• Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym inne i vattenkraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Inne i Svegs kraftverk. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid Svegsjön. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Dammövervakning i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Kontrollpanel. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Men grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

2018-05-04

Isen har lagt sig tung på luckorna inne i utskovshuset, så tung att det inte går att lyfta luckorna. Kraftverksteknikerna har försökt att tina isen med en slang med ånga, men det är ett tidsödande jobb – de har stått med slangarna i tre veckor.

– Det är problem varje år egentligen, men det här året var särskilt svårt, det har varit så kallt så länge, säger Håkan Grym, kraftverkstekniker på Bilfinger.

Vi befinner oss i vattenkraftverket vid en av landets största konstgjorda sjöar: Svegsjön i Härjedalen. Här arbetar Håkan Grym och fem andra kraftverkstekniker.

Deras arbete går ut på att se till och underhålla de 11 dammar och fyra kraftverksstationer, inklusive kraftverket vid Svegsjön, som ligger i deras område längs med Ljusnan.

LÄS ÄVEN: Sprillans nytt vattenkraftverk i Tännfallet

Årets vinter har varit ovanligt svår. För de som arbetar i vattenkraftverken har den stränga kylan ställt till problem. I Svegsjöns kraftverk har därför en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot utskovsluckorna.

Men det krävs mycket värme, och det läcker ut från utskovshuset. Så Håkan Grym är skeptisk till om dieselvärmaren hjälper särskilt mycket.

Redan när kraftverket byggdes i början av 1970-talet göts ett värmerör in i betongen runt luckorna, ett värmesystem som fortfarande är i bruk, men den gångna vintern har som sagt varit ovanligt svår.

Det massiva snöandet under denna vinter ger farhågor om en kraftig vårflod. Håkan Grym på Bilfinger är dock inte särskilt orolig för att vårfloden blir dammarna i hans område övermäktig.

– Om skogsflod och fjällflod kommer samtidigt så kan det bli problem. Men det beror på vädret, om det blir kallt på nätterna så lugnar det ned sig. Det vore att föredra.

LÄS ÄVEN: Delsbo först med vattenkraft – för 130 år sedan

För några veckor sedan gick ansvariga och arbetslaget igenom alla kraftverk längs med Ljusnan för att bestämma vilka platser som i samband med vårfloden kräver extra beredskap.

Svegsjön fick högsta säkerhetsklass, skulle dammen brista här skulle skadorna bli enorma. Men stora skador kan uppstå även i de fall dammen blir överdämd, när luckorna inte hinner upp i tid, då gräver dammen nya fåror vid sidan av dammen.

– Och börjar det gräva, då går det fort att en damm åker, förklarar Håkan Grym.

Det har varit incidenter i dammarna under årens lopp. Håkan Grym berättar om ett sjunkhål i Grundsjön i Härjedalen, som ledde till att hela sjön fick tömmas för att sedan byggas upp på nytt.

Han berättar även hur en station i Ljungan fick ett elektroniskt fel, så det gick ett larm om övervatten. Detta innebar att alla luckor öppnades och dammen tömdes på en och en halv timme.

LÄS ÄVEN: Utredningen klar: Så påverkar klimatförändringarna elsäkerheten

Men det har även inträffat arbetsplatsolyckor. En allvarlig sådan inträffade i underjordsstationen i Långå i Härjedalen för 10-15 år sedan. En grupp kraftverkstekniker arbetade i stationen där vattnet störtar rakt ned innan det når turbinen, då small ett rör av på mitten.

En ventil, en stor järnklump, slog i hjälmen på en av teknikerna. När han därefter skulle ta sig därifrån forsade en massiv vattenstråle precis vid trappen där han skulle ta sig upp, teknikern fick strålen i bröstet och trycktes fast mot väggen. Han tog sig ingen vart, men som tur var befann sig en av kollegorna i trappen ovanför och kunde dra upp honom.

– Det är fortfarande ett märke i väggen där det hände, berättar Håkan Grym.

Lyckligtvis innebar olyckan inga allvarliga personskador, och efter tillbudet sattes elmanövrerade ventiler in så att personalen aldrig ska behöva stå nere vid turbinen, utan i stället en våning upp.

Säkerheten har med åren blivit allt strängare i vattenkraftverken.

