• Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Med grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym inne i vattenkraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Inne i Svegs kraftverk. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk togs i drift 1975. Foto: Tomas Nyberg

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid kraftverket i Sveg. Foto: Tomas Nyberg

  • Håkan Grym vid Svegsjön. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Isen har lagt sig tung på utskovsluckorna i Svegsjöns kraftverk, därför har en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot luckorna. Foto: Tomas Nyberg

  • Dammövervakning i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

  • Kontrollpanel. Foto: Tomas Nyberg

     

  • Svegs kraftverk har en effekt på 36 MW och en årsmedelsproduktion på 155 GWh. Foto: Tomas Nyberg

  • Men grindrensaren rensas vattnet från stora föremål, som bråte eller djurkroppar, innan det strömmar ned i kraftverket. Foto: Tomas Nyberg

2018-05-04

Isen har lagt sig tung på luckorna inne i utskovshuset, så tung att det inte går att lyfta luckorna. Kraftverksteknikerna har försökt att tina isen med en slang med ånga, men det är ett tidsödande jobb – de har stått med slangarna i tre veckor.

– Det är problem varje år egentligen, men det här året var särskilt svårt, det har varit så kallt så länge, säger Håkan Grym, kraftverkstekniker på Bilfinger.

Vi befinner oss i vattenkraftverket vid en av landets största konstgjorda sjöar: Svegsjön i Härjedalen. Här arbetar Håkan Grym och fem andra kraftverkstekniker.

Deras arbete går ut på att se till och underhålla de 11 dammar och fyra kraftverksstationer, inklusive kraftverket vid Svegsjön, som ligger i deras område längs med Ljusnan.

LÄS ÄVEN: Sprillans nytt vattenkraftverk i Tännfallet

Årets vinter har varit ovanligt svår. För de som arbetar i vattenkraftverken har den stränga kylan ställt till problem. I Svegsjöns kraftverk har därför en dieselvärmare införskaffats som leder värme i ett stort rör ned mot utskovsluckorna.

Men det krävs mycket värme, och det läcker ut från utskovshuset. Så Håkan Grym är skeptisk till om dieselvärmaren hjälper särskilt mycket.

Redan när kraftverket byggdes i början av 1970-talet göts ett värmerör in i betongen runt luckorna, ett värmesystem som fortfarande är i bruk, men den gångna vintern har som sagt varit ovanligt svår.

Det massiva snöandet under denna vinter ger farhågor om en kraftig vårflod. Håkan Grym på Bilfinger är dock inte särskilt orolig för att vårfloden blir dammarna i hans område övermäktig.

– Om skogsflod och fjällflod kommer samtidigt så kan det bli problem. Men det beror på vädret, om det blir kallt på nätterna så lugnar det ned sig. Det vore att föredra.

LÄS ÄVEN: Delsbo först med vattenkraft – för 130 år sedan

För några veckor sedan gick ansvariga och arbetslaget igenom alla kraftverk längs med Ljusnan för att bestämma vilka platser som i samband med vårfloden kräver extra beredskap.

Svegsjön fick högsta säkerhetsklass, skulle dammen brista här skulle skadorna bli enorma. Men stora skador kan uppstå även i de fall dammen blir överdämd, när luckorna inte hinner upp i tid, då gräver dammen nya fåror vid sidan av dammen.

– Och börjar det gräva, då går det fort att en damm åker, förklarar Håkan Grym.

Det har varit incidenter i dammarna under årens lopp. Håkan Grym berättar om ett sjunkhål i Grundsjön i Härjedalen, som ledde till att hela sjön fick tömmas för att sedan byggas upp på nytt.

Han berättar även hur en station i Ljungan fick ett elektroniskt fel, så det gick ett larm om övervatten. Detta innebar att alla luckor öppnades och dammen tömdes på en och en halv timme.

LÄS ÄVEN: Utredningen klar: Så påverkar klimatförändringarna elsäkerheten

Men det har även inträffat arbetsplatsolyckor. En allvarlig sådan inträffade i underjordsstationen i Långå i Härjedalen för 10-15 år sedan. En grupp kraftverkstekniker arbetade i stationen där vattnet störtar rakt ned innan det når turbinen, då small ett rör av på mitten.

En ventil, en stor järnklump, slog i hjälmen på en av teknikerna. När han därefter skulle ta sig därifrån forsade en massiv vattenstråle precis vid trappen där han skulle ta sig upp, teknikern fick strålen i bröstet och trycktes fast mot väggen. Han tog sig ingen vart, men som tur var befann sig en av kollegorna i trappen ovanför och kunde dra upp honom.

