

Vi befinner oss i vattenkraftverket vid en av landets största konstgjorda sjöar: Svegsjön i Härjedalen. Här arbetar Håkan Grym och fem andra kraftverkstekniker.

Deras arbete går ut på att se till och underhålla de 11 dammar och fyra kraftverksstationer, inklusive kraftverket vid Svegsjön, som ligger i deras område längs med Ljusnan.

LÄS ÄVEN: Sprillans nytt vattenkraftverk i Tännfallet

Årets vinter har varit ovanligt svår. För de som arbetar i vattenkraftverken har den stränga kylan ställt till problem. I Svegsjöns kraftverk har därför en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot utskovsluckorna.

Men det krävs mycket värme, och det läcker ut från utskovshuset. Så Håkan Grym är skeptisk till om dieselvärmaren hjälper särskilt mycket.

Redan när kraftverket byggdes i början av 1970-talet göts ett värmerör in i betongen runt luckorna, ett värmesystem som fortfarande är i bruk, men den gångna vintern har som sagt varit ovanligt svår.

Det massiva snöandet under denna vinter ger farhågor om en kraftig vårflod. Håkan Grym på Bilfinger är dock inte särskilt orolig för att vårfloden blir dammarna i hans område övermäktig.

– Om skogsflod och fjällflod kommer samtidigt så kan det bli problem. Men det beror på vädret, om det blir kallt på nätterna så lugnar det ned sig. Det vore att föredra.

LÄS ÄVEN: Delsbo först med vattenkraft – för 130 år sedan

För några veckor sedan gick ansvariga och arbetslaget igenom alla kraftverk längs med Ljusnan för att bestämma vilka platser som i samband med vårfloden kräver extra beredskap.

Svegsjön fick högsta säkerhetsklass, skulle dammen brista här skulle skadorna bli enorma. Men stora skador kan uppstå även i de fall dammen blir överdämd, när luckorna inte hinner upp i tid, då gräver dammen nya fåror vid sidan av dammen.

– Och börjar det gräva, då går det fort att en damm åker, förklarar Håkan Grym.

Det har varit incidenter i dammarna under årens lopp. Håkan Grym berättar om ett sjunkhål i Grundsjön i Härjedalen, som ledde till att hela sjön fick tömmas för att sedan byggas upp på nytt.

Han berättar även hur en station i Ljungan fick ett elektroniskt fel, så det gick ett larm om övervatten. Detta innebar att alla luckor öppnades och dammen tömdes på en och en halv timme.

LÄS ÄVEN: Utredningen klar: Så påverkar klimatförändringarna elsäkerheten

Men det har även inträffat arbetsplatsolyckor. En allvarlig sådan inträffade i underjordsstationen i Långå i Härjedalen för 10-15 år sedan. En grupp kraftverkstekniker arbetade i stationen där vattnet störtar rakt ned innan det når turbinen, då small ett rör av på mitten.

En ventil, en stor järnklump, slog i hjälmen på en av teknikerna. När han därefter skulle ta sig därifrån forsade en massiv vattenstråle precis vid trappen där han skulle ta sig upp, teknikern fick strålen i bröstet och trycktes fast mot väggen. Han tog sig ingen vart, men som tur var befann sig en av kollegorna i trappen ovanför och kunde dra upp honom.

– Det är fortfarande ett märke i väggen där det hände, berättar Håkan Grym.

Lyckligtvis innebar olyckan inga allvarliga personskador, och efter tillbudet sattes elmanövrerade ventiler in så att personalen aldrig ska behöva stå nere vid turbinen, utan i stället en våning upp.

Säkerheten har med åren blivit allt strängare i vattenkraftverken.

– Risken är så stor, både materiellt och personellt så man kör med både hängslen och livrem. Ibland kan man tycka att det är väldigt överdrivet, men det är ju för vår egen säkerhets skull, säger Håkan Grym.

