2018-02-05

Varje dag drabbas sex arbetstagare i Sverige så allvarligt av hot eller våld på arbetet att de tvingas vara sjukskrivna. Detta på grund av fysiska skador – eller på grund av den psykiska belastning det innebär att bli utsatt för hotfulla eller våldsamma situationer. Men, det går att förbättra säkerheten på arbetsplatserna. Genom rutiner och genom utbildning.

Psykologen och författaren Alexander Tilly har specialiserat sig just på hot och våld i arbetslivet. Han förklarar att arbetsgivaren har en skyldighet att vara insatt i vilka situationer som de anställda kan hamna i, men även att tillhandahålla den utbildning, den kunskap som behövs.

– Med rätt kunskap kan man minimera riskerna betydligt. Det är betydligt effektivare att rusta sin personal än att laga sin personal.

LÄS ÄVEN: Skyddsombudet Per Magnus Faleke: ”Jag försökte vara lugn”

En rutin som enligt Alexander Tilly bör finnas på arbetsplatser där elektriker arbetar ensamma hemma hos privatpersoner är att kollegor, eller arbetsledare, alltid ska veta var den enskilde elektrikern befinner sig under olika uppdrag – och när det är tänkt att arbetet ska vara klart.

Det måste även finnas rutiner för hur kollegorna ska bete sig om inte den enskilde elektrikern kommer tillbaka i tid.

– Vi får inte hamna i en situation där du har ett hembesök på måndag eftermiddag och ingen vet att du är borta förrän tisdag morgon.

Allt fler yrkesgrupper tar hot- och våldsituationer på arbetet på allvar. Men det finns fortfarande arbetsplatser där hot och våld är något som viftas bort, något som ses som något som ingår i jobbet.

– Det kan vara en generationsgrej. De som har jobbat länge kan ha en attityd om att så här har det alltid varit: ”tål du inte det här kanske du har hamnat fel”. Och så kan det komma nyanställda personer som kommer från helt andra miljöer som då reagerar. Då finns risken att de upplevs som veka, säger Alexander Tilly och fortsätter:

– Men om man inte lyfter frågan om hot och våld så är det svårt för arbetsgivaren att göra något, att ta itu med problemen om det inte kommer upp till ytan. Att prata om sådana här saker är ofta ganska tacksamt. Det kan visa att det är fullt normalt att tycka att hotfulla situationer är något obehagligt.

LÄS ÄVEN: Många skyddsombud hotas visar LO:s rapport

Hur ska man agera vid en hotfull situation?

Alexander Tilly, psykolog och författare.
Foto: Pressbild

– Om du är ensam i någons bostad så skulle jag råda att du intar en väldigt passiv hållning, även om du känner att du har rätt i sak. Om man möter någon som är väldigt upprörd så kan det vara effektivare att lyssna, låta personen skälla av sig. Du lyssnar, förklarar varför du måste stänga av strömmen eller varför du är sen, visar hjälpsamhet, säger Alexander Tilly och fortsätter:

– Men om det inte hjälper så är det klokare att lämna bostaden, i nödsituation ta sig därifrån. Och då är det klokt att redan innan ha tänkt på sådant som hur du tar dig ut och om du vill ha skor på eller inte. Man kan också använda en ursäkt om det blir riktigt trängt, skylla på att man ska hämta något i bilen och då passar man på att dra.

Alexander Tilly förespråkar en låg toleransnivå för hot och våld på arbetsplatsen. Polisanmälan bör göras. Kanske inte främst för att få en person fälld, det är något som kan vara svårt när ord står mot ord, men för att det ska ge en tydlig konsekvens för den person som hotar.

Att markera hårt mot hot och våld är viktigt för att förbättra arbetsmiljön för alla.

– Hot och våld drabbar ofta människor värre än rena olyckor. För det riskerar att rubba vårt förtroende för andra människor. Börjar man misstro andra människor kan det innebära ett väldigt högt pris för vår livskvalitet, säger Alexander Tilly.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

LÄS ÄVEN: Utförde eljobb i lägenhet – hotades med tillhygge


Rutiner för att bemöta hot och våld på arbetsplatsen

Genomför riskanalyser inför nya arbetsuppgifter.

Håll säkerhetsrutiner enkla. Är rutinerna krångliga eller överdrivna, kommer personalen inte att följa dem. Det bästa är om man med små åtgärder kan öka sin säkerhet och trygghet. En sådan rutin är att det finns uppgifter på var personalen befinner sig och när de ska vara tillbaka.

En åtgärd som kan minska risken för hot och våld är att ha ett system för rapportering av incidenter. På så sätt kan man tydligt se vilka risker som finns och hur det fungerar att hantera dem. I vissa fall kan en konkret insats som att undvika ensamarbete få stor effekt för en säkrare arbetsmiljö.

Om olyckan ändå är framme är det viktigt att det finns en tydlig plan för krishantering och omhändertagande av den eller de som har drabbats.

Efter en hotfull eller våldsam situation:

Kontrollera först om personen är fysiskt skadad. Ta personen till en trygg plats, det är inte bra att vara kvar i området där händelsen inträffade. Därefter höra om personen vill prata om händelsen.

För en del personer kan det hjälpa att gå tillbaka till jobbet efter någon dag, men då kanske inte att vara i uppgifter som har mycket kundkontakt.

Arbetsgivaren bör följa upp personen efteråt. Vissa människor kan få en fördröjd stressreaktion.

Kollegialt stöd kan i vissa fall vara lika bra som professionellt stöd, detta då kollegorna har en förståelse för hur situationen på arbetsplatsen ser ut.