– Risken är så stor, både materiellt och personellt så man kör med både hängslen och livrem. Ibland kan man tycka att det är väldigt överdrivet, men det är ju för vår egen säkerhets skull, säger Håkan Grym.

LÄS ÄVEN: Håkan Svanström i kamp mot klockan under banvallen

I arbetslaget ingår bara män – män från orten som inte ser några problem med att arbeta utomhus. Av arbetstiden uppskattar Håkan Grym att det går 30 procent till att ta sig mellan stationerna, 40 procent till att vara ute och kontrollera dammar och kraftverk, och resterande 30 procent till inomhusarbete.

– Jag tror det är svårt att hitta folk utifrån som vill stanna kvar här. Det finns inte så mycket att göra här, om man inte är intresserad av friluftsliv. Men det är ett väldigt fritt jobb, säger han och fortsätter:

– Det finns egentligen hur mycket jobb som helst för oss att göra, om något är trasigt, byta någon pump eller om en turbin eller generator havererar. Alla stationer ser också olika ut. Jag kan inte säga att jag kan allting, fast jag jobbat här i 28 år.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


Så funkar det

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har antingen hög fallhöjd eller stort vattenflöde.

Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det också lätt att förstå varför den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.

Vattnet som krävs för elproduktion lagras i vattenmagasin och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i en generator.

Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar.

El kan inte lagras i någon större utsträckning. Men det kan däremot vatten som ska användas för elproduktion. De stora mängder vatten, som snösmältningen under våren och sommarregnet ger upphov till, sparas i stora vattenmagasin.

Magasinen tappas sedan under de delar av året då vattentillrinningen är liten och elbehovet stort, främst vintertid.


Svegs kraftverk

→ Togs i drift 1975.

→ Ligger vid den 19 meter höga dammen intill Svegssjön.

→ Effekt: 36 MW

→ Årsmedelsproduktion: 155 GWh


Vattenkraften i Sverige

Vattenkraften svarar för cirka 45 procent av den svenska elproduktionen. Innan kärnkraften började införas i Sverige på 1970-talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige.

Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. I dag utgör vattenkraften tillsammans med kärnkraften basen i det svenska elsystemet.


Ljusnans vattenkraftsproduktion

Ljusnan är en 443 kilometer lång älv i mellersta Sverige. Älven flyter genom Härjedalen och Hälsingland ut till Bottenhavet. I dag finns det inom avrinningsområdet 25 kraftverk.


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Ny på redaktionen: Välkommen, Nina!

Vid årsskiftet flyttade Elektrikern sin redaktion från Falun till LO Mediehus i Stockholm. Efter flytten har tidningen fått en ny medarbetare, redigeraren Nina Simonsson.  Berätta lite om dig själv. Jag är uppvuxen i Göteborg och är fortfarande göteborgare i själ och hjärta, trots att det är flera decennier sedan jag flyttade därifrån.

Assemblins arbete flyter på i Nolhaga simhall

Det är tomt på besökare i Nolhaga simhall. Badet som invigdes 1967 är stängt för renovering. På plats är dock Assemblins elektriker som arbetar med att färdigställa installationerna. Vi har aldrig gjort en simhall förut så det är mycket nytt att lära. Sådant som hur man installerar armaturer för att det inte ska läcka och så.

Elektrikerförbundet fortsätter tappa medlemmar

Antalet medlemmar i Elektrikerförbundet fortsätter att minska. De senaste tio åren har förbundet tappat 3 000 medlemmar. Det har inneburit att vi har tappat mellan 20 till 25 miljoner kronor i intäkter, samtidigt som kostnaderna har ökat. Långsiktigt är inte det hållbart, säger Pontus Boström, andre vice ordförande i Elektrikerförbundet.

Facket vann strid om personalutrymmen

Målerifirman har säkerställt att det fanns personalutrymmen men inte informerat målarna. Arbetsdomstolen konstaterar att arbetsgivaren brutit mot kollektivavtalet och ska därför betala skadestånd. En principiellt viktig dom, säger Målarnas vice ordförande Peter Sjöstrand.

