• Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym inne i vattenkraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Inne i Svegs kraftverk. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid Svegsjön. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Dammövervakning i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Kontrollpanel. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Men grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

2018-05-04

Isen har lagt sig tung på luckorna inne i utskovshuset, så tung att det inte går att lyfta luckorna. Kraftverksteknikerna har försökt att tina isen med en slang med ånga, men det är ett tidsödande jobb – de har stått med slangarna i tre veckor.

– Det är problem varje år egentligen, men det här året var särskilt svårt, det har varit så kallt så länge, säger Håkan Grym, kraftverkstekniker på Bilfinger.

Vi befinner oss i vattenkraftverket vid en av landets största konstgjorda sjöar: Svegsjön i Härjedalen. Här arbetar Håkan Grym och fem andra kraftverkstekniker.

Deras arbete går ut på att se till och underhålla de 11 dammar och fyra kraftverksstationer, inklusive kraftverket vid Svegsjön, som ligger i deras område längs med Ljusnan.

LÄS ÄVEN: Sprillans nytt vattenkraftverk i Tännfallet

Årets vinter har varit ovanligt svår. För de som arbetar i vattenkraftverken har den stränga kylan ställt till problem. I Svegsjöns kraftverk har därför en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot utskovsluckorna.

Men det krävs mycket värme, och det läcker ut från utskovshuset. Så Håkan Grym är skeptisk till om dieselvärmaren hjälper särskilt mycket.

Redan när kraftverket byggdes i början av 1970-talet göts ett värmerör in i betongen runt luckorna, ett värmesystem som fortfarande är i bruk, men den gångna vintern har som sagt varit ovanligt svår.

Det massiva snöandet under denna vinter ger farhågor om en kraftig vårflod. Håkan Grym på Bilfinger är dock inte särskilt orolig för att vårfloden blir dammarna i hans område övermäktig.

– Om skogsflod och fjällflod kommer samtidigt så kan det bli problem. Men det beror på vädret, om det blir kallt på nätterna så lugnar det ned sig. Det vore att föredra.

LÄS ÄVEN: Delsbo först med vattenkraft – för 130 år sedan

För några veckor sedan gick ansvariga och arbetslaget igenom alla kraftverk längs med Ljusnan för att bestämma vilka platser som i samband med vårfloden kräver extra beredskap.

Svegsjön fick högsta säkerhetsklass, skulle dammen brista här skulle skadorna bli enorma. Men stora skador kan uppstå även i de fall dammen blir överdämd, när luckorna inte hinner upp i tid, då gräver dammen nya fåror vid sidan av dammen.

– Och börjar det gräva, då går det fort att en damm åker, förklarar Håkan Grym.

Det har varit incidenter i dammarna under årens lopp. Håkan Grym berättar om ett sjunkhål i Grundsjön i Härjedalen, som ledde till att hela sjön fick tömmas för att sedan byggas upp på nytt.

Han berättar även hur en station i Ljungan fick ett elektroniskt fel, så det gick ett larm om övervatten. Detta innebar att alla luckor öppnades och dammen tömdes på en och en halv timme.

LÄS ÄVEN: Utredningen klar: Så påverkar klimatförändringarna elsäkerheten

Men det har även inträffat arbetsplatsolyckor. En allvarlig sådan inträffade i underjordsstationen i Långå i Härjedalen för 10-15 år sedan. En grupp kraftverkstekniker arbetade i stationen där vattnet störtar rakt ned innan det når turbinen, då small ett rör av på mitten.

En ventil, en stor järnklump, slog i hjälmen på en av teknikerna. När han därefter skulle ta sig därifrån forsade en massiv vattenstråle precis vid trappen där han skulle ta sig upp, teknikern fick strålen i bröstet och trycktes fast mot väggen. Han tog sig ingen vart, men som tur var befann sig en av kollegorna i trappen ovanför och kunde dra upp honom.

– Det är fortfarande ett märke i väggen där det hände, berättar Håkan Grym.

Lyckligtvis innebar olyckan inga allvarliga personskador, och efter tillbudet sattes elmanövrerade ventiler in så att personalen aldrig ska behöva stå nere vid turbinen, utan i stället en våning upp.