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Ny handbok ska hjälpa montörer som utsätts för våld

Hot och våld mot montörer ute på uppdrag blir allt vanligare. Nu framställs för första gången en handbok för hur energiföretag ska agera i utsatta situationer. Som tidningen Elektrikern tidigare skrivit om, drabbas dagligen sex arbetstagare i Sverige så allvarligt av hot eller våld på arbetet att de tvingas bli sjukskrivna.

Pontus Boström kandiderar till andre vice ordförande

INTERVJU Pontus Boström, ombudsman för region Mitt , är en av de två Linköpingsbor som kandiderar till att efterträda Ulf Carlsson som andre vice ordförande i Elektrikerförbundet. Hur kommer det sig att du kandiderar? Jag har under den senaste tiden fått frågan av ett antal människor om jag skulle kunna tänka mig att ställa upp som kandidat.

Niklas Enström kandiderar till andre vice ordförande

INTERVJU Niklas Enström, förbundets internationellt ansvarige, är en av de två Linköpingsbor som kandiderar till att efterträda Ulf Carlsson som andre vice ordförande i Elektrikerförbundet.

Niklas och Pontus strider om platsen i toppen

Två Linköpingsbor kandiderar till att efterträda Ulf Carlsson som andre vice ordförande i Elektrikerförbundet: Pontus Boström, ombudsman för region Mitt och Niklas Enström, förbundets internationellt ansvarige. Förbundets nuvarande andre vice ordförande, Ulf Carlsson, går i pension, och under förbundsmötet i maj ska hans efterträdare utses.

En arbetare skadad i gruvan – två arbetare döda efter lastbilsolyckor

En arbetsplatsolycka inträffade i onsdags vid Garpenbergsgruva i Hedemora, Dalarna. På torsdagen inträffade också två dödsolyckor, en i Ånge och en i Helsingborg. Olyckan i Garpenberg inträffade, enligt Boliden som äger gruvan, när en lastbil med kalk skulle tömma sin last inne på gruvområdet. En person fick kalk över sig och fördes till sjukhus.

Brister i arbetsmiljöarbetet i samband med dödsolycka

I mitten av februari i år avled en 43-årig man efter att fått stora mängder rasmassor över sig i samband med anläggningsarbete åt Hedemora Energi. Nu pekar Arbetsmiljöverket på arbetsmiljöbrister hos energibolaget. Det var den 19 februari som olyckan inträffade. Trots massiva räddningsinsatser gick mannens liv inte att rädda.

Arbetsgivarna bedriver lobbykampanj mot lagförslag om entreprenörsansvar

Att införa ett entreprenösransvar vore en dålig idé. Det anser Installatörsföretagen, som nu har dragit igång en lobbykampanj för att motarbeta lagförslaget i riksdagen. Den 29 mars beslutade regeringen att överlämna en proposition om entreprenörsansvar till riksdagen.

Vilken är din viktigaste valfråga?

Tidningen Elektrikern kommer att intervjua riksdagspartierna inför valet. Vilka frågor vill du att politikerna ska svara på? Det är valår. Ett valår där mycket, kanske mer än någonsin, står på spel. Nu vill vi veta era viktigaste frågor inför valet.

Plejd får ny storägare

Industrijätten Schneider Electric går in som ny storägare i svenska teknikbolaget Plejd. Det står klart sedan bolaget via en nyemission fått köpa aktier i Plejd för runt 64 miljoner kronor eller cirka 15 procent av aktierna. Plejd har med sina trådlösa lösningar på kort tid blivit en rejäl snackis bland landets elektriker.

Fagerhult stärker på hemmaplan

Fagerhult omorganiserar och samlar allt mer verksamhet till huvudkontoret och fabriken i Habo. Det är Fagerhult Retail-delen, som jobbar mot detaljhandeln, med huvudsäte i Bollebygd som i fortsättningen också ska ingå i Fagerhult belysning AB.

Nya smarta lösningar – Nummer 2, 2018

En golvvärmetermostat från Nobö som har det mesta, en betongskruv från Fischer som spar tid och borrjobb, en ny batteridriven gersåg från Makita och ett snabbhuggande trälim från ESSVE. Här finner du några av de allra senaste smarta lösningarna inom ny teknik.

”Lågt lönemärke gynnar högavlönade”

Industriavtalets märke har legat för lågt vilket lett till att privatanställda tjänstemän fått högre löneökningar lokalt. Det här har lett till att löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän ökar. Det menar fackförbunden i 6F som kritiserar den lönebildningsmodell som gällt de senaste 20 åren där exportindustrin sätter märket.

Norskt strejkhot undanröjt

Vid 14-tiden på söndagen enades så till slut norska LO och NHO, Svenskt Näringslivs norska motsvarighet, om en uppgörelse. Då hade tidsfristen för LO:s utlysta strejk redan löpt ut med 14 timmar. LO varslade om strejk för runt 30 000-talet medlemmar.

Svenska elektriker i Norge uppmanas kontakta SEF efter strejkvarsel

På söndag, den 8 april, kan det bryta ut storstrejk i Norge. Det är norska LO och NHO, Svenskt näringslivs norska motsvarighet som strandat förhandlingarna. Det norska elfacket, El- og It Forbundet, varslar i samband med detta 3848 medlemmar om strejk i företag inom hiss- energi- och elinstallation.

Tusentals falska egenföretagare och dolda arbetstagare

Att fungera som anställd men klassas som egenföretagare och därmed gå miste om försäkringar och förmåner som anställda har rätt till. Detta är vardag för uppemot 9000 personer i Sverige, visar en ny rapport från TCO. Gruppen har kallats både ”falska egenföretagare” och ”dolda arbetstagare”, men principen är densamma.