DO: Statement var diskriminering – mot cis-män

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har bedömt att Statementfestivalen som arrangerades i Göteborg i somras hade diskriminerade marknadsföring. Däremot har inget person diskriminerats. I somras hölls Statement-festivalen i Göteborg. En festival som i sin marknadsföring endast välkomnade icke cis-män*.

Fråga experterna: Arv, GPS-puckar och uppsägningstid

Fråga experterna Här har du möjlighet att ställa frågor till våra experter. Det kan handla om sådant som avtalsfrågor, juridik eller arbetsmiljö. Redaktionen gör ett urval av frågor som kommer in på elektrikern@lomediehus.se Ange Fråga experterna i ämnesraden.

De nya karensreglerna – inte bara vinnare

Från och med 1 januari i år förändrades karensreglerna. Tidigare har den som varit frånvarande från jobbet på grund av sjukdom fått löneavdrag för den första sjukdagen. Nu gäller istället ett 20-procentigt avdrag för en normal arbetsvecka.

Spelberoende ger 15 gånger så hög självmordsdödlighet

I en aktuell studie från Lunds universitet framgår det att spelberoende har femton gånger så hög självmordsdödlighet än befolkningen i övrigt. Det är inte så konstigt, menar Henrik Armus, förbundsordförande för Spelberoendes riksförbund.   Det är tyvärr vanligt. För det är en väg ut, då skammen att berätta för någon är tyngre. Så man överväger det helt klart.

Spelet var orsaken till att Kalle inte orkade leva längre

Vid köksbordet i huset i Österåker sitter mamma Sonja och systrarna Rose Marie och Annelie. De försöker förstå, och ta in det faktum att deras son och bror Kalle inte längre finns i livet. Han berättade i somras. Han sa jag har börjat spela. Jag svarade spela?. Han spelade ju redan musik tänkte jag, innan jag förstod.

Allt färre arbetslösa elektriker

Under 2018 erhöll 628 medlemmar i Elektrikernas a-kassa någon gång under året arbetslöshetsersättning. Det är mer än en halvering mot år 2013 då 1 363 medlemmar i Elektrikernas a-kassa fick ersättning, och till och med lägre än före den senaste finanskrisen. Trenden är nedåtgående. I december 2018 hade Elektrikernas a-kassa 27 953 medlemmar.

Efter granskningen: Svenska kraftnäts generaldirektör sparkas

Svenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh får lämna sin post. Anledningen är det flertal oegentligheter som avslöjats i DN:s granskningar av myndigheten, rapporterar Sveriges Radio.

Man till sjukhus efter olycka – fick ström genom kroppen

En ung man skadades när han fick ström genom kroppen i en arbetsplatsolycka på onsdagen. Det var vid 14.25 på onsdagseftermiddagen som larmet inkom till polisen. En man i 20-årsåldern hade fått ström genom kroppen på en arbetsplats i Gislaved. Mannen fördes till vårdcentral och sedan till sjukhus för kontroll. Han ska dock ha varit vaken och talbar efter olyckan.
Jonas Wallin, förbundsordförande, Elektrikerförbundet. Foto: Jonas Wallin

Jonas Wallin: ”Regeringsöverenskommelsen – alternativet var mycket värre”

LEDARE ”Överenskommelsen innehåller mycket nyliberal politik som inte står i proportion till Centerpartiets och Liberalernas valresultat. Men alternativet är värre”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. Nu har Sverige en regering på plats. En socialdemokratisk regering med Stefan Löfvén som statsminister.

Nu försvinner avdragsrätten på fackavgiften – igen

Sedan den 1 juli 2018 får alla medlemmar i ett fackförbund en skattereduktion på 25 procent på sin medlemsavgift. Men från och med 1 april i år väntas avdragsrätten tas bort igen. Förslaget drevs igenom av M och KD i deras gemensamma budgetreservation som röstades igenom i riksdagen innan jul. Det är den andra gången som avdragsrätten för medlemsavgiften till facket försvinner.

Ny teknik: Smart stigare från Nexans

NY TEKNIK Nu börjar miljonprogrammen renoveras med oändligt många stigarbyten i alla dessa trapphus. Det har Nexans klurat lite extra kring och skapat en stigarkabel just för ändamålet. MQQ 750 V (stigarkabel CPR) är en rund femledarkabel 4 kvadrat som bara mäter 13,3 mm i ytterdiameter.