LÄS ÄVEN: Håkan Svanström i kamp mot klockan under banvallen

I arbetslaget ingår bara män – män från orten som inte ser några problem med att arbeta utomhus. Av arbetstiden uppskattar Håkan Grym att det går 30 procent till att ta sig mellan stationerna, 40 procent till att vara ute och kontrollera dammar och kraftverk, och resterande 30 procent till inomhusarbete.

– Jag tror det är svårt att hitta folk utifrån som vill stanna kvar här. Det finns inte så mycket att göra här, om man inte är intresserad av friluftsliv. Men det är ett väldigt fritt jobb, säger han och fortsätter:

– Det finns egentligen hur mycket jobb som helst för oss att göra, om något är trasigt, byta någon pump eller om en turbin eller generator havererar. Alla stationer ser också olika ut. Jag kan inte säga att jag kan allting, fast jag jobbat här i 28 år.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


Så funkar det

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har antingen hög fallhöjd eller stort vattenflöde.

Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det också lätt att förstå varför den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.

Vattnet som krävs för elproduktion lagras i vattenmagasin och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i en generator.

Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar.

El kan inte lagras i någon större utsträckning. Men det kan däremot vatten som ska användas för elproduktion. De stora mängder vatten, som snösmältningen under våren och sommarregnet ger upphov till, sparas i stora vattenmagasin.

Magasinen tappas sedan under de delar av året då vattentillrinningen är liten och elbehovet stort, främst vintertid.


Svegs kraftverk

→ Togs i drift 1975.

→ Ligger vid den 19 meter höga dammen intill Svegssjön.

→ Effekt: 36 MW

→ Årsmedelsproduktion: 155 GWh


Vattenkraften i Sverige

Vattenkraften svarar för cirka 45 procent av den svenska elproduktionen. Innan kärnkraften började införas i Sverige på 1970-talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige.

Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. I dag utgör vattenkraften tillsammans med kärnkraften basen i det svenska elsystemet.


Ljusnans vattenkraftsproduktion

Ljusnan är en 443 kilometer lång älv i mellersta Sverige. Älven flyter genom Härjedalen och Hälsingland ut till Bottenhavet. I dag finns det inom avrinningsområdet 25 kraftverk.


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Svenskt Näringsliv säger upp avtal med LO

Svenskt Näringsliv har sagt upp sitt avtal med LO och PTK om finansiering av försäkringsinformation, skriver Hotellrevyn. LO, samverkansorganisationen PTK och Svenskt Näringsliv har sedan 1978 haft ett avtal om hur man finansierar informationen kring de försäkringar som finns med i kollektivavtalet.

Stand Down: Då stannar arbetet upp i säkerhetens namn

Den 26 september klockan 13.00 stannar många arbetsplatser i Sverige upp i 15 minuter. Aktionen genomförs för att skicka en signal om säkerheten på landets byggarbetsplatser. För sjätte året i rad arrangerar Trafikverket, i samarbete med anläggningsbranschen, en så kallad ”stand down”.

Elpriserna kan öka mer – efter förvaltningsrättens dom

Elpriserna kan komma att bli mycket dyrare även efter 2020 trots regeringens löfte. Detta på grund av en omdiskuterad dom som nyligen förkunnades i förvaltningsrätten, skriver SvD Näringsliv. Elnätspriserna har ökat kraftigt de senaste åren på runt tio år har de höjts med mer än 60 procent, enligt SvD:s uppgifter.

Stopp i tunnlarna – nya problem för Förbifart Stockholm

Arbetet har stoppats på ännu en arbetsplats i anknytning till bygget av Förbifart Stockholm denna gång tunnlarna Johannelund och Lunda, skriver Byggnadsarbetaren. Bygget av Förbifart Stockholm har kantats av problem med säkerheten.

Enorm rot-härva – kan ha lurat staten på miljoner

Staten misstänks ha blivit lurad på miljontals kronor i en bygghärva med Rot-fusk. Ekobrottsmyndigheten har inlett en utredning, skriver Sveriges Radio. Närmare 30 personer tros vara inblandade i den misstänkta rotfuskhärva som just nu utreds av Ekobrottsmyndigheten.

