• William Wigren visar hur det går att styra cylindrar med hjälp av tryckluft. Foto: Chris Smedbakken

  • Rasmus Persson och Raymond Edgren vid skolans reglerstation. Foto: Chris Smedbakken

  • Joel Lodin visar pneumatiksystemet. Foto: Chris Smedbakken

  • Samuel Nyberg i el- och energiprogrammets undervisningssal. Foto: Chris Smedbakken

  • William Englund i el- och energiprogrammets undervisningssal. Foto: Chris Smedbakken

  • Raymond Edgren, lärare och programledare på el- och energiprogrammet vid Polhemsskolan i Gävle. Foto: Chris Smedbakken

  • Samuel Nyberg, 18 år. – Ja, jag tänker plugga till lärare i framtiden, så för mig passar det bra med utökade studier. Foto: Chris Smedbakken

  • Joel Lodin, 17 år. – Jag läser redan extra. För att få större valmöjligheter i framtiden. Jag har valt rätt program, jag vill arbeta med programmering, så det här passar mig bra. Foto: Chris Smedbakken

  • William Englund, 16 år.– Ja, det är bra att ha vid senare tillfälle. Foto: Chris Smedbakken

  • William Ågren, 16 år.– Nej, för att jag redan har gått 12 år i skolan, det räcker. Foto: Chris Smedbakken

  • Walter Wigren, 16 år.– Nej, jag vill ut och jobba. Jag är trött på skolan. Vad gäller programmet så här långt så hade jag väl hoppats på mer praktik. Foto: Chris Smedbakken

2017-12-05

Regeringen vill satsa på yrkesprogrammen och åter göra dem obligatoriskt högskoleförberedande. Hos de nuvarande eleverna själva är meningarna dock delade.

Elettorna sitter i klassrummet och kollar på film. Filmen beskriver mekatronik och automation, en av inriktningarna på el- och energiprogrammet. I klassen går 16 elever, alla killar.

En del har valt programmet för att det är ett yrkesprogram, ett program där det går att komma ut i jobb direkt efter studenten. Andra är intresserade av just el och energi, och ser programmet som ett avstamp för att utbilda sig än mer.

LÄS ÄVEN: Åsa Söderström: ”Jag ska flytta fram gränsen”

– Jag har tänkt att jag vill få jobb snabbt, men efter att jag har jobbat ett tag tänker jag studera på högskolan, jag vill bli lärare. El- och energiprogrammet är en bra utbildning att falla tillbaka på, säger Samuel Nyberg.

William Englund säger att han sökte till el- och energiprogrammet för att det verkade vara ett roligt program. Han kan tänka sig att läsa extra så att han får högskolebehörighet.

– Det är bra att ha vid senare tillfällen, säger han.

LÄS ÄVEN: Fler skoltimmar ska ge obligatorisk högskolebehörighet

Klasskamraten William Ågren är av motsatt åsikt. Han vill läsa så lite teoretiska ämnen som möjligt.

– Skolan är jobbig, konstaterar han.

På el- och energiprogrammet på Polhemsskolan i Gävle går ungefär 100 elever uppdelat på de tre årskurserna. Programmet tar in 32 stycken elever i årskurs ett fördelat på två klasser.

– Antalet elever har minskat ganska rejält, säger Raymond Edgren, lärare och programledare på el- och energiprogrammet.

När Raymond Edgren började 2005 antogs 64 stycken elever i årskurs ett, en siffra som alltså har halverats fram till i dag. Han tror att en stor anledning till det minskade antalet elever är att elevkullarna minskat.

– Vi har väl inte uppfattat att vi har tappat så många sökande på grund av att programmet blivit mindre populärt, det finns andra yrkesprogram som tappat betydligt mer.

LÄS ÄVEN: Förslaget: Yrkeslinjer ska ge högskolebehörighet

Men han säger att han tycker att det är positivt att regeringen nu uttalat att de vill satsa på yrkesprogrammen och åter göra dem obligatoriskt högskoleförberedande, om inte eleverna själva tar beslut om att inte läsa de extra kurserna för högskolebehörighet.

– Jag tycker att det är jättebra att man satsar på yrkesutbildningen. Det var ju också tanken med GY11, att yrkesutbildningarna skulle få ett uppsving, men sedan så kom det att handla så väldigt mycket om att ungdomarna inte skulle få högskolebehörighet, och det känns som när man pratar med människor utanför att det lever kvar en bild att om du går ett yrkesprogram så blir du inte behörig till högskolan. Vilket är fel. Eleverna har alltid haft möjlighet att läsa in den grundläggande högskolebehörigheten, om de valt att själva läsa extra kurser.

LÄS ÄVEN: Regeringen satsar på fler yrkeslärare

Det är några elever varje år på Polhemsskolans el- och energiprogram som läser extra kurser för att få högskolebehörighet, men de är i klar minoritet. De allra flesta läser inte de extra kurserna.

– Yrkesprogrammen kommer att bli mer krävande, och elprogrammet är ju ganska studieintensivt redan som det är, väldigt teoretiskt, väldigt mycket teknik, ellära till exempel. Sedan ska man då läsa än mer, det kanske blir svårt för en del. Det återstår att se, säger Raymond Edgren.

LÄS ÄVEN: Fyra el-grabbar på väg in i arbetslivet

Han funderar över hur regeringens förslag ska fungera i praktiken, när det är så ont om utbildade lärare som det är i dag.

