• Marita Ulvskog (S) Foto: Staffan Björklund

Det ska inte längre gå att dumpa löner eller villkor med ursäkten att arbetskraften är utstationerad. Det röstade Europaparlamentets sysselsättningsutskott för på måndagen.

– Det var en tydlig vinst, vi ser ett väldigt brett stöd för vårt förslag, säger Marita Ulvskog (S), vice ordförande för sysselsättningsutskottet, och den som satt som ordförande vid omröstningen.

Röstsiffrorna i utskottet slutade 46-8, med en överväldigande majoritet för förslaget om nya, strängare regler för utstationerad arbetskraft, det vill säga en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid.

Anledningen till det breda stödet för förslaget beror enligt Marita Ulvskog på att två rapportörer, en facklig socialdemokrat och en från den konservativa gruppen samarbetat om att utarbeta förslaget.

– Vi har hittat en del kompromisser som gör det möjligt för oss att bilda ett sådant brett stöd.

LÄS ÄVEN: ”Lag mot lönedumpning får inte bli en flopp!”

En kompromiss från den socialdemokratiska gruppen handlar om hur länge en arbetstagare ska kunna vara utstationerad i ett annat EU-land. Nu är förslaget 24 månader.

– Vi har sagt att tiden inte är riktigt lika intressant som vilka villkor man har under tiden man är utstationerad, säger Marita Ulvskog.

Särskilt viktigt har varit att en arbetsgivare inte ska kunna ta betalt för en arbetstagares logi eller transport.

– Det går att låtsas att man betalar lika löner, men samtidigt tjäna på att arbetstagaren får betala för boende och liknande. Med vårt förslag måste arbetsgivaren tvärtom betala för arbetstagarens boende och sociala försäkringar.

 

Sysselsättningsutskottet i EU-parlamentet har enats om skarpare regler för utstationerad arbetskraft.
Foto: Staffan Björklund

Att det behövs strängare regler gällande utstationerad arbetskraft är de flesta ense om. Enligt EU-kommissionen får de utstationerade i snitt tio till femtio procent lägre löner än andra arbetare i samma land.

Det var också om detta som Vaxholmskonflikten 2004-2005 handlade om, det som senare ledde till lex Laval. Bakgrunden var ett skolbygge i Vaxholm. En upphandling som det lettiska byggföretaget Laval vann. Byggnads ville att företaget skulle teckna ett svenskt kollektivavtal, men förhandlingarna strandade. Svenska Elektrikerförbundet varslade om sympatiåtgärder. Ärendet togs till Arbetsdomstolen som hänvisade det vidare till EU-domstolen – som i sin tur dömde till fördel för Laval. Vilket ledde till att den dåvarande borgerliga svenska regeringen 2010 införde nya regler som kom att kallas lex Laval. Ett reglemente som kortfattat sade att fackliga organisationer inte hade lika stor rätt som tidigare att kräva kollektivavtal eller använda stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare med utstationerad arbetskraft.

LÄS ÄVEN: Lex Laval på väg bort

Socialdemokraterna lovade att riva upp lex Laval om de kom till makten, och så skedde också i somras.

Nu hoppas Marita Ulvskog på en återställare även på EU-nivå.

– Nu har vi en verklig chans att återställa villkoren till tiden före lex-Laval. Det handlar om att löner och villkor ska vara lika på arbetsmarknaden, oavsett vilket land arbetstagaren kommer ifrån.

Den 23 oktober ska EU-ländernas arbetsmarknadsministrar försöka enas om sin ståndpunkt i ministerrådet.

Därefter vidtar så kallade trepartsförhandlingar mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen för att förhandla fram en slutlig kompromiss.

Anna Norling

anna.norling@mittmedia.se

Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Nyheter

Fackligt missnöje mot förslag om ändrad strejkrätt

Sista januari går remisstiden ut för regeringens förslag om ändrad strejkrätt. Såväl fack som arbetsgivare står bakom. Men inom LO-förbunden bubblar ett missnöje, skriver Arbetet. I sista stund, när politikerna var på väg att ändra strejkrätten, enades parterna om en lösning som inte rubbar arbetsmarknadens maktbalans.

Facktoppar räds inte ny mandatperiod: ”S har inte sålt ut sin själ”

Januariavtalet har väckt facklig ilska, inte minst gällande förändrad arbetsrätt. Men fackliga representanter ser ändå positivt på den kommande mandatperioden. Saltsjöbadsavtalet kom till efter politiskt tryck, säger IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet. Annie Lööf var först ut.

