• Foto: Pixabay

Svenska arbetsgivare ska enligt lag förebygga diskriminering på jobbet. 60 procent av dem vet dock inte vad reglerna innebär – och bara en fjärdedel har ändrat sitt arbetssätt.

Det var den 1 januari 2017 som de nya reglerna i diskrimineringslagen infördes. Reglerna handlar om arbetsgivares och utbildningsanordnares skyldighet att aktivt arbeta förebyggande för att motverka diskriminering. De ska också arbeta aktivt för att främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen. Arbetet ska utföras löpande, och kraven omfattar alla de sju diskrimineringsgrunderna.

LÄS ÄVEN: Regeringens satsning ska radera lönegapet

Nu, ett år senare, visar det sig dock att endast var fjärde arbetsgivare ändrat sitt arbetssätt till följd av lagändringen. Dessutom är det bara drygt 40 procent av dem som känner till vad något av de nya kraven går ut på. Detta enligt en enkätundersökning genomförd av Diskrimineringsombudsmannen (DO).

LÄS ÄVEN: Efter #metoo: Regeringsmöte mot sextrakasserier på jobbet

– Nu har vi ett bra ramverk för att kunna motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Och nu är det upp till alla arbetsgivare att ta sitt ansvar och leva upp till lagens krav om det ska bli någon förbättring, säger DO Agneta Broberg i en kommentar till undersökningen.

Christina Smedbakken
christina.smedbakken@mittmedia.se


Arbetsgivare ska sedan lagändringen:

• Undersöka om det finns risker för diskriminering – inklusive trakasserier och sexuella trakasserier – eller repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter

• Analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts

• Genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter

• Följa upp och utvärdera arbetet

• Ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

• För arbetsgivare med 25 anställda eller fler ska hela arbetet med aktiva åtgärder kontinuerligt dokumenteras.

• Arbetsgivare med minst 10 anställda ska dessutom årligen dokumentera arbetet med lönekartläggningar.


Fakta om undersökningen:

Undersökningen genomfördes med telefonintervjuer under november och december 2017. Den riktades till personer i ledande ställning med personalansvar inom sin organisation, i första hand deltog högsta chef eller personalchef. I urvalet ingick enbart organisationer med 20 eller fler anställda.

Totalt genomfördes 521 intervjuer med ett kvoturval baserat på typ av organisation och antal anställda. Resultatet har sedan viktats för att bli representativt för landets samlade arbetsgivare.

Undersökningen var anonym och genomfördes av analysföretaget Enkätfabriken.

Källa: Diskrimineringsombudsmannen (DO)


Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Nyheter

I kamp mot klockan under banvallen

Det är en kamp mot klockan. Exakt 22.30 på torsdagskvällen stängs tågtrafiken av. Då har arbetarna 78 timmar på sig att få klart hålet under järnvägsspåret och därefter trycka in det stora röret som ska leda Bällstaån under banvallen. 04.30 på måndag morgon ska tågen börja rulla igen. Det är knappt om tid.

Utredning tillsatt för att granska förbundets jämställdhetsarbete

Elektrikerförbundet har tillsatt en utredning för att ta reda på hur förbundets jämställdhetsarbete hittills har fungerat. Utredningen tillsattes innan metoo-kampanjen startade, men kan konstateras ligga väl i tiden.

Nya lagar och regler att ha koll på 2018

Sänkta skatter, höjda bidrag, obligatorisk förskoleklass och mobilförbud för förare. I år blir flera nya lagar och regler gällande. Här är några av dem. 1. Sänkta skatter Pensionärer med en pension på mellan 10 000 och 35 000 kronor i månaden får sin skatt sänkt med upp till 200 kronor.

Smarta kläder ska minska arbetsskador

Kan smarta arbetskläder minska arbetsrelaterade skador och få oss friskare? Ja, troligen, menar Snickers Workwear. Elektrikern har tidigare skrivit om deras smarta klädidéer (knäskyddsappen bland annat).

