• Mikael Hedén bor i Seglora i Västergötland med fru och två barn. Fritiden går åt till två saker, scouting och gamla bilar. Han är ordförande i Viskafors scoutkår och intresset för bilar, traktorer och andra fordon har utvecklat sig till veteranlastbilar och äldre traktorer.– Jag har en jänkare som står i malpåse, en Dodge van lite äldre med dåtidens husbilsinredning. Foto: Tomas Nyberg

  • – Ljusbågen gick framför mig. Det kom en tryckvåg. Sen blev allt svart. Det tog nästan ett år innan jag fixade allt själv, berättar Mikael Hedén. Foto: Tomas Nyberg

  • Mikael Hedéns hornhinnor hade brunnit upp och han var bränd i ansiktet. Foto: Privat

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • – Det ljusa i hela historien var att i slutfasen av läkningen så träffade jag den som skulle bli min fru på en fest. Hon blev nyfiken på brännskadorna. Sen gick det ett par år och nu har vi varit gifta i 21 år. Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

2017-08-25

Båda hornhinnorna uppbrända och ansiktet brännskadat.
Mikael Hedén kom tillbaka till jobbet, men skräcken var stor innan han tordes jobba självständigt
Dagen för 26 år sedan, då Mikael Hedén drabbades av en ljusbåge, försvinner aldrig från hans minne.

– Då ser jag hur en ljusbåge börjar växa mellan mätspetsen och punkten jag mäter ifrån. När jag drar ifrån mätspetsen från den ena bulten då ser jag att ljusbågen växer och då smäller det ordentligt och allt blir vitt. Sen vart det bara svart.
Det var oktober 1991 och Mikael Hedén var 25 år. Då som nu jobbar på Elektro-Emanuel i Kinna. Han skötte servicen på ett av textilföretagen i området.

– Vi var fyra man som skulle kunna fixa vilket fel som helst och man skruvar med det som behövs för stunden. Alla är väl medvetna hur det fungerar i textilindustrin.
Den dagen för nästan 26 år sedan finns för alltid förankrad i Mikaels minne. Direkt efter att olyckan hände, backade han fyra steg för att han visste att det fanns en nöddusch där. Där hittade maskinoperatörerna honom några minuter senare. Mikael vet inte hur lång tid det tog. Han fördes till Skene lasarett, där de fick släcka alla belysning i korridorerna. Han inte tålde ljuset.

Hans hornhinnor hade brunnit upp och han var bränd i ansiktet och han hörde inget. Snart upptäckte personalen att han hade hörselskydden kvar i öronen. Han kunde ändå känna att han i alla fall hörde. Så småningom kunde han börja se konturer och sakta men säkert få synen tillbaka. Hans mörkerseende blev dock skadat för livet.
– I arbetet är händelsen undanträngd. Men dagen som sådan den försvinner aldrig.
Det tog två veckor innan han kom hem, fyra månader innan han kom tillbaka till jobbet, och nästan ett år innan han kunde jobba självständigt igen.
Han slapp operationer, men olyckan hade satt skräck i Mikael. Det var inte tal om rehabiliteringsplaner på den tiden.

”Nu är du frisk nu kan du börja arbeta.”
– Första jobbet jag skulle göra efter olyckan, var att säkra en belysningslina, som släppt i väggfästet. Jag ställde upp en stege och gick upp några steg. Sen fick de komma och hjälpa mig ned. Det gick varken att komma upp eller ner. Skräcken för ljusbågen kom väl tillbaka, bara man tittade på kablarna.
Han åkte hem och frågade sig vad han skulle göra nu. När han inte kunde jobba med sitt yrke. Men han fick kontakt med företagshälsovården och mer och mer förstod han att han kunde ställa krav. Han var heltidssjukskriven, men kunde vara på jobbet den tid han orkade.

Då kom Kenneth Törnqvist in i bilden. Han hade lärt upp Mikael fem år tidigare och nu blev han mentor än en gång.
– Jag gick jämte. Kenneth mätte först och sen lämnade han över och så fick jag göra samma sak. Det var ju tryggheten. Så byggde jag sakta men säkert upp självförtroendet igen.
Efter ett halvår var han mogen att börja jobba självständigt.
– Jag var kvar hos kunden fem år efter olyckan. Det var väl ett sätt att bearbeta olyckan.
Samma tid som olyckan hände blev Mikael vald som skyddsombud.
– Efter det fick man upp ögonen för riskerna. Jag visste om riskerna, men man jobbade som att det händer inte mig. Så här i efterhand har man gjort många omvärderingar och skällt på många unga montörer.