Säkerheten har med åren blivit allt strängare i vattenkraftverken.

– Risken är så stor, både materiellt och personellt så man kör med både hängslen och livrem. Ibland kan man tycka att det är väldigt överdrivet, men det är ju för vår egen säkerhets skull, säger Håkan Grym.

LÄS ÄVEN: Håkan Svanström i kamp mot klockan under banvallen

I arbetslaget ingår bara män – män från orten som inte ser några problem med att arbeta utomhus. Av arbetstiden uppskattar Håkan Grym att det går 30 procent till att ta sig mellan stationerna, 40 procent till att vara ute och kontrollera dammar och kraftverk, och resterande 30 procent till inomhusarbete.

– Jag tror det är svårt att hitta folk utifrån som vill stanna kvar här. Det finns inte så mycket att göra här, om man inte är intresserad av friluftsliv. Men det är ett väldigt fritt jobb, säger han och fortsätter:

– Det finns egentligen hur mycket jobb som helst för oss att göra, om något är trasigt, byta någon pump eller om en turbin eller generator havererar. Alla stationer ser också olika ut. Jag kan inte säga att jag kan allting, fast jag jobbat här i 28 år.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


Så funkar det

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har antingen hög fallhöjd eller stort vattenflöde.

Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det också lätt att förstå varför den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.

Vattnet som krävs för elproduktion lagras i vattenmagasin och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i en generator.

Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar.

El kan inte lagras i någon större utsträckning. Men det kan däremot vatten som ska användas för elproduktion. De stora mängder vatten, som snösmältningen under våren och sommarregnet ger upphov till, sparas i stora vattenmagasin.

Magasinen tappas sedan under de delar av året då vattentillrinningen är liten och elbehovet stort, främst vintertid.


Svegs kraftverk

→ Togs i drift 1975.

→ Ligger vid den 19 meter höga dammen intill Svegssjön.

→ Effekt: 36 MW

→ Årsmedelsproduktion: 155 GWh


Vattenkraften i Sverige

Vattenkraften svarar för cirka 45 procent av den svenska elproduktionen. Innan kärnkraften började införas i Sverige på 1970-talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige.

Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. I dag utgör vattenkraften tillsammans med kärnkraften basen i det svenska elsystemet.


Ljusnans vattenkraftsproduktion

Ljusnan är en 443 kilometer lång älv i mellersta Sverige. Älven flyter genom Härjedalen och Hälsingland ut till Bottenhavet. I dag finns det inom avrinningsområdet 25 kraftverk.


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Många larm om rostiga golv och räcken på LKAB

Sveriges radio Kaliber har granskat olyckan i LKAB:S pelletsverk i Svappavaara i somras som ledde till att den 21-åriga elektrikern Julia Markström avled. Av granskningen framgår att det under flera år hade varnats om att golv och räcken höll på att rosta sönder inne i LKAB:s lokaler. Det handlar bland annat om risk- och tillbudsrapporter, anställda har gång på gång slagit larm.

Nya budgeten stoppar byggandet av billiga bostäder

(Artikeln uppdaterades 2018-12-18, 13.22) Riksbyggen planerade att kraftigt utöka sin produktion av billiga hyresrätter, med hjälp av Investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder. I och med den nya statsbudgeten försvinner dock detta investeringsstöd 1 januari 2019.

Kaos på Stanley Security efter nytt lönesystem

Ett krånglande lönesystem har lett till att Elektrikerförbundet stämmer Stanley Security i Arbetsdomstolen. Nu gör företaget en motstämning. Det gäller 76 arbetstagare som företaget anser har fått för mycket i lön. I maj 2017 införde Stanley Security ett nytt lönesystem. Det vore lögn att påstå att det skedde problemfritt. Det mesta som kunde gå fel gick fel.

Nordiskt AI-samarbete vann pris på mässan

NY TEKNIK Ett nordiskt samarbete kammade hem priset Bästa nyhet inom belysning på Elmässan i Kista. Svenska Aura Light har stoppat in finska Helvars AI-teknik i ett system som tänker själv. Systemet är självlärande och börjar lära sig direkt från dag ett, säger Rasmus Andersson, produktchef Aura Light.

