• Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym inne i vattenkraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Inne i Svegs kraftverk. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid Svegsjön. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Dammövervakning i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Kontrollpanel. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Men grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

2018-05-04

Isen har lagt sig tung på luckorna inne i utskovshuset, så tung att det inte går att lyfta luckorna. Kraftverksteknikerna har försökt att tina isen med en slang med ånga, men det är ett tidsödande jobb – de har stått med slangarna i tre veckor.

– Det är problem varje år egentligen, men det här året var särskilt svårt, det har varit så kallt så länge, säger Håkan Grym, kraftverkstekniker på Bilfinger.

Vi befinner oss i vattenkraftverket vid en av landets största konstgjorda sjöar: Svegsjön i Härjedalen. Här arbetar Håkan Grym och fem andra kraftverkstekniker.

Deras arbete går ut på att se till och underhålla de 11 dammar och fyra kraftverksstationer, inklusive kraftverket vid Svegsjön, som ligger i deras område längs med Ljusnan.

LÄS ÄVEN: Sprillans nytt vattenkraftverk i Tännfallet

Årets vinter har varit ovanligt svår. För de som arbetar i vattenkraftverken har den stränga kylan ställt till problem. I Svegsjöns kraftverk har därför en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot utskovsluckorna.

Men det krävs mycket värme, och det läcker ut från utskovshuset. Så Håkan Grym är skeptisk till om dieselvärmaren hjälper särskilt mycket.

Redan när kraftverket byggdes i början av 1970-talet göts ett värmerör in i betongen runt luckorna, ett värmesystem som fortfarande är i bruk, men den gångna vintern har som sagt varit ovanligt svår.

Det massiva snöandet under denna vinter ger farhågor om en kraftig vårflod. Håkan Grym på Bilfinger är dock inte särskilt orolig för att vårfloden blir dammarna i hans område övermäktig.

– Om skogsflod och fjällflod kommer samtidigt så kan det bli problem. Men det beror på vädret, om det blir kallt på nätterna så lugnar det ned sig. Det vore att föredra.

LÄS ÄVEN: Delsbo först med vattenkraft – för 130 år sedan

För några veckor sedan gick ansvariga och arbetslaget igenom alla kraftverk längs med Ljusnan för att bestämma vilka platser som i samband med vårfloden kräver extra beredskap.

Svegsjön fick högsta säkerhetsklass, skulle dammen brista här skulle skadorna bli enorma. Men stora skador kan uppstå även i de fall dammen blir överdämd, när luckorna inte hinner upp i tid, då gräver dammen nya fåror vid sidan av dammen.

– Och börjar det gräva, då går det fort att en damm åker, förklarar Håkan Grym.

Det har varit incidenter i dammarna under årens lopp. Håkan Grym berättar om ett sjunkhål i Grundsjön i Härjedalen, som ledde till att hela sjön fick tömmas för att sedan byggas upp på nytt.

Han berättar även hur en station i Ljungan fick ett elektroniskt fel, så det gick ett larm om övervatten. Detta innebar att alla luckor öppnades och dammen tömdes på en och en halv timme.

LÄS ÄVEN: Utredningen klar: Så påverkar klimatförändringarna elsäkerheten

Men det har även inträffat arbetsplatsolyckor. En allvarlig sådan inträffade i underjordsstationen i Långå i Härjedalen för 10-15 år sedan. En grupp kraftverkstekniker arbetade i stationen där vattnet störtar rakt ned innan det når turbinen, då small ett rör av på mitten.

En ventil, en stor järnklump, slog i hjälmen på en av teknikerna. När han därefter skulle ta sig därifrån forsade en massiv vattenstråle precis vid trappen där han skulle ta sig upp, teknikern fick strålen i bröstet och trycktes fast mot väggen. Han tog sig ingen vart, men som tur var befann sig en av kollegorna i trappen ovanför och kunde dra upp honom.

– Det är fortfarande ett märke i väggen där det hände, berättar Håkan Grym.

Lyckligtvis innebar olyckan inga allvarliga personskador, och efter tillbudet sattes elmanövrerade ventiler in så att personalen aldrig ska behöva stå nere vid turbinen, utan i stället en våning upp.