Ett mänskligt maskineri planerat i minsta detalj

Det dunkar, slamrar och tjuter. Doften av trä och målarfärg är påtaglig i den stora lokalen i Piteå. Alla vet precis sin uppgift här. Den som är ny får lära sig exakt vilka moment den ska göra, i princip vilket steg den ska ta, säger David Lidström, kvalitetsansvarig för målning på Lindbäcks husfabrik i Piteå.

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän växer

Lönegapet mellan kvinnor och män krymper, och utjämningen har varit ovanligt stor de senaste åren, visar LO:s lönerapport. Men löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän växer, skriver Arbetet. År 2000 utgjorde medellönen för kvinnor 81 procent av medellönen för män.

Byggföretagare rånad och skjuten – två anställda får fängelse

Medarbetarna tyckte att de fått för lite betalt, och anlitade därför hjälp för att råna sin chef. I förra veckan dömdes fem av de inblandade i tingsrätten, skriver Byggnadsarbetaren. De två männen tyckte inte att de fått ut rätt lön av en byggföretagare utanför Stockholm.

Stefan Löfven statsminister igen – 131 dagar efter valet

Tredje gången gillt för Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Efter två nederlag i riksdagen – nu är han vald till statsminister igen. Lång dags färd mot natt men Sverige har nu fått en statsminister igen, 131 dagar efter riksdagsvalet 2018. Detta skriver Arbetet.

Lista: Här är de mest lästa artiklarna från 2018

Otillåtet hemmafixe, asbest, lönenivåer och dödliga arbetsplatsolyckor. Det är vad några av de tio mest lästa artiklarna på Elektrikerns sajt handlat om under 2018. Har du läst dem? Här nedan hittar du listan. 1.

Skattesmäll för LO Mediehus: ”Vi kommer att överklaga”

LO Mediehus har dömts att betala miljonbelopp till Skatteverket. Domen kommer att påverka alla medlemstidningar för ideella föreningar och organisationer i landet. Vi kommer att överklaga, säger Robert Jonsson, vd för LO Mediehus. Domen i Förvaltningsrätten är resultatet av en tvist med Skatteverket.

Infranord döms efter olycka med ljusbåge

Ljusbågen orsakade den anställde brännskador i ansikte, på händer, bröst och underarmar. Nu döms Infranord att betala 150 000 kronor för arbetsmiljöbrott, skriver Sekotidningen. Det var i juni 2017 som olyckan inträffade.

”Billigt kontrakteras folk som segregeras” – och andra dikter av Mats Hammarlund

Här nedan följer en samling dikter av Mats Hammarlund. Förutom skrivandet har denne jobbat inom byggbranschen, mest som snickare och timmerman på byggen i Stockholm, men även på LO-TCO Biståndsnämnd. Dikterna är: 1. Livsviktigt 2. Byggfolk 3. Billigt kontrakteras folk som segregeras 4. Dolda risker 5. Döden passar på 6.

Kubal är räddat – sanktionerna hävs

Sanktionerna mot Kubals ryska ägare Rusal tas bort efter ett beslut i den amerikanska kongressen. På aluminiumfabriken i Sundsvall är lättnaden stor, skriver Arbetet. Sedan april i fjol har sanktionshotet legat över Kubal, som vid flera tillfällen varit nära att stängas ned. Men varje gång har man räddats av tillfälliga förlängningar.

”Bra arbetsmiljö är inte gratis”

En tudelad arbetsmarknad, arbetsmiljöslarv och resursbrist hos polisen. Arbetet frågade politiker, fack och arbetsgivare varför dödsolyckorna sker och vad som behöver göras. Nyligen lämnade sex S-ledamöter i riksdagen en motion med rubriken Omtag för nollvision om dödsolyckor på arbetsplatserna.

55 liv släcktes på jobbet 2018

Trots nollvisionen för dödsolyckor på jobbet kom 55 personer aldrig hem från sitt arbete under 2018. Det är den högsta siffran på flera år. Män i arbetaryrken. Det är de som oftast omkommer i arbetsplatsolyckor, visar Arbetets genomgång. De faller, de kläms ihjäl och de dör i trafiken.

Lista: De miste livet på jobbet 2018

55 människor miste livet på jobbet i fjol. I ett tjugotal fall pågår fortfarande förundersökning om arbetsmiljöbrott. De olyckor där åklagaren lagt ner utredningen är markerade som nedlagda. Listan är sammanställd av tidningen Arbetet.

Tjuvstartade bygge – straffas med rekordböter

Bygget började för tidigt, innan tillstånden var klara. Nu straffas Mälarenergi Elnät med en rekordstor byggsanktionsavgift, skriver VLT. Mälarenergi Elnät hade för bråttom när en ny transformatorstation skulle byggas vid Energigatan på södra Nibble. När väl bygglovet och startbesked kom hade markarbetet redan påbörjats.