– Det är fortfarande ett märke i väggen där det hände, berättar Håkan Grym.

Lyckligtvis innebar olyckan inga allvarliga personskador, och efter tillbudet sattes elmanövrerade ventiler in så att personalen aldrig ska behöva stå nere vid turbinen, utan i stället en våning upp.

Säkerheten har med åren blivit allt strängare i vattenkraftverken.

– Risken är så stor, både materiellt och personellt så man kör med både hängslen och livrem. Ibland kan man tycka att det är väldigt överdrivet, men det är ju för vår egen säkerhets skull, säger Håkan Grym.

LÄS ÄVEN: Håkan Svanström i kamp mot klockan under banvallen

I arbetslaget ingår bara män – män från orten som inte ser några problem med att arbeta utomhus. Av arbetstiden uppskattar Håkan Grym att det går 30 procent till att ta sig mellan stationerna, 40 procent till att vara ute och kontrollera dammar och kraftverk, och resterande 30 procent till inomhusarbete.

– Jag tror det är svårt att hitta folk utifrån som vill stanna kvar här. Det finns inte så mycket att göra här, om man inte är intresserad av friluftsliv. Men det är ett väldigt fritt jobb, säger han och fortsätter:

– Det finns egentligen hur mycket jobb som helst för oss att göra, om något är trasigt, byta någon pump eller om en turbin eller generator havererar. Alla stationer ser också olika ut. Jag kan inte säga att jag kan allting, fast jag jobbat här i 28 år.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


Så funkar det

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har antingen hög fallhöjd eller stort vattenflöde.

Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det också lätt att förstå varför den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.

Vattnet som krävs för elproduktion lagras i vattenmagasin och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i en generator.

Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar.

El kan inte lagras i någon större utsträckning. Men det kan däremot vatten som ska användas för elproduktion. De stora mängder vatten, som snösmältningen under våren och sommarregnet ger upphov till, sparas i stora vattenmagasin.

Magasinen tappas sedan under de delar av året då vattentillrinningen är liten och elbehovet stort, främst vintertid.


Svegs kraftverk

→ Togs i drift 1975.

→ Ligger vid den 19 meter höga dammen intill Svegssjön.

→ Effekt: 36 MW

→ Årsmedelsproduktion: 155 GWh


Vattenkraften i Sverige

Vattenkraften svarar för cirka 45 procent av den svenska elproduktionen. Innan kärnkraften började införas i Sverige på 1970-talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige.

Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. I dag utgör vattenkraften tillsammans med kärnkraften basen i det svenska elsystemet.


Ljusnans vattenkraftsproduktion

Ljusnan är en 443 kilometer lång älv i mellersta Sverige. Älven flyter genom Härjedalen och Hälsingland ut till Bottenhavet. I dag finns det inom avrinningsområdet 25 kraftverk.


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

EU-val: Sverige har 20 av 751 platser i parlamentet

Den 26 maj är det val till Europaparlamentet där 751 ledamöter sitter. Sverige har i dagsläget 20 platser. Under mandatperioden 2014-2019 har Socialdemokraterna haft fem av Sveriges 20 platser. I dag sitter där Aleksander Gabelic, Jytte Guteland, Anna Hedh, Olle Ludvigsson och Marita Ulvskog. Av dessa fem är det endast Jytte Guteland som kandiderar för omval.

Alla partier värnar svenska modellen – men röstar olika i EU

All svenska partier i Europaparlamentet har levt upp till sina vallöften från 2014 och säger sig värna den svenska modellen. Men synen på vad den svenska modellen är skiljer sig åt, konstaterar Arena idé i en ny rapport.

Johan Danielsson är LO:s kandidat till EU-valet

Söndagen 26 maj är det val till EU-parlamentet. Johan Danielsson är LO-förbundens gemensamma kandidat och står på Socialdemokraternas lista. Nummer ett för mig är att bekämpa osund konkurrens. Svenska kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad, säger han när vi träffas på ett fik i Gävle.

Schneiders miljömål: En miljon solkraftstekniker

Schneider Electric, ett globalt bolag inom digital utveckling av energihantering och automation, deltog i mitten av mars i One Planet Summit i Nairobi, Kenya – det första regionala klimattoppmötet efter Parisavtalet. Under toppmötet tog ledande aktörer inom hållbarhet fram åtgärder för de globala klimatutmaningarna.

