• William Wigren visar hur det går att styra cylindrar med hjälp av tryckluft. Foto: Chris Smedbakken

  • Rasmus Persson och Raymond Edgren vid skolans reglerstation. Foto: Chris Smedbakken

  • Joel Lodin visar pneumatiksystemet. Foto: Chris Smedbakken

  • Samuel Nyberg i el- och energiprogrammets undervisningssal. Foto: Chris Smedbakken

  • William Englund i el- och energiprogrammets undervisningssal. Foto: Chris Smedbakken

  • Raymond Edgren, lärare och programledare på el- och energiprogrammet vid Polhemsskolan i Gävle. Foto: Chris Smedbakken

  • Samuel Nyberg, 18 år. – Ja, jag tänker plugga till lärare i framtiden, så för mig passar det bra med utökade studier. Foto: Chris Smedbakken

  • Joel Lodin, 17 år. – Jag läser redan extra. För att få större valmöjligheter i framtiden. Jag har valt rätt program, jag vill arbeta med programmering, så det här passar mig bra. Foto: Chris Smedbakken

  • William Englund, 16 år.– Ja, det är bra att ha vid senare tillfälle. Foto: Chris Smedbakken

  • William Ågren, 16 år.– Nej, för att jag redan har gått 12 år i skolan, det räcker. Foto: Chris Smedbakken

  • Walter Wigren, 16 år.– Nej, jag vill ut och jobba. Jag är trött på skolan. Vad gäller programmet så här långt så hade jag väl hoppats på mer praktik. Foto: Chris Smedbakken

2017-12-05

Regeringen vill satsa på yrkesprogrammen och åter göra dem obligatoriskt högskoleförberedande. Hos de nuvarande eleverna själva är meningarna dock delade.

Elettorna sitter i klassrummet och kollar på film. Filmen beskriver mekatronik och automation, en av inriktningarna på el- och energiprogrammet. I klassen går 16 elever, alla killar.

En del har valt programmet för att det är ett yrkesprogram, ett program där det går att komma ut i jobb direkt efter studenten. Andra är intresserade av just el och energi, och ser programmet som ett avstamp för att utbilda sig än mer.

LÄS ÄVEN: Åsa Söderström: ”Jag ska flytta fram gränsen”

– Jag har tänkt att jag vill få jobb snabbt, men efter att jag har jobbat ett tag tänker jag studera på högskolan, jag vill bli lärare. El- och energiprogrammet är en bra utbildning att falla tillbaka på, säger Samuel Nyberg.

William Englund säger att han sökte till el- och energiprogrammet för att det verkade vara ett roligt program. Han kan tänka sig att läsa extra så att han får högskolebehörighet.

– Det är bra att ha vid senare tillfällen, säger han.

LÄS ÄVEN: Fler skoltimmar ska ge obligatorisk högskolebehörighet

Klasskamraten William Ågren är av motsatt åsikt. Han vill läsa så lite teoretiska ämnen som möjligt.

– Skolan är jobbig, konstaterar han.

På el- och energiprogrammet på Polhemsskolan i Gävle går ungefär 100 elever uppdelat på de tre årskurserna. Programmet tar in 32 stycken elever i årskurs ett fördelat på två klasser.

– Antalet elever har minskat ganska rejält, säger Raymond Edgren, lärare och programledare på el- och energiprogrammet.

När Raymond Edgren började 2005 antogs 64 stycken elever i årskurs ett, en siffra som alltså har halverats fram till i dag. Han tror att en stor anledning till det minskade antalet elever är att elevkullarna minskat.

– Vi har väl inte uppfattat att vi har tappat så många sökande på grund av att programmet blivit mindre populärt, det finns andra yrkesprogram som tappat betydligt mer.

LÄS ÄVEN: Förslaget: Yrkeslinjer ska ge högskolebehörighet

Men han säger att han tycker att det är positivt att regeringen nu uttalat att de vill satsa på yrkesprogrammen och åter göra dem obligatoriskt högskoleförberedande, om inte eleverna själva tar beslut om att inte läsa de extra kurserna för högskolebehörighet.

– Jag tycker att det är jättebra att man satsar på yrkesutbildningen. Det var ju också tanken med GY11, att yrkesutbildningarna skulle få ett uppsving, men sedan så kom det att handla så väldigt mycket om att ungdomarna inte skulle få högskolebehörighet, och det känns som när man pratar med människor utanför att det lever kvar en bild att om du går ett yrkesprogram så blir du inte behörig till högskolan. Vilket är fel. Eleverna har alltid haft möjlighet att läsa in den grundläggande högskolebehörigheten, om de valt att själva läsa extra kurser.

LÄS ÄVEN: Regeringen satsar på fler yrkeslärare

Det är några elever varje år på Polhemsskolans el- och energiprogram som läser extra kurser för att få högskolebehörighet, men de är i klar minoritet. De allra flesta läser inte de extra kurserna.

– Yrkesprogrammen kommer att bli mer krävande, och elprogrammet är ju ganska studieintensivt redan som det är, väldigt teoretiskt, väldigt mycket teknik, ellära till exempel. Sedan ska man då läsa än mer, det kanske blir svårt för en del. Det återstår att se, säger Raymond Edgren.

LÄS ÄVEN: Fyra el-grabbar på väg in i arbetslivet

Han funderar över hur regeringens förslag ska fungera i praktiken, när det är så ont om utbildade lärare som det är i dag.