– Intentionen är jättegod, men vem ska undervisa alla dessa kurser? Om man utökar som tanken är så måste det ju till lärare. Och det är ju brist redan nu. Det där vet jag inte hur det ska gå till. Det är ju lärarbrist, inte minst gäller det yrkeslärare. Framför allt inom el. Det är ju sådant högtryck i branschen nu, så det är väldigt svårt att få tag i behöriga yrkeslärare.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se
Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Ny handbok ska hjälpa montörer som utsätts för våld

Hot och våld mot montörer ute på uppdrag blir allt vanligare. Nu framställs för första gången en handbok för hur energiföretag ska agera i utsatta situationer. Som tidningen Elektrikern tidigare skrivit om, drabbas dagligen sex arbetstagare i Sverige så allvarligt av hot eller våld på arbetet att de tvingas bli sjukskrivna.

Pontus Boström kandiderar till andre vice ordförande

INTERVJU Pontus Boström, ombudsman för region Mitt , är en av de två Linköpingsbor som kandiderar till att efterträda Ulf Carlsson som andre vice ordförande i Elektrikerförbundet. Hur kommer det sig att du kandiderar? Jag har under den senaste tiden fått frågan av ett antal människor om jag skulle kunna tänka mig att ställa upp som kandidat.

Niklas Enström kandiderar till andre vice ordförande

INTERVJU Niklas Enström, förbundets internationellt ansvarige, är en av de två Linköpingsbor som kandiderar till att efterträda Ulf Carlsson som andre vice ordförande i Elektrikerförbundet.

Niklas och Pontus strider om platsen i toppen

Två Linköpingsbor kandiderar till att efterträda Ulf Carlsson som andre vice ordförande i Elektrikerförbundet: Pontus Boström, ombudsman för region Mitt och Niklas Enström, förbundets internationellt ansvarige. Förbundets nuvarande andre vice ordförande, Ulf Carlsson, går i pension, och under förbundsmötet i maj ska hans efterträdare utses.

En arbetare skadad i gruvan – två arbetare döda efter lastbilsolyckor

En arbetsplatsolycka inträffade i onsdags vid Garpenbergsgruva i Hedemora, Dalarna. På torsdagen inträffade också två dödsolyckor, en i Ånge och en i Helsingborg. Olyckan i Garpenberg inträffade, enligt Boliden som äger gruvan, när en lastbil med kalk skulle tömma sin last inne på gruvområdet. En person fick kalk över sig och fördes till sjukhus.

Brister i arbetsmiljöarbetet i samband med dödsolycka

I mitten av februari i år avled en 43-årig man efter att fått stora mängder rasmassor över sig i samband med anläggningsarbete åt Hedemora Energi. Nu pekar Arbetsmiljöverket på arbetsmiljöbrister hos energibolaget. Det var den 19 februari som olyckan inträffade. Trots massiva räddningsinsatser gick mannens liv inte att rädda.

Arbetsgivarna bedriver lobbykampanj mot lagförslag om entreprenörsansvar

Att införa ett entreprenösransvar vore en dålig idé. Det anser Installatörsföretagen, som nu har dragit igång en lobbykampanj för att motarbeta lagförslaget i riksdagen. Den 29 mars beslutade regeringen att överlämna en proposition om entreprenörsansvar till riksdagen.

Vilken är din viktigaste valfråga?

Tidningen Elektrikern kommer att intervjua riksdagspartierna inför valet. Vilka frågor vill du att politikerna ska svara på? Det är valår. Ett valår där mycket, kanske mer än någonsin, står på spel. Nu vill vi veta era viktigaste frågor inför valet.

Plejd får ny storägare

Industrijätten Schneider Electric går in som ny storägare i svenska teknikbolaget Plejd. Det står klart sedan bolaget via en nyemission fått köpa aktier i Plejd för runt 64 miljoner kronor eller cirka 15 procent av aktierna. Plejd har med sina trådlösa lösningar på kort tid blivit en rejäl snackis bland landets elektriker.

Fagerhult stärker på hemmaplan

Fagerhult omorganiserar och samlar allt mer verksamhet till huvudkontoret och fabriken i Habo. Det är Fagerhult Retail-delen, som jobbar mot detaljhandeln, med huvudsäte i Bollebygd som i fortsättningen också ska ingå i Fagerhult belysning AB.

Nya smarta lösningar – Nummer 2, 2018

En golvvärmetermostat från Nobö som har det mesta, en betongskruv från Fischer som spar tid och borrjobb, en ny batteridriven gersåg från Makita och ett snabbhuggande trälim från ESSVE. Här finner du några av de allra senaste smarta lösningarna inom ny teknik.

”Lågt lönemärke gynnar högavlönade”

Industriavtalets märke har legat för lågt vilket lett till att privatanställda tjänstemän fått högre löneökningar lokalt. Det här har lett till att löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän ökar. Det menar fackförbunden i 6F som kritiserar den lönebildningsmodell som gällt de senaste 20 åren där exportindustrin sätter märket.

Norskt strejkhot undanröjt

Vid 14-tiden på söndagen enades så till slut norska LO och NHO, Svenskt Näringslivs norska motsvarighet, om en uppgörelse. Då hade tidsfristen för LO:s utlysta strejk redan löpt ut med 14 timmar. LO varslade om strejk för runt 30 000-talet medlemmar.

Svenska elektriker i Norge uppmanas kontakta SEF efter strejkvarsel

På söndag, den 8 april, kan det bryta ut storstrejk i Norge. Det är norska LO och NHO, Svenskt näringslivs norska motsvarighet som strandat förhandlingarna. Det norska elfacket, El- og It Forbundet, varslar i samband med detta 3848 medlemmar om strejk i företag inom hiss- energi- och elinstallation.

Tusentals falska egenföretagare och dolda arbetstagare

Att fungera som anställd men klassas som egenföretagare och därmed gå miste om försäkringar och förmåner som anställda har rätt till. Detta är vardag för uppemot 9000 personer i Sverige, visar en ny rapport från TCO. Gruppen har kallats både ”falska egenföretagare” och ”dolda arbetstagare”, men principen är densamma.