2018-02-05

Varje dag drabbas sex arbetstagare i Sverige så allvarligt av hot eller våld på arbetet att de tvingas vara sjukskrivna. Detta på grund av fysiska skador – eller på grund av den psykiska belastning det innebär att bli utsatt för hotfulla eller våldsamma situationer. Men, det går att förbättra säkerheten på arbetsplatserna. Genom rutiner och genom utbildning.

Psykologen och författaren Alexander Tilly har specialiserat sig just på hot och våld i arbetslivet. Han förklarar att arbetsgivaren har en skyldighet att vara insatt i vilka situationer som de anställda kan hamna i, men även att tillhandahålla den utbildning, den kunskap som behövs.

– Med rätt kunskap kan man minimera riskerna betydligt. Det är betydligt effektivare att rusta sin personal än att laga sin personal.

LÄS ÄVEN: Skyddsombudet Per Magnus Faleke: ”Jag försökte vara lugn”

En rutin som enligt Alexander Tilly bör finnas på arbetsplatser där elektriker arbetar ensamma hemma hos privatpersoner är att kollegor, eller arbetsledare, alltid ska veta var den enskilde elektrikern befinner sig under olika uppdrag – och när det är tänkt att arbetet ska vara klart.

Det måste även finnas rutiner för hur kollegorna ska bete sig om inte den enskilde elektrikern kommer tillbaka i tid.

– Vi får inte hamna i en situation där du har ett hembesök på måndag eftermiddag och ingen vet att du är borta förrän tisdag morgon.

Allt fler yrkesgrupper tar hot- och våldsituationer på arbetet på allvar. Men det finns fortfarande arbetsplatser där hot och våld är något som viftas bort, något som ses som något som ingår i jobbet.

– Det kan vara en generationsgrej. De som har jobbat länge kan ha en attityd om att så här har det alltid varit: ”tål du inte det här kanske du har hamnat fel”. Och så kan det komma nyanställda personer som kommer från helt andra miljöer som då reagerar. Då finns risken att de upplevs som veka, säger Alexander Tilly och fortsätter:

– Men om man inte lyfter frågan om hot och våld så är det svårt för arbetsgivaren att göra något, att ta itu med problemen om det inte kommer upp till ytan. Att prata om sådana här saker är ofta ganska tacksamt. Det kan visa att det är fullt normalt att tycka att hotfulla situationer är något obehagligt.

LÄS ÄVEN: Många skyddsombud hotas visar LO:s rapport

Hur ska man agera vid en hotfull situation?

Alexander Tilly, psykolog och författare.
Foto: Pressbild

– Om du är ensam i någons bostad så skulle jag råda att du intar en väldigt passiv hållning, även om du känner att du har rätt i sak. Om man möter någon som är väldigt upprörd så kan det vara effektivare att lyssna, låta personen skälla av sig. Du lyssnar, förklarar varför du måste stänga av strömmen eller varför du är sen, visar hjälpsamhet, säger Alexander Tilly och fortsätter:

– Men om det inte hjälper så är det klokare att lämna bostaden, i nödsituation ta sig därifrån. Och då är det klokt att redan innan ha tänkt på sådant som hur du tar dig ut och om du vill ha skor på eller inte. Man kan också använda en ursäkt om det blir riktigt trängt, skylla på att man ska hämta något i bilen och då passar man på att dra.

Alexander Tilly förespråkar en låg toleransnivå för hot och våld på arbetsplatsen. Polisanmälan bör göras. Kanske inte främst för att få en person fälld, det är något som kan vara svårt när ord står mot ord, men för att det ska ge en tydlig konsekvens för den person som hotar.

Att markera hårt mot hot och våld är viktigt för att förbättra arbetsmiljön för alla.

– Hot och våld drabbar ofta människor värre än rena olyckor. För det riskerar att rubba vårt förtroende för andra människor. Börjar man misstro andra människor kan det innebära ett väldigt högt pris för vår livskvalitet, säger Alexander Tilly.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

LÄS ÄVEN: Utförde eljobb i lägenhet – hotades med tillhygge


Rutiner för att bemöta hot och våld på arbetsplatsen

Genomför riskanalyser inför nya arbetsuppgifter.

Håll säkerhetsrutiner enkla. Är rutinerna krångliga eller överdrivna, kommer personalen inte att följa dem. Det bästa är om man med små åtgärder kan öka sin säkerhet och trygghet. En sådan rutin är att det finns uppgifter på var personalen befinner sig och när de ska vara tillbaka.

En åtgärd som kan minska risken för hot och våld är att ha ett system för rapportering av incidenter. På så sätt kan man tydligt se vilka risker som finns och hur det fungerar att hantera dem. I vissa fall kan en konkret insats som att undvika ensamarbete få stor effekt för en säkrare arbetsmiljö.

Om olyckan ändå är framme är det viktigt att det finns en tydlig plan för krishantering och omhändertagande av den eller de som har drabbats.

Efter en hotfull eller våldsam situation:

Kontrollera först om personen är fysiskt skadad. Ta personen till en trygg plats, det är inte bra att vara kvar i området där händelsen inträffade. Därefter höra om personen vill prata om händelsen.

För en del personer kan det hjälpa att gå tillbaka till jobbet efter någon dag, men då kanske inte att vara i uppgifter som har mycket kundkontakt.

Arbetsgivaren bör följa upp personen efteråt. Vissa människor kan få en fördröjd stressreaktion.

Kollegialt stöd kan i vissa fall vara lika bra som professionellt stöd, detta då kollegorna har en förståelse för hur situationen på arbetsplatsen ser ut.


