• VU drag exempel:I en värld som blir allt mindre borde vi enas kring en världsstandard för vägguttag och stickproppar. Och det finns faktiskt redan en, berättade Joakim Grafström, SEK, som föreläste om Eluttag världen runt på Elmässan i Kista. Foto: Jan-Erik Johansson Foto: Jan-Erik Johansson

  • VU ex världen:Det finns mängder av varianter och standarder på jordade uttag världen över. Foto: Jan-Erik Johansson

  • VU int standard: IEC, International Electrotechnical Commission, möttes av skepsis när de på 80-talet tog fram den här varianten som internationell standard på uttag och propp. Bara Brasilien och Sydafrika har nappat hittills. Foto: Jan-Erik Johansson

2017-12-19

– Vi installerar KNX, fjärrstyrningar och smarta anläggningar till våra hus, men uttagen ser likadana ut sedan 1925. Är det inte dags att ändra på det?

Det säger Joakim Grafström, specialist elinstallationsteknik, SEK svensk Elstandard, som talade kring ämnet Eluttag runt om i världen på Elmässan.

Det var i början av 1900-talet som el gick allt mer från att handla om fast installerad belysning till nya elektriska arbetssparande apparater för hemmen. Marknaden växte snabbt och tillverkarna sökte enkla lösningar för inkoppling för sin marknad, sitt land. En rad varianter av uttag och stickproppar skapades.

– Då var det inget stort problem, vi reste inte så mycket och vi hade inte så mycket som behövde laddas.

LÄS ÄVEN: Elmässan i Kista – en mässa med mersmak

1925 uppfann tysken Albert Büttner en jordad stickpropp han döpte till Schuko, från tyskans Schutzkontakt, skyddskontakt, och det var den som anammades av Sverige och några europeiska länder till. Måtten är i stort sett identiska sedan dess. Men på de flesta håll var det de egna systemen som fick vara kvar.

– Britterna förstås, som har en variant som inte passar med något annat. Men det finns fler udda fåglar, säger Joakim Grafström och visar en rad varianter från runt om i världen.

Tidiga försök att skapa en gemensam standard mötte hårt motstånd och hejdades helt vid utbrottet av andra världskriget. Och vid nya diskussioner på 50-talet visade sig de enskilda ländernas system vara alltför inkörda för att rucka på. I krigshärjade Europa hade återuppbyggnaden gjort att respektive lands standarder bildligt talat grundmurats in i de nya husväggarna.

– Men i dag? Är det någon här som inte reser med ett flertal apparater som behöver kopplas in? undrar Joakim Grafström.

LÄS ÄVEN: TV+TEXT – Häng med på årets Elmässa!

Före EU -95 godkändes allt elmaterial till den svenska marknaden av SEMKO som höll hårt på Schukouttagen. Men även efter -95, på en allt friare elmarknad, finns stickproppar och uttag undantagna för konkurrens i Sverige (ELSÄK-FS 2015:1). Väl inkörda produktionslinjer och enorma omställningskostnader är förstås ett genom åren allt starkare skäl till att Sverige behållit sitt Schukosystem.

I slutet av 80-talet gjordes ett nytt försök att skapa en internationell standard. IEC, International Electrotechnical Commission, lade ned 1000-tals timmar i ett internationellt projekt som faktiskt tog fram en variant av uttag och propp. Men bara ett par länder, Sydafrika och Brasilien, nappade och sedan rann det hela ut i sanden.

– Och det är tokigt; Vi använder ett patent som är nästan 100 år gammalt, säger Joakim Grafström som förespråkar att Sverige går i bräschen och blir först i Europa att anta den internationella standarden.

– Någon måste börja och det finns många fördelar; Vi slipper adaptereländet, det finns säkrare varianter än Schuko och redan en färdig internationell standard.

LÄS ÄVEN: Rapport från Elmässan Norr 2017

Det ska tilläggas att Joakim Grafström poängterar att han framför sin egna åsikt och inte en officiell ståndpunkt från SEK.

Jan-Erik Johansson


Fotnot:

Ska du ut och resa? På International Electrotechnical Commissions hemsida finns bra information om vad som gäller i respektive länder både gällande uttag och strömstyrka.


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

I kamp mot klockan under banvallen

Det är en kamp mot klockan. Exakt 22.30 på torsdagskvällen stängs tågtrafiken av. Då har arbetarna 78 timmar på sig att få klart hålet under järnvägsspåret och därefter trycka in det stora röret som ska leda Bällstaån under banvallen. 04.30 på måndag morgon ska tågen börja rulla igen. Det är knappt om tid.

Utredning tillsatt för att granska förbundets jämställdhetsarbete

Elektrikerförbundet har tillsatt en utredning för att ta reda på hur förbundets jämställdhetsarbete hittills har fungerat. Utredningen tillsattes innan metoo-kampanjen startade, men kan konstateras ligga väl i tiden.

