• William Wigren visar hur det går att styra cylindrar med hjälp av tryckluft. Foto: Chris Smedbakken

  • Rasmus Persson och Raymond Edgren vid skolans reglerstation. Foto: Chris Smedbakken

  • Joel Lodin visar pneumatiksystemet. Foto: Chris Smedbakken

  • Samuel Nyberg i el- och energiprogrammets undervisningssal. Foto: Chris Smedbakken

  • William Englund i el- och energiprogrammets undervisningssal. Foto: Chris Smedbakken

  • Raymond Edgren, lärare och programledare på el- och energiprogrammet vid Polhemsskolan i Gävle. Foto: Chris Smedbakken

  • Samuel Nyberg, 18 år. – Ja, jag tänker plugga till lärare i framtiden, så för mig passar det bra med utökade studier. Foto: Chris Smedbakken

  • Joel Lodin, 17 år. – Jag läser redan extra. För att få större valmöjligheter i framtiden. Jag har valt rätt program, jag vill arbeta med programmering, så det här passar mig bra. Foto: Chris Smedbakken

  • William Englund, 16 år.– Ja, det är bra att ha vid senare tillfälle. Foto: Chris Smedbakken

  • William Ågren, 16 år.– Nej, för att jag redan har gått 12 år i skolan, det räcker. Foto: Chris Smedbakken

  • Walter Wigren, 16 år.– Nej, jag vill ut och jobba. Jag är trött på skolan. Vad gäller programmet så här långt så hade jag väl hoppats på mer praktik. Foto: Chris Smedbakken

2017-12-05

Regeringen vill satsa på yrkesprogrammen och åter göra dem obligatoriskt högskoleförberedande. Hos de nuvarande eleverna själva är meningarna dock delade.

Elettorna sitter i klassrummet och kollar på film. Filmen beskriver mekatronik och automation, en av inriktningarna på el- och energiprogrammet. I klassen går 16 elever, alla killar.

En del har valt programmet för att det är ett yrkesprogram, ett program där det går att komma ut i jobb direkt efter studenten. Andra är intresserade av just el och energi, och ser programmet som ett avstamp för att utbilda sig än mer.

LÄS ÄVEN: Åsa Söderström: ”Jag ska flytta fram gränsen”

– Jag har tänkt att jag vill få jobb snabbt, men efter att jag har jobbat ett tag tänker jag studera på högskolan, jag vill bli lärare. El- och energiprogrammet är en bra utbildning att falla tillbaka på, säger Samuel Nyberg.

William Englund säger att han sökte till el- och energiprogrammet för att det verkade vara ett roligt program. Han kan tänka sig att läsa extra så att han får högskolebehörighet.

– Det är bra att ha vid senare tillfällen, säger han.

LÄS ÄVEN: Fler skoltimmar ska ge obligatorisk högskolebehörighet

Klasskamraten William Ågren är av motsatt åsikt. Han vill läsa så lite teoretiska ämnen som möjligt.

– Skolan är jobbig, konstaterar han.

På el- och energiprogrammet på Polhemsskolan i Gävle går ungefär 100 elever uppdelat på de tre årskurserna. Programmet tar in 32 stycken elever i årskurs ett fördelat på två klasser.

– Antalet elever har minskat ganska rejält, säger Raymond Edgren, lärare och programledare på el- och energiprogrammet.

När Raymond Edgren började 2005 antogs 64 stycken elever i årskurs ett, en siffra som alltså har halverats fram till i dag. Han tror att en stor anledning till det minskade antalet elever är att elevkullarna minskat.

– Vi har väl inte uppfattat att vi har tappat så många sökande på grund av att programmet blivit mindre populärt, det finns andra yrkesprogram som tappat betydligt mer.