– Ljusbågar var inget som diskuterades på den tiden. Jargongen allmänt inom yrket var att en bra elektriker skjuter två säkringar om dagen. Det var ju så det jobbades. Existerade inget att man skulle till läkare efter en strömgenomgång.
Polis och elsäkerhetsverket var involverade i utredningen.
– Den första bilden som utredarna hade, var att jag skulle kortslutit med mätkablarna. Efter några dagar hittade en arbetskamrat mätkablarna flera meter ifrån. Han kunde konstatera att det var samma typ av mätkablar han själv hade på sitt instrument. Det fanns inga som helst möjligheter att det skulle kunna kortsluta. Då började man titta på andra orsaker. Man kom fram till trolig orsak att det skulle bildats kondens inne i instrumentet. Grejerna låg i bilen dygnet runt. Det var nollgradigt ute den här dagen och så kom man in i värmen och med hög luftfuktighet. Man gjorde bedömningen att det var den mest troliga orsaken.

Olyckan resulterade i att den instrumenttypen kasserades och man började använda nya instrument. Rutinerna vid felsökning är i dag också annorlunda.
– Det är en helt annan rutin när jag felsöker. Man är betydligt mer riskmedveten.
– Det är säkert så att olyckan bidragit till att skapa de rutiner vi har i dag. Man pratade inte så mycket om sånt tidigare. Jag har ju även bidragit till att man har högt diskussionsklimatet. Killarna vågar komma och säga att de råkat ut för en strömgenomgång. Det är ingen som skäms. Det kommer upp ordentligt, så att vi ska kunna förhindra det.

En bidragande orsak har säkert varit att Mikael varit runt och pratat om olyckan på företagets olika filialer.
– Kan jag stå och prata om det här så kan arbetskamraterna också berätta. Det kommer massor av frågor. Det är så långt borta. Det här händer inte mig. När arbetet bara börjar gå på rutin, det är då det kan inträffa.
Mikael tror också att olyckan lett till en bättre förståelse för riskerna med el hos kunderna.
– Respekten för el är allmänt rätt låg i landet. Det gäller att få kunderna förstå att det kan hända. Vi bryter för vår skull.
Mikael har försökt visa upp sig själv som exempel för att varna andra. Han har besökt företagets filialer och berättat om olyckan och också för skyddsombud i verksamhetskretsen.

Hur påverkar en sån här olycka hela livsinställningen?
– Det är mer på senare år man har ändrat inställning. Man ska nog inte skjuta upp saker och ting man vill göra för länge. Man vet inte vad som morgondagen har med sig.

”Jag bröt på lastbrytarna före skåpen och öppnade upp. Plockade isär kontaktorerna och synade dom och det såg OK ut. Vill minnas att den var på 90 kW och försäkrad 400 ampere. Två parallella grupper in. Det var ingen kontaktor som bränt fast eller så. Alla bleck såg OK ut.
Jag startade upp och mätte strömmen. Det låg och pendlade, det gjorde det. Jag skulle mäta spänningen och se så det inte var den som pendlade. Ställer in mitt instrument och lägger an mätspetsarna. Det ser normalt och ska bara byta mätpunkt.
Då ser jag hur en ljusbåge börjar växa mellan mätspetsen och punkten jag mäter ifrån. När jag drar ifrån mätspetsen från den ena bulten då ser jag ljusbågen växer och då smäller det ordentligt och allt blir vitt. Några få sekunder så upplevde man det grumligt dimmigt, sen vart det bara svart.”

 

Per Eklund
per.eklund@mittmedia.se

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Per Eklund avtackades

Under Elektrikerförbundets centrala representantskap som ägde rum i Stockholm i slutet av november avtackade förbundet Tidningen Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

I kamp mot klockan under banvallen

Det är en kamp mot klockan. Exakt 22.30 på torsdagskvällen stängs tågtrafiken av. Då har arbetarna 78 timmar på sig att få klart hålet under järnvägsspåret och därefter trycka in det stora röret som ska leda Bällstaån under banvallen. 04.30 på måndag morgon ska tågen börja rulla igen. Det är knappt om tid.

Utredning tillsatt för att granska förbundets jämställdhetsarbete

Elektrikerförbundet har tillsatt en utredning för att ta reda på hur förbundets jämställdhetsarbete hittills har fungerat. Utredningen tillsattes innan metoo-kampanjen startade, men kan konstateras ligga väl i tiden.