Säkerheten har med åren blivit allt strängare i vattenkraftverken.

– Risken är så stor, både materiellt och personellt så man kör med både hängslen och livrem. Ibland kan man tycka att det är väldigt överdrivet, men det är ju för vår egen säkerhets skull, säger Håkan Grym.

LÄS ÄVEN: Håkan Svanström i kamp mot klockan under banvallen

I arbetslaget ingår bara män – män från orten som inte ser några problem med att arbeta utomhus. Av arbetstiden uppskattar Håkan Grym att det går 30 procent till att ta sig mellan stationerna, 40 procent till att vara ute och kontrollera dammar och kraftverk, och resterande 30 procent till inomhusarbete.

– Jag tror det är svårt att hitta folk utifrån som vill stanna kvar här. Det finns inte så mycket att göra här, om man inte är intresserad av friluftsliv. Men det är ett väldigt fritt jobb, säger han och fortsätter:

– Det finns egentligen hur mycket jobb som helst för oss att göra, om något är trasigt, byta någon pump eller om en turbin eller generator havererar. Alla stationer ser också olika ut. Jag kan inte säga att jag kan allting, fast jag jobbat här i 28 år.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


Så funkar det

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har antingen hög fallhöjd eller stort vattenflöde.

Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det också lätt att förstå varför den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.

Vattnet som krävs för elproduktion lagras i vattenmagasin och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i en generator.

Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar.

El kan inte lagras i någon större utsträckning. Men det kan däremot vatten som ska användas för elproduktion. De stora mängder vatten, som snösmältningen under våren och sommarregnet ger upphov till, sparas i stora vattenmagasin.

Magasinen tappas sedan under de delar av året då vattentillrinningen är liten och elbehovet stort, främst vintertid.


Svegs kraftverk

→ Togs i drift 1975.

→ Ligger vid den 19 meter höga dammen intill Svegssjön.

→ Effekt: 36 MW

→ Årsmedelsproduktion: 155 GWh


Vattenkraften i Sverige

Vattenkraften svarar för cirka 45 procent av den svenska elproduktionen. Innan kärnkraften började införas i Sverige på 1970-talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige.

Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. I dag utgör vattenkraften tillsammans med kärnkraften basen i det svenska elsystemet.


Ljusnans vattenkraftsproduktion

Ljusnan är en 443 kilometer lång älv i mellersta Sverige. Älven flyter genom Härjedalen och Hälsingland ut till Bottenhavet. I dag finns det inom avrinningsområdet 25 kraftverk.


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Tre kandiderar till posten som centralt ungdomsansvarig

Under förbundsmötet kommer flera val till olika poster inom förbundet att ske. De flesta har bara en kandidat till posten. Men till posten som centralt ungdomsansvarig efter Joel Larsson finns tre kandidater: Jonas Eriksson (VK2), Claes Thim (VK1) och Tove Holmgren (VK16).

Inför förbundsmötet: ”Se över fackavgiften”

Ett flertal motioner till årets förbundsmöte berör storleken på medlemsavgiften. ”Skitdyrt att ha er som fack. Funderar starkt att gå ur om ni inte sänker avgiften och sätter en fast pris samt att ni tar bort ackordrättning och mätning för det där betalar vi onödan”, skriver en motionär.

Här är några av motionerna till förbundsmötet

Ett 40-tal motioner har kommit in till förbundsmötet. Många av dem handlar om medlemsavgiften till förbundet. Men det finns även motioner som berör semesterledighet, pensionsvillkor, tandförsäkring och förbunden fanor. Alla kommer att behandlas under förbundsmötet som äger rum 27 – 29 maj på Lärarnas hus i Stockholm.

Inför förbundsmötet: Ur handlingarna

I handlingarna till årets förbundsmöte går det att ta del av förbundets nuvarande verksamhet, utveckling och historia. Men även olika förslag till förändringar. Stadgeförändring Bland annat föreslår förbundsstyrelsen att stadgarna ändras, så att jämlikhet och feminism tar plats.