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Arbetsdomstolen ger Hamnarbetarförbundet rätt mot Sveriges Hamnar

Sveriges Hamnar är skyldiga att förhandla med Hamnarbetarförbundet om centralt kollektivavtal, fastslår Arbetsdomstolen i en dom. Samtidigt vill LO inte se konkurrerande fack med samma villkor på arbetsplatserna.

”Vi har mer kapital i dag än för tio år sedan”

Hur står det egentligen till med förbundets ekonomi? Och varför höjs ständigt medlemsavgifterna? Det är berättigade frågor, ställda bland annat av en insändarskribent. Förbundets vice ordförande, Ulf Carlsson, svarar på frågorna. Det är sista raden som gäller.

Henrik fixar extrapengar vid lönerevisionerna

Region Mitt tar hjälp av förtroendevalda vid lönerevisioner på klubblösa företag. Det senaste året har Henrik Hedman, vanligtvis klubbordförande vid K4 Elektriska i Danderyd, förhandlat fram drygt 46 000 kronor utöver vad avtalet ger till medlemmar vid 36 olika företag i Stockholmsområdet.

Fick byggmaterial över sig – fördes till sjukhus

En person fick föras till sjukhus efter att ha fått byggmaterial över sig på en arbetsplats i Borås. Det var i 14-tiden på onsdagseftermiddagen som polisen fick larm om arbetsplatsolyckan. En person ska ha fått byggmaterial över sig.

Fem dödsolyckor redan under 2018

Fram till den 13 februari har det skett 5 arbetsplatsolyckor med dödlig utgång under 2018. En av olyckorna skedde på en byggarbetsplats. En man i 30-årsåldern avled efter att ha fallit 15 meter från en byggarbetsplats i Hjällbo i nordöstra Göteborg. Mannen dog under ambulansfärden. Polisen inledde en förundersökning om vållande till annans död och spärrade av platsen.

Medlemmar i politiken: ”Det fanns något radikalare i Vänsterpartiet”

MEDLEMMAR I POLITIKEN Johan Jensen är serviceelektriker på Elektro-Emanuel i Skene, klubbordförande för SEF och samtidigt aktiv i Vänsterpartiet. När man lyssnar på vad Elektrikerförbundet säger om arbetsmarknaden, vad förbundet arbetar för att förbättra för sina medlemmar, så är det för mig det samma som de frågor vi driver i Vänsterpartiet, säger han.

Medlemmar i politiken: ”Varför tar vi inte chansen?”

MEDLEMMAR I POLITIKEN Johan Lindbom är klubbordförande för Caverion i Umeå, samtidigt är han aktiv socialdemokrat. Det är vår enda möjlighet att påverka politiken. Vi startade ett politiskt parti för att vi inte hade något inflytande alls över politiken för hundra år sedan.

Medlemmar i politiken: ”Jag skulle vilja se facket mindre politiskt”

MEDLEMMAR I POLITIKEN Daniel Åhs är klubbordförande på hissföretaget Otis i Norrköping. Efter åtta år utanför facket valde han i fjol att gå med igen och tycker att Elektrikerna förändrats till det bättre. Men en hel del av kritiken har han kvar. Efter ett år som installationselektriker engagerade sig Daniel Åhs fackligt och gick en facklig kurs.

Huvudentreprenören kan bli löneskyldig

Alla som arbetar på ett bygge ska få sin lön. Även om inte den egna arbetsgivaren tar sitt ansvar. Regeringen föreslår nu ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen. – Det ska vara ordning och reda på svenska arbetsplatser.

Insatsstyrkan är på plats

En isstorm har slagit ut elen mellan Partille och Stenkullen. En miljon människor är utan ström. Något som har lett till att insatsstyrkan kallats in för att bygga nya ledningar. Göteborg ligger alltid illa till i de här övningarna, skrattar Åke Persson, som är arbetsmiljöobservatör under övningen. Vi befinner oss på Åsbro kursgård utanför Örebro.

De är framtidens kraftverkare

På Åsbro kursgård utanför Örebro tränar inte bara Svenska Kraftnäts insatsstyrka här finns även elever och högskolestudenter under utbildning. Vi gör ett besök hos några av dem. Först träffar vi ett gäng gymnasieelever som läser Eldistribution på El- och energiprogrammet. !function(e,t,s,i){var n=”InfogramEmbeds”,o=e.getElementsByTagName(”script”),d=o[0],r=/^http:/.

Tyska strejken avslutad efter kompromiss

Den tyska storstrejken, som omfattat upp till en halv miljon metallarbetare, är slut. Detta efter att facket IG Metall fått till en kompromiss med arbetsgivarna. Det tyska metallarbetarfacket IG Metall gick tidigare under året ut i massiv strejk med krav på högre löner och möjlighet till 28 timmars arbetsvecka.

Joe Mayer har fokus på studierna

Sedan 1 november är den före detta läraren 44-årige Joe Mayer från Linköping projektanställd som studieresurs för Elektrikernas studier. Med titeln nationell studiesamordnare ska han utbilda och peppa handledare och medlemmar i sådant som varför facket finns och behövs.

Elev på elprogrammet allvarligt skadad efter strömgenomgång

En 18-årig elev skadades allvarligt under en el-laboration på torsdagsförmiddagen. Olyckan inträffade på Välkommaskolans El- och energiprogram i Gällivare. Olyckan ägde rum då man arbetade med att göra felsökningar med 220 volts ström på.

Tillslag mot bygge i Glasberga – åtta personer greps

Dåliga byggställningar, ingen skyddsanordning mot fallrisk och små personalutrymmen i bedrövligt skick. Tillslaget mot bygget i Glasberga uppmärksammade en rad missförhållanden, som ledde till byggstopp och åtta gripanden.