• Foto: Pixabay; Montage: Chris Smedbakken

Regeringen vill återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Detta genom att lägga till motsvarande två undervisningstimmar i veckan. Om det är receptet för att få fler elever att välja yrkesprogrammen återstår att se.

I september i år aviserade regeringen att alla yrkeselever från och med 2019 ska kunna läsa in grundläggande högskolebehörighet genom att undervisningstiden utökas. Bakgrunden är den fallande trenden av sökande till yrkesprogrammen.

LÄS ÄVEN: Robert vill ha mer utbildning i skolan

Hösten 2011 införde den tidigare borgerliga regeringen den reformerade gymnasieskolan, Gy2011. Syftet med reformen var bland annat att elever på yrkesprogrammen skulle bli bättre förberedda för yrkeslivet genom att yrkesämnena fick större plats.

På yrkesprogrammen blev det också ett frivilligt tillval att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier. Tidigare ingick dessa kurser i yrkesprogrammens kärnämnen.

LÄS ÄVEN: Fyra el-grabbar på väg in i arbetslivet

Nästan genast syntes en kraftigt minskad andel sökanden till yrkesprogrammen. Under de första åren efter reformen, 2011–2016, var det i genomsnitt 38 procent som sökte till ett yrkesprogram i första hand. Det kan jämföras med ett genomsnitt på 53 procent för perioden innan reformen, 2005–2010.

Den allmänna förklaringen till den kraftiga nedgången har varit att eleverna inte vågar välja yrkesprogrammen när högskolebehörigheten inte är obligatorisk. Det är svårt, även för en skoltrött 15-åring, att veta om man längre fram kommer att känna sug för högskolestudier.

LÄS ÄVEN: Regeringen satsar på fler yrkeslärare

Därför har allt fler valt bort yrkesprogrammen, för att i stället ha alla dörrar öppna och därmed läsa ett högskoleförberedande program.

Värt att påpeka är att det under hela tiden varit möjligt även för yrkeseleverna att läsa de kurser som ger grundläggande behörighet, men då har det krävts ett aktivt val av eleven. Det är en minoritet av yrkeseleverna som har gjort det valet.

LÄS ÄVEN: Tema: Varför så få tjejer?

Nu föreslår alltså regeringen att gymnasieskolans yrkesprogram åter igen ska ge grundläggande behörighet till högre utbildning – om eleven inte aktivt väljer bort det.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


Det nya förslaget

Regeringens förslag om utökad undervisningstid går nu ut på remiss och ska läggas fram för riksdagen till våren. Bakgrunden är att intresset för yrkesprogrammen minskat under ett antal år. För tio år sedan läste cirka 35 procent av gymnasieskolans nybörjarelever ett yrkesprogram, förra läsåret var andelen 23 procent.

Konkret innebär förslaget att eleverna garanterat kan få undervisning i svenska och engelska så att de når grundläggande högskolebehörighet. Möjligheten att läsa in behörigheten har funnits tidigare, men då genom att ansöka om utökad studiekurs eller avstå från delar av yrkesundervisningen. Utökningen som regeringen föreslår motsvarar cirka två timmar i veckan.

Det nya upplägget är tänkt att gälla från och med hösten 2019.

(Källa: Regeringen)

Pojkar söker i större utsträckning än flickor till yrkesprogram, 43 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna gjorde det under perioden 2011–2016. Detta innebär en minskning för både pojkar och flickor jämfört med perioden innan reformen, åren 2005–2010. Minskningen är större bland flickor än bland pojkar.

Unga med svensk bakgrund söker i större utsträckning än unga med utländsk bakgrund till yrkesprogram. Det gäller både innan och efter gymnasiereformen.

(Källa: SCB)


Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Ny handbok ska hjälpa montörer som utsätts för våld

Hot och våld mot montörer ute på uppdrag blir allt vanligare. Nu framställs för första gången en handbok för hur energiföretag ska agera i utsatta situationer. Som tidningen Elektrikern tidigare skrivit om, drabbas dagligen sex arbetstagare i Sverige så allvarligt av hot eller våld på arbetet att de tvingas bli sjukskrivna.

Pontus Boström kandiderar till andre vice ordförande

INTERVJU Pontus Boström, ombudsman för region Mitt , är en av de två Linköpingsbor som kandiderar till att efterträda Ulf Carlsson som andre vice ordförande i Elektrikerförbundet. Hur kommer det sig att du kandiderar? Jag har under den senaste tiden fått frågan av ett antal människor om jag skulle kunna tänka mig att ställa upp som kandidat.

Niklas Enström kandiderar till andre vice ordförande

INTERVJU Niklas Enström, förbundets internationellt ansvarige, är en av de två Linköpingsbor som kandiderar till att efterträda Ulf Carlsson som andre vice ordförande i Elektrikerförbundet.

