• Mats Wingborg. Foto: Per Eklund

Starka fack är en förutsättning för samhällen som de nordiska. Det konstaterar utredaren Mats Wingborg i en ny rapport utgiven av Tankesmedjan Tiden.

Men trenden är nedåtgående. I alla nordiska länder, utom Island, tappar facken medlemmar. I övriga Europa har nedgången varit än större. Bland OECD-länderna som helhet har den fackliga organisationsgraden halverats sedan 1980.

Mats Wingborg skriver i sin rapport ”Facket och den nordiska modellens framtid – organisering och rekrytering” att de fackliga organisationerna nu måste fokusera på att rekrytera nya medlemmar. Det är viktigt för fackens framtid, men även för de samhällen vi lever i. De nordiska länderna är uppbyggda på kollektivavtalsmodellen, där hög organisationsgrad krävs för legitimiteten av systemet.

En svår uppgift för facken är att arbetsmarknaden förändrats. Vi ser allt fler osäkra och tillfälliga anställningar. Wingborg menar att det är helt avgörande att facken inte glömmer bort arbetstagare med osäkra anställningar vid värvningskampanjer. Samtidigt ligger det i fackens intresse att göra vad de kan för att begränsa ökningen av tillfälliga och osäkra jobb. Inte minst på grund av att många arbetstagare med osäkra anställningar väljer bort ett fackligt medlemskap.

De finns flera anledningar till att en arbetstagare ansluter sig till en facklig organisation. För det första handlar det om nyttan av medlemskapet, såväl den individuella nyttan, som den kollektiva. För det andra att arbetstagaren sympatiserar med de värderingar som den fackliga organisationen står för, och för det tredje yrkesidentiteten. Särskilt gäller det sista yrken med tydlig yrkeskaraktär – som elektriker. Att tydligt lyfta yrkesidentiteten är därför viktigt i arbetet med att locka fler medlemmar.

Wingborg tipsar om att kombinera information om avtalskrav med värvning av nya medlemmar. Då är intresset högt hos arbetstagarna.

Ett annat tips är att genomföra värvningskampanjer på stora arbetsplatser i samverkan med andra fackförbund. I både Norge och Danmark har sådana kampanjer genomförts med stor framgång på stora köpcentrum, flygplatser och inom tillverkningen av vindkraftverk.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


Fakta – Den typiske fackmedlemmen:

Av rapporten ”Facket och den nordiska modellens framtid – organisering och rekrytering” framgår att sannolikheten för att en arbetstagare ska vara fackligt organiserad ökar om hen inte är ung (arbetstagaren bör ha fyllt 50 år), om arbetstagaren är kvinna (även på arbetsplatser med manlig dominans är organisationsgraden bland kvinnorna ofta högre), om hen inte sympatiserar med ett högerparti, om hen har vissa ekonomiska besparingar samt att hen varken tillhör gruppen med lägst inkomst eller gruppen med högst inkomst.

Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Nyheter

I kamp mot klockan under banvallen

Det är en kamp mot klockan. Exakt 22.30 på torsdagskvällen stängs tågtrafiken av. Då har arbetarna 78 timmar på sig att få klart hålet under järnvägsspåret och därefter trycka in det stora röret som ska leda Bällstaån under banvallen. 04.30 på måndag morgon ska tågen börja rulla igen. Det är knappt om tid.

Utredning tillsatt för att granska förbundets jämställdhetsarbete

Elektrikerförbundet har tillsatt en utredning för att ta reda på hur förbundets jämställdhetsarbete hittills har fungerat. Utredningen tillsattes innan metoo-kampanjen startade, men kan konstateras ligga väl i tiden.

Nya lagar och regler att ha koll på 2018

Sänkta skatter, höjda bidrag, obligatorisk förskoleklass och mobilförbud för förare. I år blir flera nya lagar och regler gällande. Här är några av dem. 1. Sänkta skatter Pensionärer med en pension på mellan 10 000 och 35 000 kronor i månaden får sin skatt sänkt med upp till 200 kronor.

Smarta kläder ska minska arbetsskador

Kan smarta arbetskläder minska arbetsrelaterade skador och få oss friskare? Ja, troligen, menar Snickers Workwear. Elektrikern har tidigare skrivit om deras smarta klädidéer (knäskyddsappen bland annat).