Politikernas krav: ”Stoppa dödsfallen på jobbet”

Den svenska arbetsmiljön sviker, anser sex riksdagsledamöter från 6F-förbunden. Därför lämnade de i slutet av november en gemensam motion till riksdagen, där de uppmanar till politiska insatser. ”Omtag för nollvision om dödsolyckor på arbetsplatserna” heter motionen som 27 november lämnades in till riksdagen.

”Agnes” av Dylan Färemark – Del 3

KULTUR Del 3 Dramaten Här är den tredje delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Efter Brexit: Robotar kan ersätta byggarbetare

Det råder brist på kvalificerad byggpersonal i Storbritannien, och Brexit befaras ställa till det ytterligare för branschen. Lösningen på problemet kan enligt de brittiska byggföretagen vara robotar, skriver NyTeknik. Just nu byggs och renoveras en mycket stor mängd brittiska fastigheter av utlandsarbetande EU-medborgare.

Göran Greider: ”Augustprisnominering som ställer till det”

KULTUR ”Det var exempelvis länge sen jag läste en så isande osentimental skildring av arbete i hemtjänsten”, skriver Göran Greider om boken Jag for ner till bror av Karin Smirnoff. För några minuter sedan läste jag ut Karin Smirnoffs debutroman Jag for ner till bror och jag går direkt till datorn för att skriva om den, ja skriva av mig.

Veidekke kan stämmas av lettisk firma efter lyxbygge på Östermalm

Arbetarna byggde lyxlägenheter på Östermalm, men lurades på lönen. Veidekke stängde av underentreprenören och krävde bättring. Nu planerar dock den lettiska firman BMGS att stämma Veidekke för uteblivna betalningar.

Ingemar E.L Göransson: ”Det är lätt att riva ner, svårare att återuppbygga”

KRÖNIKA ”Listan kan göras hur lång som helst på hur nonchalans och cynism kostar liv. Där vinstjakten och ren girighet gör att man tar genvägar och snålheten skapar onödiga risker”, skriver Ingemar E.L Göransson.

Kuststaden – ett bygge med många rubriker

Anders Degerman ligger på golvet med överkroppen inne i köksskåpet. Han kompletterar det sista i det som ska bli köket i en av de nya lägenheterna i Kuststaden i Luleå. Det går bra. Jag gillar att arbeta med händerna, säger han och reser sig upp. Just nu pågår bygget av den andra etappen av Kuststaden.

Övervakning: Här scannar chefen personalens hjärnor

Skulle du vilja ha en keps som rapporterar dina känslor till chefen? För de anställda på ett kinesiskt elektronikföretag är detta verklighet och övervakningstrenden sprider sig snabbt, skriver Svenska Dagbladet.

Tobias vågade – satsade allt på sin idé

Han är elektrikern som fick en idé, sålde allt och satsade på en helt ny produkt. Det är fruktansvärt kul att se vägen från en idé till att folk står här och tycker att det är mässans nyhet, säger Tobias Hallander, grundare av kabelskyddet Emtotech, när vi ses på Elmässan i Kista. Det började med en semesterresa till Thailand.

Säkrare arbetsplatser med El-bam

I konferensrummet på Galaxen i Borlänge sitter ett tjugotal män. Längst fram står utbildningsledare Patrik Håll. Har ni en arbetsmiljöpolicy på era arbetsplatser? frågar han deltagarna. Ja, Arbetsmiljöverket var ute och gjorde kontroll hos oss och ville se vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Så det var med kniven mot strupen, säger Stefan Hjerpe Mårtas, Mårtas El i Leksand.

De vill 3D-printa verktyg i rymden – av måndamm

Forskare och ingenjörer på Europeiska rymdorganisationen (ESA) har tagit fram en metod för att 3D-printa verktyg av måndamm, skriver NyTeknik. Du är långt ute i rymden och ingen kan höra dig skrika. Då går plötsligt din livsviktiga skruvdragare sönder. Vägen till Biltema är mycket, mycket lång.