Dödliga elolyckor: Nästan var tionde inträffar utomlands

Risken att avlida till följd av en elolycka är betydligt större utomlands än hemma i Sverige i alla fall om man ser till den begränsade tiden man vanligtvis befinner sig på resande fot. Detta visar en ny studie från Elsäkerhetsverket. Av de dödliga elolyckorna bland den svenska befolkningen inträffar nästan en tiondel utomlands.

Dödsolycka på bygge – föll åtta våningar utan skyddslina

En man omkom under lördagen efter ett fall från åttonde våningen på en byggarbetsplats i Solna. Händelsen var den tredje konstaterade arbetsplatsolycka med dödlig utgång att inträffa under samma vecka. Olyckan inträffade vid lunchtid på lördagen. En montör på en byggarbetsplats i Solna omkom efter ett fall från åttonde våningen, i samband med sitt arbete på bygget.

Unipers insourcing – ”En framgångssaga”

Bakgrunden till att dåvarande Eon, dagens Uniper, valde att insourca underhållet av sina vattenkraftverk i Norrland var att marknaden förändrades under början av 2010-talet. Konkurrensen bland leverantörerna försvann. Jonas Andrén Till sist fanns det bara en leverantör kvar av sådana här tjänster i Norrland: One Nordic. Det ledde till en asymmetri i maktbalansen.

Man till sjukhus efter elolycka i Ronneby

En man fick under torsdagen föras till sjukhus efter en elolycka i Ronneby. En anmälan om arbetsplatsolycka har upprättats, skriver SVT.  Olyckan inträffade strax innan klockan åtta på torsdagsmorgonen. En man i 30-årsåldern hade fått en kraftig elstöt och svimmat på en arbetsplats i Ronneby. Tillbudet ska ha inträffat i en hiss, enligt polisen.

Ung man klämdes till döds på betongfabrik

En ung man avled under torsdagen efter en arbetsplatsolycka på en industri utanför Lund. En anmälan om arbetsmiljöbrott samt vållande till annans död har upprättats, skriver Kvällsposten. Detta är den andra dödliga arbetsplatsolycka som inträffar denna vecka. Det var vid 16.

Ei skärper villkoren för borttagning av kreosot

Nu skärper Energimarknadsinspektionen (Ei) kraven för sanering av kreosot i samband med att en elledning rivs. Syftet med de skärpta villkoren är att säkerställa att markföroreningar inte finns kvar i jorden efter att en elledning tagits bort. För att stolpar och fundament till en elledning ska tåla väder, vind och tidens tand har de historiskt bestått av impregnerat trä.

Elolycka: Anställd på Vattenfall fick ström genom kroppen

En anställd på Vattenfall i Avesta drabbades av strömgenomgång när hen skulle utföra en kontroll på sin arbetsplats. Händelsen har anmälts till Arbetsmiljöverket, skriver Dala-Demokraten. Det var i april som olyckan inträffade. En anställd på Vattenfall Nordic AB i Avesta skulle kontrollera en märkning i ett skåp.

Företag lägger ned – för att slippa facket

Måleriföretagaren Tord Smetana i Umeå har i lokalpressen gått ut med att han planerar att säga upp sina anställda. Han anklagar Målareförbundet i regionen för en häxjakt på honom och att han inte orkar driva företaget vidare. Facket tillbakavisar kritiken.

Man avliden efter arbetsplatsolycka i Lycksele

En man avled under tisdagen i en olycka på en verkstad i Lycksele. En förundersökning gällande arbetsplatsolycka har inletts, skriver SVT. Detta är årets 22:a dödliga arbetsplatsolycka.  Det var vid 11.30-tiden på tisdagsförmiddagen som en man i 55-årsåldern avled i samband med en arbetsplatsolycka på en verkstad i Lycksele.

Papperslösas situation: ”Människor utnyttjas på slavliknande sätt”

Alla omfattas av arbetsmarknadens regler. Några som utnyttjas grovt är de som saknar uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. Till deras hjälp finns Fackligt center för papperslösa. Målarettans ombudsman Peter Fredin är en av de som bemannar centrets mottagning. Det som man kommit överens om i avtal och där kollektivavtal finns gäller även dessa personer.

Polis struntade i varning om strömförande kabel

Nyligen inträffade det en olycka i Stockholms-området då ett fordon mejade ner en elstolpe och hamnade inne på en villatomt. En förman och en aspirant inom polisen kom till platsen och började röja undan trots varningar. Tack vare att en elektriker stoppade arbetet kunde en allvarlig olycka undvikas elstolpen och anslutna kablar var nämligen strömförande.