Micronätet i Sjöängen ger 100 000 kwh

Solpaneler, energilager, smart styrning och elbilsladdning i en och samma anläggning. I Askersund invigdes nyligen ett pilotprojekt, ett mikronät, som tros ha framtiden för sig. Det här har varit roligt att arbeta med. Det säger Richard Larsson, elektriker på MSI-El, som varit med och byggt projekt Soldrift Sjöängen.

Dålig arbetsmiljö kostar 164 miljarder kronor om året

164 miljarder kronor eller fyra procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Det är vad dålig arbetsmiljö kostar oss årligen, skriver Arbetarskydd. Att dålig arbetsmiljö är ett stort problem kommer inte som en nyhet. Nu har vi dock för första gången även fått en prislapp på fenomenet.

Anställd fick ström i sig i köket

En elolycka inträffade under torsdagen på en restaurang i skidområdet Lindvallen i Sälen. En man född 1996 fick ström i sig när han skulle ansluta en köksmaskin till ett vägguttag. Polispatrullen som kom till platsen fick ta skoter upp till restaurangen.

Massiv strejk för 28-timmarsvecka

Högre lön och 28-timmars arbetsvecka. Nu går uppemot 700 000 tyska metallarbetare ut i strejk för bättre arbetsvillkor, skriver Arbetet. Nu har det tyska metallförbundet IG Metall gått ut i massiv strejk. Strejken började i tisdags, 8 januari, och ett av kraven är en löneökning på sex procent.

Mätaren exploderade i elektrikerns hand

Spänningsprovaren exploderade i elektrikerns händer elfacket han trodde låg på 400 volt visade sig vara på 6000 volt, skriver SVT. I mitten av december inträffade en arbetsplatsolycka på aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall. En elektriker med kunskap om högspänning skulle reparera ett elfel i fabrikskajens suganläggning.

Byggnads kräver sanktioner mot skadliga vibrationer

Nio av tio undersökta arbetsplatser hade brister i skyddet mot vibrationsskador. Nu Kräver fackförbundet Byggnads att sanktioner införs mot de arbetsgivare som inte följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer. I samband med Arbetsmiljöveckan i oktober genomförde Byggnads drygt 1 200 extra skyddsronder på både stora och små byggföretag.

Vibrationsskador: Bilade i nio månader i sträck

Han var lärling och ny på jobbet. Då sattes han att bila oavbrutet i nio månader. I dag, 22 år senare, har Johan Lagbrant opererat en av de skadade händerna och väntar på nästa operation. Men funktionen i händerna blir ändå aldrig som innan. Det var på 1990-talet och Johan Lagbrant var nykommen lärling på en firma i Uppsala.

Vibrationsskador: Händerna somnade under bilkörning

Han vaknade på nätterna av att händerna sov. Det gjorde rejält ont. Händerna somnade även när han körde bil. Till slut gick det inte längre. Peter Hjortskog har opererat båda handlederna, men händerna domnar fortfarande av vibrationer. I dag är Peter Hjortskog ombudsman i region Väst. Men han började arbeta som elektriker i Stenungsund i slutet av 1980-talet.

Vibrationsskador allt vanligare – lita inte blint på tillverkarnas uppgifter

Vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom. Arbetsgivaren ska se till att arbetet är säkert men maskinernas angivna vibrationsvärden är inte alltid tillförlitliga. Den vanligaste arbetssjukdomen i dag är vibrationsskador. Det är skador som drabbar människor för livet. De som mår sämst kan inte använda sina händer. Dessutom har de fruktansvärt ont.

Arbetsgivarna har dålig koll på DO-regler

Svenska arbetsgivare ska enligt lag förebygga diskriminering på jobbet. 60 procent av dem vet dock inte vad reglerna innebär och bara en fjärdedel har ändrat sitt arbetssätt. Det var den 1 januari 2017 som de nya reglerna i diskrimineringslagen infördes.

En konferens för trygghet

I november samlades ett 30-tal skyddsombud från Västsverige på hotell Bohusgården i Uddevalla för konferens. Vad är det som är så svåårt? Rösten nästan spricker på det regionala skyddsombudet Daniel Lundblad där han står framme vid tavlan.