Elajo får städa upp efter fulel i äldreboende

Det var ett oerhört lyckosamt bygge. Kostnaden blev till och med lägre än budgeterat. Det var bilden som förmedlades när slutnotan för äldreboendet i Vimmerby kommunicerades i lokalpressen. Men så gjordes en extrabesiktning av elinstallationerna. Den var inte lika lyckosam. Det allra mesta var felinstallerat och måste göras om.

Dödsolycka vid vattenkraftverk

En servicetekniker vid Bilfinger har hittats död i vattnet vid vattenkraftverket i Gullspång. Det var under onsdagskvällen som sökandet efter medarbetaren påbörjades då mannens bil hittats parkerad invid kraftstationens intagsgaller utan att mannen gick att nå. Under natten sökte räddningstjänst och polis i och runt dammen med helikopter, båt och hund utan resultat.

Förbundsöverskridande samarbete för en mer jämställd bransch

Mellan 7 och 9 maj samlades Elektrikerförbundets ElQvinnorna, Målareförbundets Mira och Byggnads Näta till en gemensam kvinnoförbundskonferens på kursgården Rönneberga, Lidingö. Där diskuterade de bland annat hur man kan göra branschen mer jämställd.

Beslutet: Skatteavdrag för fackavgiften återinförs

Snart kommer du att kunna dra av fackföreningsavgiften på skatten. Det beslutade riksdagen efter en omröstning under onsdagen. Sverigedemokraterna var det enda partiet som enhälligt röstade mot förslaget. Under onsdagen röstade riksdagen angående regeringens förslag om att återinföra skattereduktion på fackavgiften.

Elektrikernas anseende i topp bland LO-förbunden

I Kantar Sifos årliga Anseendeindex ligger Elektrikerförbundet i topp bland LO-förbunden. Varje år gör undersökningsföretaget ett så kallat Anseendeindex. Allmänheten, i form av drygt 5 000 intervjuade personer, får säga vad de tycker om olika organisationer.

Slarv och stress bakom de flesta av elektrikernas elolyckor

Bild: Pixabay När elektriker råkar ut för en elolycka är det främst på grund av slarv och stress. Det framgår av Elsäkerhetsverkets kartläggning som presenterades i början av maj. Fortfarande är det en hyfsat stor andel som inte alltid spänningsprovar innan de påbörjar arbetet, säger Jennie Andersson, teknisk expert vid Elsäkerhetsverket.

Giftlarm i läkemedelsfabrik – anställda evakuerades

När strömmen slogs ut uppstod en kemisk reaktion i läkemedelsjättens fabrik i Södertälje. Giftig och frätande vätska befarades kunna läcka ut, och hundratals medarbetare evakuerades innan situationen rapporterades vara under kontroll. Under onsdagsmorgonen inträffade ett omfattande strömavbrott i Stockholm som gjorde bland annat Södertälje, Nynäshamn och Ekerö strömlöst.

Utredningen om strejkrätten skjuts upp

Om två veckor, den 31 maj, var det sagt att den omdebatterade Stridsåtgärdsutredningen skulle presenteras. Så blir nu inte fallet. Presentationen blir i stället några veckor senare, den 20 juni. Det här rapporterar Transportarbetaren.

En resa i tiden: Elektrikern 1936

Det kom ett mejl till redaktionen. I samband med en dödstädning hade ett över 80 år gammalt nummer av Elektrikern hittats. Ett nummer från juni 1936. Nu kom frågan om redaktionen var intresserad av den gamla tidningen. Det var vi såklart. Men vi ville veta mer. Vem var det som hade ägt den gamla tidningen? Vi fick veta att tidningen tillhört övermontören/verkmästare Axel Kallenberg.

En absolut majoritet av de belgiska byggarbetarna är medlemmar i facket

Utanför Norden är det Belgien som har den högsta organisationsgraden av alla länder i EU. Anledningen är dels historisk, det är naturligt att vara medlem i facket här men även ekonomisk. En stor del av olika ersättningar distribueras via facket.

I Belgien står kampen mot social dumpning

”Social dumpning”, svarar de tre männen i kör. De har precis fått frågan vad som är viktigast för facket i Belgien att arbeta med just nu. Vi befinner oss i ACV/BIE:s lokaler i centrala Bryssel. ACV/BIE är den fackliga centralorganisationens sektion för byggnadsarbetare, där även elektriker och målare ingår.