Micronätet i Sjöängen ger 100 000 kwh

Solpaneler, energilager, smart styrning och elbilsladdning i en och samma anläggning. I Askersund invigdes nyligen ett pilotprojekt, ett mikronät, som tros ha framtiden för sig. Det här har varit roligt att arbeta med. Det säger Richard Larsson, elektriker på MSI-El, som varit med och byggt projekt Soldrift Sjöängen.

Dålig arbetsmiljö kostar 164 miljarder kronor om året

164 miljarder kronor eller fyra procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Det är vad dålig arbetsmiljö kostar oss årligen, skriver Arbetarskydd. Att dålig arbetsmiljö är ett stort problem kommer inte som en nyhet. Nu har vi dock för första gången även fått en prislapp på fenomenet.

Anställd fick ström i sig i köket

En elolycka inträffade under torsdagen på en restaurang i skidområdet Lindvallen i Sälen. En man född 1996 fick ström i sig när han skulle ansluta en köksmaskin till ett vägguttag. Polispatrullen som kom till platsen fick ta skoter upp till restaurangen.

Massiv strejk för 28-timmarsvecka

Högre lön och 28-timmars arbetsvecka. Nu går uppemot 700 000 tyska metallarbetare ut i strejk för bättre arbetsvillkor, skriver Arbetet. Nu har det tyska metallförbundet IG Metall gått ut i massiv strejk. Strejken började i tisdags, 8 januari, och ett av kraven är en löneökning på sex procent.

Mätaren exploderade i elektrikerns hand

Spänningsprovaren exploderade i elektrikerns händer elfacket han trodde låg på 400 volt visade sig vara på 6000 volt, skriver SVT. I mitten av december inträffade en arbetsplatsolycka på aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall. En elektriker med kunskap om högspänning skulle reparera ett elfel i fabrikskajens suganläggning.

Byggnads kräver sanktioner mot skadliga vibrationer

Nio av tio undersökta arbetsplatser hade brister i skyddet mot vibrationsskador. Nu Kräver fackförbundet Byggnads att sanktioner införs mot de arbetsgivare som inte följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer. I samband med Arbetsmiljöveckan i oktober genomförde Byggnads drygt 1 200 extra skyddsronder på både stora och små byggföretag.

Vibrationsskador: Bilade i nio månader i sträck

Han var lärling och ny på jobbet. Då sattes han att bila oavbrutet i nio månader. I dag, 22 år senare, har Johan Lagbrant opererat en av de skadade händerna och väntar på nästa operation. Men funktionen i händerna blir ändå aldrig som innan. Det var på 1990-talet och Johan Lagbrant var nykommen lärling på en firma i Uppsala.

Vibrationsskador: Händerna somnade under bilkörning

Han vaknade på nätterna av att händerna sov. Det gjorde rejält ont. Händerna somnade även när han körde bil. Till slut gick det inte längre. Peter Hjortskog har opererat båda handlederna, men händerna domnar fortfarande av vibrationer. I dag är Peter Hjortskog ombudsman i region Väst. Men han började arbeta som elektriker i Stenungsund i slutet av 1980-talet.

Vibrationsskador allt vanligare – lita inte blint på tillverkarnas uppgifter

Vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom. Arbetsgivaren ska se till att arbetet är säkert men maskinernas angivna vibrationsvärden är inte alltid tillförlitliga. Den vanligaste arbetssjukdomen i dag är vibrationsskador. Det är skador som drabbar människor för livet. De som mår sämst kan inte använda sina händer. Dessutom har de fruktansvärt ont.

En konferens för trygghet

I november samlades ett 30-tal skyddsombud från Västsverige på hotell Bohusgården i Uddevalla för konferens. Vad är det som är så svåårt? Rösten nästan spricker på det regionala skyddsombudet Daniel Lundblad där han står framme vid tavlan.

Elfara på camping ger 50 000 kronor i böter

Campingen hade farliga brister i elsäkerheten, men ägaren valde att inte agera. Nu döms hen att betala 50 000 kronor i böter Det var sommaren 2016 som Elsäkerhetsverket upptäckte och påtalade den dåliga elsäkerheten på en camping i Örebro, skriver Nerikes Allehanda.