• Riksdagsledamot Magnus Manhammar (S) sitter i arbetsmarknadsutskottet och jobbade tidigare åt Byggnads. Foto: Helena Forsberg

  • Riksdagsledamot Magnus Manhammar (S) sitter i arbetsmarknadsutskottet och jobbade tidigare åt Byggnads. Foto: Helena Forsberg

  • Foto: Helena Forsberg

– Arbetarrörelsen bildades av fackförbundsrörelsen för att omfördela resurserna i samhället och det är vad vi gör, sade Magnus Manhammar (S) när han gästade LO distriktet Gävle-Dala.

Han pratade om det arbetsmarknadspolitiska läget och vad Socialdemokraterna åstadkommit trots att de regerar i en minoritetsregering.

Magnus Manhammar jobbade tidigare åt Byggnads och är nu riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Han är suppleant i arbetsmarknadsutskottet och jobbar också mycket med demokratifrågor. Han kommenterade budgeten med att regeringen gör just det som arbetarrörelsen bildades för att göra – omfördela resurserna.

LÄS ÄVEN: Leif Mettävainio: ”Moderaternas förakt mot utsatta grupper”

Det finns många vinnare då det satsas på pensionärerna med sänkning av pensionärsskatten och höjningar av bostadsbidraget, tandvårdsbidraget dubblas, polisen och militären får mer pengar liksom skolan och vården. Den som klarar gymnasiet får möjlighet till CSN lån till körkortet.

– Körkortet har blivit något av en klassfråga och moment 22 eftersom det är svårt att få jobb utan körkort. CSN-lånet som nu blir möjligt för körkort är världens mest förmånliga lån, säger Magnus Manhammar.

Förlorarna i regeringens budget är de med lite mer pengar, då det tillkommer flygskatt och utlandsskatten höjs för de som bor del av året utomlands. Det blir också högre skatt på sparandet.

– Vi har den högsta sysselsättningsgraden i EU och underskott har vänts till överskott i finanserna, sade Magnus Manhammar.

LÄS ÄVEN: ”Dags för Socialdemokraterna att agera mot vinstjakten!”

När det gäller arbetsmarknadspolitiken tar regeringen också initiativ. Exempelvis bildas en ny myndighet för arbetsmiljökunskap. Fackföreningsrörelsen har beklagat Alliansens försämring av arbetet för en bättre arbetsmiljö. Alliansen lade ner Arbetslivsinstitutet och minskade resurserna till Arbetsmiljöverket.

– Det här blir inte ett nytt Arbetslivsinstitut men något ditåt och vi kan bygga vidare. Det är något jag och min föregångare jobbat mycket hårt för, sade Magnus Manhammar.

Att Svenskt näringsliv vill separera skyddsombuden från facket ser Magnus Manhammar som ett led i Svenskt näringslivs ambitioner att avskaffa den svenska modellen.

– Traditionellt sett har Svenskt näringsliv tagit ansvar i partsamverkan men det märks en förändring och det här är ett väldigt grovt angrepp på svenska modellen.

LÄS ÄVEN: Arbetsgivare och fack i krig om skyddsombuden

Än har inget parti anammat förslaget, men Magnus Manhammar spår att Moderaterna kommer att hänga på.

– Som jag känner Moderaterna säger Svenskt näringsliv något så säger Moderaterna det lite senare.

Han talade också om Socialdemokraternas steg för ordning och reda på arbetsmarknaden.

– Trots att vi styr i minoritetsregering lyckas vi bra.

Exempel som togs upp var webbaserad information till utländska aktörer, myndighetsgemensamma tillsynsinsatser för att motverka osund konkurrens, avdragsrätt för fackföreningsavgiften och att antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen föreslås minskas från sju dagar till sex dagar.

– Vår rörelse är gränslös, det är viktigt att komma ihåg i dessa tider, sade Magnus Manhammar och påminde om historien.

LÄS ÄVEN: Regeringens förslag: Skrota karensdagen

I slutet av 1800-talet emigrerade och arbetsvandrade svenskarna inte bara till Amerika utan också till Tyskland. Förutom tjänstefolk inom lantbruk fanns det jobb som anläggnings- och industriarbetare. Svenskarna gjorde de jobb de kunde till den lön de fick och kom att bli strejkbrytare.

– Den tyska arbetarrörelsen organiserade då dessa migrantarbetare och bjöd in dem i gemenskapen och lärde dem sina värderingar, säger Magnus Manhammar.

Magnus Manhammar berättade hur det också blev grunden till svensk fackföreningsrörelse. När svenska arbetare skulle gå ut i storstrejk 1909 fanns inte så mycket pengar i strejkkassan, då skickade den tyska fackföreningsrörelsen över miljonbelopp utan förbehåll med orden ”er kamp är vår”.

Helena Forsberg
helena.forsberg@mittmedia.se