Nya lagar och regler att ha koll på 2018

Sänkta skatter, höjda bidrag, obligatorisk förskoleklass och mobilförbud för förare. I år blir flera nya lagar och regler gällande. Här är några av dem. 1. Sänkta skatter Pensionärer med en pension på mellan 10 000 och 35 000 kronor i månaden får sin skatt sänkt med upp till 200 kronor.

Smarta kläder ska minska arbetsskador

Kan smarta arbetskläder minska arbetsrelaterade skador och få oss friskare? Ja, troligen, menar Snickers Workwear. Elektrikern har tidigare skrivit om deras smarta klädidéer (knäskyddsappen bland annat).

Micronätet i Sjöängen ger 100 000 kwh

Solpaneler, energilager, smart styrning och elbilsladdning i en och samma anläggning. I Askersund invigdes nyligen ett pilotprojekt, ett mikronät, som tros ha framtiden för sig. Det här har varit roligt att arbeta med. Det säger Richard Larsson, elektriker på MSI-El, som varit med och byggt projekt Soldrift Sjöängen.

Dålig arbetsmiljö kostar 164 miljarder kronor om året

164 miljarder kronor eller fyra procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Det är vad dålig arbetsmiljö kostar oss årligen, skriver Arbetarskydd. Att dålig arbetsmiljö är ett stort problem kommer inte som en nyhet. Nu har vi dock för första gången även fått en prislapp på fenomenet.

Anställd fick ström i sig i köket

En elolycka inträffade under torsdagen på en restaurang i skidområdet Lindvallen i Sälen. En man född 1996 fick ström i sig när han skulle ansluta en köksmaskin till ett vägguttag. Polispatrullen som kom till platsen fick ta skoter upp till restaurangen.

Massiv strejk för 28-timmarsvecka

Högre lön och 28-timmars arbetsvecka. Nu går uppemot 700 000 tyska metallarbetare ut i strejk för bättre arbetsvillkor, skriver Arbetet. Nu har det tyska metallförbundet IG Metall gått ut i massiv strejk. Strejken började i tisdags, 8 januari, och ett av kraven är en löneökning på sex procent.

Mätaren exploderade i elektrikerns hand

Spänningsprovaren exploderade i elektrikerns händer elfacket han trodde låg på 400 volt visade sig vara på 6000 volt, skriver SVT. I mitten av december inträffade en arbetsplatsolycka på aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall. En elektriker med kunskap om högspänning skulle reparera ett elfel i fabrikskajens suganläggning.

Byggnads kräver sanktioner mot skadliga vibrationer

Nio av tio undersökta arbetsplatser hade brister i skyddet mot vibrationsskador. Nu Kräver fackförbundet Byggnads att sanktioner införs mot de arbetsgivare som inte följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer. I samband med Arbetsmiljöveckan i oktober genomförde Byggnads drygt 1 200 extra skyddsronder på både stora och små byggföretag.

Vibrationsskador: Bilade i nio månader i sträck

Han var lärling och ny på jobbet. Då sattes han att bila oavbrutet i nio månader. I dag, 22 år senare, har Johan Lagbrant opererat en av de skadade händerna och väntar på nästa operation. Men funktionen i händerna blir ändå aldrig som innan. Det var på 1990-talet och Johan Lagbrant var nykommen lärling på en firma i Uppsala.

Vibrationsskador: Händerna somnade under bilkörning

Han vaknade på nätterna av att händerna sov. Det gjorde rejält ont. Händerna somnade även när han körde bil. Till slut gick det inte längre. Peter Hjortskog har opererat båda handlederna, men händerna domnar fortfarande av vibrationer. I dag är Peter Hjortskog ombudsman i region Väst. Men han började arbeta som elektriker i Stenungsund i slutet av 1980-talet.

Vibrationsskador allt vanligare – lita inte blint på tillverkarnas uppgifter

Vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom. Arbetsgivaren ska se till att arbetet är säkert men maskinernas angivna vibrationsvärden är inte alltid tillförlitliga. Den vanligaste arbetssjukdomen i dag är vibrationsskador. Det är skador som drabbar människor för livet. De som mår sämst kan inte använda sina händer. Dessutom har de fruktansvärt ont.

Arbetsgivarna har dålig koll på DO-regler

Svenska arbetsgivare ska enligt lag förebygga diskriminering på jobbet. 60 procent av dem vet dock inte vad reglerna innebär och bara en fjärdedel har ändrat sitt arbetssätt. Det var den 1 januari 2017 som de nya reglerna i diskrimineringslagen infördes.

En konferens för trygghet

I november samlades ett 30-tal skyddsombud från Västsverige på hotell Bohusgården i Uddevalla för konferens. Vad är det som är så svåårt? Rösten nästan spricker på det regionala skyddsombudet Daniel Lundblad där han står framme vid tavlan.