Niklas och Pontus strider om platsen i toppen

Två Linköpingsbor kandiderar till att efterträda Ulf Carlsson som andre vice ordförande i Elektrikerförbundet: Pontus Boström, ombudsman för region Mitt och Niklas Enström, förbundets internationellt ansvarige. Förbundets nuvarande andre vice ordförande, Ulf Carlsson, går i pension, och under förbundsmötet i maj ska hans efterträdare utses.

En arbetare skadad i gruvan – två arbetare döda efter lastbilsolyckor

En arbetsplatsolycka inträffade i onsdags vid Garpenbergsgruva i Hedemora, Dalarna. På torsdagen inträffade också två dödsolyckor, en i Ånge och en i Helsingborg. Olyckan i Garpenberg inträffade, enligt Boliden som äger gruvan, när en lastbil med kalk skulle tömma sin last inne på gruvområdet. En person fick kalk över sig och fördes till sjukhus.

Brister i arbetsmiljöarbetet i samband med dödsolycka

I mitten av februari i år avled en 43-årig man efter att fått stora mängder rasmassor över sig i samband med anläggningsarbete åt Hedemora Energi. Nu pekar Arbetsmiljöverket på arbetsmiljöbrister hos energibolaget. Det var den 19 februari som olyckan inträffade. Trots massiva räddningsinsatser gick mannens liv inte att rädda.

Arbetsgivarna bedriver lobbykampanj mot lagförslag om entreprenörsansvar

Att införa ett entreprenösransvar vore en dålig idé. Det anser Installatörsföretagen, som nu har dragit igång en lobbykampanj för att motarbeta lagförslaget i riksdagen. Den 29 mars beslutade regeringen att överlämna en proposition om entreprenörsansvar till riksdagen.

Vilken är din viktigaste valfråga?

Tidningen Elektrikern kommer att intervjua riksdagspartierna inför valet. Vilka frågor vill du att politikerna ska svara på? Det är valår. Ett valår där mycket, kanske mer än någonsin, står på spel. Nu vill vi veta era viktigaste frågor inför valet.

Plejd får ny storägare

Industrijätten Schneider Electric går in som ny storägare i svenska teknikbolaget Plejd. Det står klart sedan bolaget via en nyemission fått köpa aktier i Plejd för runt 64 miljoner kronor eller cirka 15 procent av aktierna. Plejd har med sina trådlösa lösningar på kort tid blivit en rejäl snackis bland landets elektriker.

Fagerhult stärker på hemmaplan

Fagerhult omorganiserar och samlar allt mer verksamhet till huvudkontoret och fabriken i Habo. Det är Fagerhult Retail-delen, som jobbar mot detaljhandeln, med huvudsäte i Bollebygd som i fortsättningen också ska ingå i Fagerhult belysning AB.

Nya smarta lösningar – Nummer 2, 2018

En golvvärmetermostat från Nobö som har det mesta, en betongskruv från Fischer som spar tid och borrjobb, en ny batteridriven gersåg från Makita och ett snabbhuggande trälim från ESSVE. Här finner du några av de allra senaste smarta lösningarna inom ny teknik.

”Lågt lönemärke gynnar högavlönade”

Industriavtalets märke har legat för lågt vilket lett till att privatanställda tjänstemän fått högre löneökningar lokalt. Det här har lett till att löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän ökar. Det menar fackförbunden i 6F som kritiserar den lönebildningsmodell som gällt de senaste 20 åren där exportindustrin sätter märket.

Norskt strejkhot undanröjt

Vid 14-tiden på söndagen enades så till slut norska LO och NHO, Svenskt Näringslivs norska motsvarighet, om en uppgörelse. Då hade tidsfristen för LO:s utlysta strejk redan löpt ut med 14 timmar. LO varslade om strejk för runt 30 000-talet medlemmar.

Svenska elektriker i Norge uppmanas kontakta SEF efter strejkvarsel

På söndag, den 8 april, kan det bryta ut storstrejk i Norge. Det är norska LO och NHO, Svenskt näringslivs norska motsvarighet som strandat förhandlingarna. Det norska elfacket, El- og It Forbundet, varslar i samband med detta 3848 medlemmar om strejk i företag inom hiss- energi- och elinstallation.

Tusentals falska egenföretagare och dolda arbetstagare

Att fungera som anställd men klassas som egenföretagare och därmed gå miste om försäkringar och förmåner som anställda har rätt till. Detta är vardag för uppemot 9000 personer i Sverige, visar en ny rapport från TCO. Gruppen har kallats både ”falska egenföretagare” och ”dolda arbetstagare”, men principen är densamma.