Nya lagar och regler att ha koll på 2018

Sänkta skatter, höjda bidrag, obligatorisk förskoleklass och mobilförbud för förare. I år blir flera nya lagar och regler gällande. Här är några av dem. 1. Sänkta skatter Pensionärer med en pension på mellan 10 000 och 35 000 kronor i månaden får sin skatt sänkt med upp till 200 kronor.

Smarta kläder ska minska arbetsskador

Kan smarta arbetskläder minska arbetsrelaterade skador och få oss friskare? Ja, troligen, menar Snickers Workwear. Elektrikern har tidigare skrivit om deras smarta klädidéer (knäskyddsappen bland annat).

Micronätet i Sjöängen ger 100 000 kwh

Solpaneler, energilager, smart styrning och elbilsladdning i en och samma anläggning. I Askersund invigdes nyligen ett pilotprojekt, ett mikronät, som tros ha framtiden för sig. Det här har varit roligt att arbeta med. Det säger Richard Larsson, elektriker på MSI-El, som varit med och byggt projekt Soldrift Sjöängen.

Dålig arbetsmiljö kostar 164 miljarder kronor om året

164 miljarder kronor eller fyra procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Det är vad dålig arbetsmiljö kostar oss årligen, skriver Arbetarskydd. Att dålig arbetsmiljö är ett stort problem kommer inte som en nyhet. Nu har vi dock för första gången även fått en prislapp på fenomenet.

Anställd fick ström i sig i köket

En elolycka inträffade under torsdagen på en restaurang i skidområdet Lindvallen i Sälen. En man född 1996 fick ström i sig när han skulle ansluta en köksmaskin till ett vägguttag. Polispatrullen som kom till platsen fick ta skoter upp till restaurangen.

Massiv strejk för 28-timmarsvecka

Högre lön och 28-timmars arbetsvecka. Nu går uppemot 700 000 tyska metallarbetare ut i strejk för bättre arbetsvillkor, skriver Arbetet. Nu har det tyska metallförbundet IG Metall gått ut i massiv strejk. Strejken började i tisdags, 8 januari, och ett av kraven är en löneökning på sex procent.

Mätaren exploderade i elektrikerns hand

Spänningsprovaren exploderade i elektrikerns händer elfacket han trodde låg på 400 volt visade sig vara på 6000 volt, skriver SVT. I mitten av december inträffade en arbetsplatsolycka på aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall. En elektriker med kunskap om högspänning skulle reparera ett elfel i fabrikskajens suganläggning.

Byggnads kräver sanktioner mot skadliga vibrationer

Nio av tio undersökta arbetsplatser hade brister i skyddet mot vibrationsskador. Nu Kräver fackförbundet Byggnads att sanktioner införs mot de arbetsgivare som inte följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer. I samband med Arbetsmiljöveckan i oktober genomförde Byggnads drygt 1 200 extra skyddsronder på både stora och små byggföretag.

Vibrationsskador: Bilade i nio månader i sträck

Han var lärling och ny på jobbet. Då sattes han att bila oavbrutet i nio månader. I dag, 22 år senare, har Johan Lagbrant opererat en av de skadade händerna och väntar på nästa operation. Men funktionen i händerna blir ändå aldrig som innan. Det var på 1990-talet och Johan Lagbrant var nykommen lärling på en firma i Uppsala.

Vibrationsskador: Händerna somnade under bilkörning

Han vaknade på nätterna av att händerna sov. Det gjorde rejält ont. Händerna somnade även när han körde bil. Till slut gick det inte längre. Peter Hjortskog har opererat båda handlederna, men händerna domnar fortfarande av vibrationer. I dag är Peter Hjortskog ombudsman i region Väst. Men han började arbeta som elektriker i Stenungsund i slutet av 1980-talet.

Vibrationsskador allt vanligare – lita inte blint på tillverkarnas uppgifter

Vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom. Arbetsgivaren ska se till att arbetet är säkert men maskinernas angivna vibrationsvärden är inte alltid tillförlitliga. Den vanligaste arbetssjukdomen i dag är vibrationsskador. Det är skador som drabbar människor för livet. De som mår sämst kan inte använda sina händer. Dessutom har de fruktansvärt ont.

Arbetsgivarna har dålig koll på DO-regler

Svenska arbetsgivare ska enligt lag förebygga diskriminering på jobbet. 60 procent av dem vet dock inte vad reglerna innebär och bara en fjärdedel har ändrat sitt arbetssätt. Det var den 1 januari 2017 som de nya reglerna i diskrimineringslagen infördes.