LÄS ÄVEN: Förslaget: Yrkeslinjer ska ge högskolebehörighet

Men han säger att han tycker att det är positivt att regeringen nu uttalat att de vill satsa på yrkesprogrammen och åter göra dem obligatoriskt högskoleförberedande, om inte eleverna själva tar beslut om att inte läsa de extra kurserna för högskolebehörighet.

– Jag tycker att det är jättebra att man satsar på yrkesutbildningen. Det var ju också tanken med GY11, att yrkesutbildningarna skulle få ett uppsving, men sedan så kom det att handla så väldigt mycket om att ungdomarna inte skulle få högskolebehörighet, och det känns som när man pratar med människor utanför att det lever kvar en bild att om du går ett yrkesprogram så blir du inte behörig till högskolan. Vilket är fel. Eleverna har alltid haft möjlighet att läsa in den grundläggande högskolebehörigheten, om de valt att själva läsa extra kurser.

LÄS ÄVEN: Regeringen satsar på fler yrkeslärare

Det är några elever varje år på Polhemsskolans el- och energiprogram som läser extra kurser för att få högskolebehörighet, men de är i klar minoritet. De allra flesta läser inte de extra kurserna.

– Yrkesprogrammen kommer att bli mer krävande, och elprogrammet är ju ganska studieintensivt redan som det är, väldigt teoretiskt, väldigt mycket teknik, ellära till exempel. Sedan ska man då läsa än mer, det kanske blir svårt för en del. Det återstår att se, säger Raymond Edgren.

LÄS ÄVEN: Fyra el-grabbar på väg in i arbetslivet

Han funderar över hur regeringens förslag ska fungera i praktiken, när det är så ont om utbildade lärare som det är i dag.

– Intentionen är jättegod, men vem ska undervisa alla dessa kurser? Om man utökar som tanken är så måste det ju till lärare. Och det är ju brist redan nu. Det där vet jag inte hur det ska gå till. Det är ju lärarbrist, inte minst gäller det yrkeslärare. Framför allt inom el. Det är ju sådant högtryck i branschen nu, så det är väldigt svårt att få tag i behöriga yrkeslärare.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se
Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Arbetsdomstolen ger Hamnarbetarförbundet rätt mot Sveriges Hamnar

Sveriges Hamnar är skyldiga att förhandla med Hamnarbetarförbundet om centralt kollektivavtal, fastslår Arbetsdomstolen i en dom. Samtidigt vill LO inte se konkurrerande fack med samma villkor på arbetsplatserna.

”Vi har mer kapital i dag än för tio år sedan”

Hur står det egentligen till med förbundets ekonomi? Och varför höjs ständigt medlemsavgifterna? Det är berättigade frågor, ställda bland annat av en insändarskribent. Förbundets vice ordförande, Ulf Carlsson, svarar på frågorna. Det är sista raden som gäller.

Henrik fixar extrapengar vid lönerevisionerna

Region Mitt tar hjälp av förtroendevalda vid lönerevisioner på klubblösa företag. Det senaste året har Henrik Hedman, vanligtvis klubbordförande vid K4 Elektriska i Danderyd, förhandlat fram drygt 46 000 kronor utöver vad avtalet ger till medlemmar vid 36 olika företag i Stockholmsområdet.

Fick byggmaterial över sig – fördes till sjukhus

En person fick föras till sjukhus efter att ha fått byggmaterial över sig på en arbetsplats i Borås. Det var i 14-tiden på onsdagseftermiddagen som polisen fick larm om arbetsplatsolyckan. En person ska ha fått byggmaterial över sig.

Fem dödsolyckor redan under 2018

Fram till den 13 februari har det skett 5 arbetsplatsolyckor med dödlig utgång under 2018. En av olyckorna skedde på en byggarbetsplats. En man i 30-årsåldern avled efter att ha fallit 15 meter från en byggarbetsplats i Hjällbo i nordöstra Göteborg. Mannen dog under ambulansfärden. Polisen inledde en förundersökning om vållande till annans död och spärrade av platsen.