Ny lag ger migrantarbetare rörelsefrihet

Qatar De styrande i Qatar har antagit en ny lag som innebär att migrantarbetare inte längre behöver tillstånd från sin arbetsgivare för att resa ur landet. Ambet Yuson, generalsekreterare för det internationella bygg- och träfacket BWI, välkomnade antagandet av den nya lagen.

Olycka med kapsåg – praktikantens fingrar sågades av

Praktikanten arbetade med en kapsåg när något gick fel och hen fick flera fingrar avkapade, skriver TTELA. En gymnasieelev i Trollhättan drabbades under sin praktik av en allvarlig arbetsplatsolycka. Eleven befann sig på sin praktikplats och arbetade med en kapsåg när olyckan inträffade.
Foto: Tomas Nyberg

Wallin om valutgången: ”Vi har kvar vår beredskap”

När rösterna till årets riksdagsval har kontrollräknats kan det konstateras att det rödgröna blocket stannade på 144 mandat, de borgerliga på 143 mandat och Sverigedemokraterna på 62 mandat. Valet gick bättre än vad vi hade befarat, lika fullt så är det ett sämre resultat än vad vi är vana vid, säger Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin.

Saknade fallskydd – företag får böta 68 000 kronor

Den anställde arbetade sex meter ovanför marken utan fallskydd. Nu fastslår Förvaltningsrätten att byggföretaget ska betala 68 000 kronor för överträdelsen, skriver Arbetet. När Arbetsmiljöverkets inspektörer kom till en byggarbetsplats i Malmö sommaren 2017 möttes de av en mindre rolig syn.

Vassa och roliga broderier signerade Sofie Eriksson

KULTUR Sofie Eriksson sätter fart på det kvinnliga hantverket och skapar broderier för vår egen tid. Det är radikala, feministiska och antirasistiska budskap. En pågående utställning i Smedjebacken visar en del av hennes egenhändiga broderier. Sofie Eriksson sysslar med ett slags återbruk av gamla broderier. Hon hittar sina fynd på olika loppisar.

Efter strömavbrotten – Energimarknadsinspektionen granskar Geab

De senaste månaderna har Gotland drabbats av upprepade strömavbrott, vilket påverkat både företag och privatpersoner. Svensk Linjebesiktnings besiktningsman dömer ut stora delar av ledningsnätet, och Energimarknadsinspektionen har inlett en granskning av det gotländska elbolaget Geab.

Nye generaldirektören lugn – trots hot om nedläggning

När Arbetslivsinstitutet lades ned 2007 flyttade en stor grupp av forskarna till Högskolan i Gävle. Där inlemmades de så småningom i Akademin för hälsa och arbetsliv. Akademins chef hette Nader Ahmadi, numer nytillträdd generaldirektör för Sveriges allra yngsta myndighet: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

Norsk miljardär bankrutt – Vattenfall kan tvingas betala

Cirka 1,2 miljarder kronor fattas efter en urspårad norsk energiaffär. Flera stora el-aktörer kan tvingas gå in och täcka upp med miljonbelopp däribland svenska Vattenfall, skriver GP. Den norske derivathandlaren Einar Aas, en av landets rikaste personer, hade det inte roligt i början av förra veckan.

Tidningen Elektrikern går över till LO Mediehus – oklar framtid för journalisterna

Sedan 2012 har Tidningen Elektrikern och därefter Målarnas facktidning producerats av Dala-Demokraten. Nu ska de ingå i LO Mediehus tillsammans med fem andra facktidningar. Det för att vara närmare LO. Det är en tråkig nyhet. De här två tidningarna är de enda facktidningar som gjorts utanför Stockholm, säger Anna Norling, chefredaktör för Elektrikern.

”Det här är vårt statement – det här är bara början”

En musikfestival för endast kvinnor och transpersoner både vad gäller publik och artister. Detta är beskrivningen på Statement Festival som nyligen arrangerades i Göteborg. Elektrikerförbundet sponsrade med 100 000 kronor och ELQvinnorna var på plats för att locka fler tjejer och transpersoner till elektrikeryrket.