– Intentionen är jättegod, men vem ska undervisa alla dessa kurser? Om man utökar som tanken är så måste det ju till lärare. Och det är ju brist redan nu. Det där vet jag inte hur det ska gå till. Det är ju lärarbrist, inte minst gäller det yrkeslärare. Framför allt inom el. Det är ju sådant högtryck i branschen nu, så det är väldigt svårt att få tag i behöriga yrkeslärare.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se
Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Elmässa med mersmak

Nytt, nygammalt, förändrat och förbättrat. Årets elmässa i Kista bjöd på en hel del roliga nyheter på både material- och verktygssidan. Nu gäller det bara att övertyga inköpsavdelningen också. Det säger Paul Draghici, teamleader och distributionselektriker på Relacom, som var en av runt 6500 besökare på den årliga mässan.

När julmusik blir ett arbetsmiljöproblem

För många shoppare är julmusiken i affärerna en stämningshöjande detalj. För personalen som tvingas stå mitt i Jingle Bells hela arbetsdagar i streck kan den bli ett arbetsmiljöproblem. Handelsnytts reporter Anton Andersson har testat en heldag med Rudolf.

Så ska pensionsåldern höjas

På torsdagen presenterade den blocköverskridande pensionsgruppen sina förslag om ett nytt pensionssystem. Förslagen innebär bland annat att den tidigaste åldern för att ta ut den allmänna pensionen höjs från dagens 61 år till 64 år och att anställningstryggheten i Las förlängs från 67 år till 69 år.

Att bli förminskad på jobbet: ”Hämta en man så jag får riktig hjälp”

Varje vecka behandlas butikssäljarna Christine Hall och Therese Grannas som luft av manliga kunder bara för att de är tjejer. Det händer inte varje dag men ändå så ofta att det börjar bli normalt, säger Christine Hall.

Nya smarta lösningar – Nummer 9 2017

Ramar för cancerforskningen, ett nytt vriddon för dosring, problemlösare i centralen och ett bilvärmaruttag som styrs via app. Här är månadens nya smarta tekniklösningar.

Avslutade gravids provanställning – stäms på 100 000 kronor

Arbetsgivaren avslutade kvinnans provanställning när det framkom att hon var gravid. Nu stämmer Diskrimineringsombudsmannen företaget på 100 000 kronor.

Omplacering ett alternativ när arbetet blir för tungt

Att arbeta i ett hantverksyrke och samtidigt vara gravid, det är en kombination många kvinnliga elektriker ställs inför. Om kroppen inte orkar med det vanliga arbetet ska arbetsgivaren om det är möjligt erbjuda andra lättare arbetsuppgifter. Något som fler arbetsgivare bör uppmärksammas på.

Claes Thim säljer skyddsombudshjälmen – till förmån för Musikhjälpen

Elektrikerförbundets Claes Thim deltar i årets insamling till Musikhjälpen, genom att auktionera ut sin skyddsombudshjälm. Den årliga insamlingen Musikhjälpen pågår mellan 11-17 december, i regi av SVT och Sveriges Radio. Årets tema är ”Barn är inte till salu”, och syftar till att hjälpa barn ut ur sexhandel.

Tidningen Elektrikern söker spännande medlemmar!

Elektrikerförbundet har över 25 000 medlemmar runt om i landet och vi på redaktionen vill väldigt gärna lära känna er bättre. Därför kommer vi med jämna mellanrum presentera en medlem som har något spännande att berätta om sig själv eller sitt liv.

Jonas Wallin: ”Dags att återreglera elmarknaden!”

LEDARE Avregleringen av elmarknaden har lett till farligare jobb, sämre elsäkerhet, högre elräkningar, lägre standard på elanläggningar och ett ökat hot mot samhällets strömförsörjning i händelse av kris, skriver Elektrikernas förbundsordförande Jonas Wallin. Det skulle bli valfrihet, men det blev fyra storföretag. Det skulle bli billigare, men blev högre vinster.

Biltjuvarna haffades – och bands med buntband

När firmabilen stals tog Anders Grubb upp jakten med hjälp av den elektroniska körjournalen. Tjuvarna förstod snart att de gett sig på helt fel fiberblåsare. Under lördagsnatten stals fiberblåsaren Anders Grubbs nya firmabil från sin parkering i Älvdalen, vilket Expressen var först med att berätta om.

Samhalls personal fick plocka isär militära granater

Samhalls personal fick i uppgift att plocka isär färgpatroner men det visade sig vara militära granater. Ett pulver spreds i lokalen och flera av de anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär, skriver Dagens Arbete.

Lågkonjunktur på kassan: ”Vi har väldigt snälla medlemmar”

I Elektrikernas a-kassas lokaler på Barnhusgatan i Stockholm jobbar fem personer. Här berättar de om regler, rutiner och snälla medlemmar. Vi har väldigt snälla medlemmar. Det var något som slog mig när jag började här, säger Karin Holmström. Vi står i Karin Holmströms kontor i Elektrikernas a-kassas lokaler på Barnhusgatan i centrala Stockholm.

LO: ”Inte trovärdigt, Socialdemokraterna!”

DEBATT En riksdagslista utan ett enda fackligt namn på valbar plats är inte acceptabelt för ett arbetareparti som Socialdemokraterna. Det skriver LO-distriktet i Norra Sverige som vill se en ny lista. Nästa år har vi val till kommun, landsting/region och riksdag.

”Tjejer måste informeras bättre om elprogrammet”

Ida och Moa från Ulricehamns kommun är 16 år och har just börjat första året på elprogrammet vid Ållebergsgymnasiet i Falköping. Jag är inte rädd för att bli ensam tjej på jobbet, säger Ida och får medhåll av kompisen Moa: Man måste ha lite attityd, säger hon. De vill ha mer info på högstadiet för att locka fler tjejer till utbildningen.