Medlemmar i politiken: ”Det fanns något radikalare i Vänsterpartiet”

MEDLEMMAR I POLITIKEN Johan Jensen är serviceelektriker på Elektro-Emanuel i Skene, klubbordförande för SEF och samtidigt aktiv i Vänsterpartiet. När man lyssnar på vad Elektrikerförbundet säger om arbetsmarknaden, vad förbundet arbetar för att förbättra för sina medlemmar, så är det för mig det samma som de frågor vi driver i Vänsterpartiet, säger han.

Medlemmar i politiken: ”Varför tar vi inte chansen?”

MEDLEMMAR I POLITIKEN Johan Lindbom är klubbordförande för Caverion i Umeå, samtidigt är han aktiv socialdemokrat. Det är vår enda möjlighet att påverka politiken. Vi startade ett politiskt parti för att vi inte hade något inflytande alls över politiken för hundra år sedan.

Medlemmar i politiken: ”Jag skulle vilja se facket mindre politiskt”

MEDLEMMAR I POLITIKEN Daniel Åhs är klubbordförande på hissföretaget Otis i Norrköping. Efter åtta år utanför facket valde han i fjol att gå med igen och tycker att Elektrikerna förändrats till det bättre. Men en hel del av kritiken har han kvar. Efter ett år som installationselektriker engagerade sig Daniel Åhs fackligt och gick en facklig kurs.

Huvudentreprenören kan bli löneskyldig

Alla som arbetar på ett bygge ska få sin lön. Även om inte den egna arbetsgivaren tar sitt ansvar. Regeringen föreslår nu ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen. – Det ska vara ordning och reda på svenska arbetsplatser.

Insatsstyrkan är på plats

En isstorm har slagit ut elen mellan Partille och Stenkullen. En miljon människor är utan ström. Något som har lett till att insatsstyrkan kallats in för att bygga nya ledningar. Göteborg ligger alltid illa till i de här övningarna, skrattar Åke Persson, som är arbetsmiljöobservatör under övningen. Vi befinner oss på Åsbro kursgård utanför Örebro.

De är framtidens kraftverkare

På Åsbro kursgård utanför Örebro tränar inte bara Svenska Kraftnäts insatsstyrka här finns även elever och högskolestudenter under utbildning. Vi gör ett besök hos några av dem. Först träffar vi ett gäng gymnasieelever som läser Eldistribution på El- och energiprogrammet. !function(e,t,s,i){var n=”InfogramEmbeds”,o=e.getElementsByTagName(”script”),d=o[0],r=/^http:/.

Tyska strejken avslutad efter kompromiss

Den tyska storstrejken, som omfattat upp till en halv miljon metallarbetare, är slut. Detta efter att facket IG Metall fått till en kompromiss med arbetsgivarna. Det tyska metallarbetarfacket IG Metall gick tidigare under året ut i massiv strejk med krav på högre löner och möjlighet till 28 timmars arbetsvecka.

Joe Mayer har fokus på studierna

Sedan 1 november är den före detta läraren 44-årige Joe Mayer från Linköping projektanställd som studieresurs för Elektrikernas studier. Med titeln nationell studiesamordnare ska han utbilda och peppa handledare och medlemmar i sådant som varför facket finns och behövs.

Elev på elprogrammet allvarligt skadad efter strömgenomgång

En 18-årig elev skadades allvarligt under en el-laboration på torsdagsförmiddagen. Olyckan inträffade på Välkommaskolans El- och energiprogram i Gällivare. Olyckan ägde rum då man arbetade med att göra felsökningar med 220 volts ström på.

Tillslag mot bygge i Glasberga – åtta personer greps

Dåliga byggställningar, ingen skyddsanordning mot fallrisk och små personalutrymmen i bedrövligt skick. Tillslaget mot bygget i Glasberga uppmärksammade en rad missförhållanden, som ledde till byggstopp och åtta gripanden.