• – De (Svenskt näringsliv) vill inte att arbetare ska kunna åtnjuta samma regler som tjänstemän. Vi behandlas annorlunda, varför ska arbetare vara i strykklass, säger LO:s avtalssekreterare om regelverket för beräkningar av avtalspensionen. Foto: Pressbild LO

2017-08-10

Så säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson om de 173 elektriker som förlorade sammanlagt 1,7 miljoner kronor i inbetalda pensioner, när Skanska installation flyttade en företagsfusion två månader framåt.

Han konstaterar att frågan om månadsinbetalning eller årsinbetalning av ”turbopensionen” varit uppe i förhandlingar mellan LO och svenskt näringsliv både 2013 och i år. I dag har LO-medlemmar årsberäkning, medan tjänstemän har månadsinbetalning.

– Vi vill ha månadsinbetalning och har ställt krav om det. Det är en brist i regelverket i dag. Vi har försökt komma till rätta med det.
Han konstaterar att det kommit som avtalskrav från byggbranscher, där man har relativt höga löner och det är vanligt att man vandrar mellan olika arbetsgivare.
– Jag har hört om problematiken och det är väldigt eländigt att det går att göra så där. Svenskt näringsliv menar om det händer är det bara misstag och inte av ondo. Har inte hört en så tydlig övergång som i det här fallet. Jag vet inte om det är elektrikerna som har bättre koll. Det borde finnas i andra branscher.

Vid förhandlingarna 2013 krävde LO att få månadsinbetalningar. I år har man kompletterat det med att det i den här typen av fall med fusioner eller när man byter jobb under året ska det räknas månadsvis. En typ av kompromiss från LO:s sida med andra ord. Årets förhandlingar ska fortsätta i augusti.
– Det är ett anständighetskrav att man inte ramlar mellan stolarna.
Avtalet mellan LO och dåvarande Saf kom till stånd 1996 och innebär att arbetsgivaren ska betala in 4,5 procent av lönen upp till 7,5 basbelopp per år. Därefter ska man betala in 30 procent.
– Om du skulle ha månadsberäkningar finns det många grupper som skulle ha nytta av det. Även om man inte kommer upp i det på årsberäkning, så finns det dom som får bonus till semester och jul och skulle ha nytta av det. Risken att arbetsgivare börjar systematisera för att spara pengar

Det blir med andra ord en rejält högre pensionsinbetalning. Redan från början var det skillnad i beräkningen mellan LO-medlemmar och tjänstemän. Årsberäkning för LO-medlemmar och månadsberäkning för tjänstemän.
– Vi behandlas annorlunda, varför ska arbetare vara i strykklass. De säger att vi ska ha lika avtal på andra områden. Men här vill de inte ha tjänstemannaavtal.
Månadsberäkning är mer förmånligt. Med månadsberäkning kan man komma över gränsen under vissa månader, även om man inte kommer över på årsbasis.
Problemet när avtalet slöts var att Fora som tar hand om LO-medlemmarnas pensioner, då inte kunde hantera pensionen på månadsbas, medan Collectum på tjänstemannasidan kunde ta emot månadsvis.

För LO finns en annan prioriteringsfråga också. De medlemmar i bland annat Kommunal, som har tjänat så dåligt under sitt arbetsliv att de är fattigpensionärer.
– Inom LO har vi också en del som inte får någon pension. Ja, det är ett större bekymmer att många får lika hög pension som om de inte jobbat. Vi kan inte bara ta en fight för de som har det bäst.

Per Eklund
per.eklund@mittmedia.se

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Per Eklund avtackades

Under Elektrikerförbundets centrala representantskap som ägde rum i Stockholm i slutet av november avtackade förbundet Tidningen Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

I kamp mot klockan under banvallen

Det är en kamp mot klockan. Exakt 22.30 på torsdagskvällen stängs tågtrafiken av. Då har arbetarna 78 timmar på sig att få klart hålet under järnvägsspåret och därefter trycka in det stora röret som ska leda Bällstaån under banvallen. 04.30 på måndag morgon ska tågen börja rulla igen. Det är knappt om tid.

Utredning tillsatt för att granska förbundets jämställdhetsarbete

Elektrikerförbundet har tillsatt en utredning för att ta reda på hur förbundets jämställdhetsarbete hittills har fungerat. Utredningen tillsattes innan metoo-kampanjen startade, men kan konstateras ligga väl i tiden.

Nya lagar och regler att ha koll på 2018

Sänkta skatter, höjda bidrag, obligatorisk förskoleklass och mobilförbud för förare. I år blir flera nya lagar och regler gällande. Här är några av dem. 1. Sänkta skatter Pensionärer med en pension på mellan 10 000 och 35 000 kronor i månaden får sin skatt sänkt med upp till 200 kronor.

Smarta kläder ska minska arbetsskador

Kan smarta arbetskläder minska arbetsrelaterade skador och få oss friskare? Ja, troligen, menar Snickers Workwear. Elektrikern har tidigare skrivit om deras smarta klädidéer (knäskyddsappen bland annat).

Micronätet i Sjöängen ger 100 000 kwh

Solpaneler, energilager, smart styrning och elbilsladdning i en och samma anläggning. I Askersund invigdes nyligen ett pilotprojekt, ett mikronät, som tros ha framtiden för sig. Det här har varit roligt att arbeta med. Det säger Richard Larsson, elektriker på MSI-El, som varit med och byggt projekt Soldrift Sjöängen.

Dålig arbetsmiljö kostar 164 miljarder kronor om året

164 miljarder kronor eller fyra procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Det är vad dålig arbetsmiljö kostar oss årligen, skriver Arbetarskydd. Att dålig arbetsmiljö är ett stort problem kommer inte som en nyhet. Nu har vi dock för första gången även fått en prislapp på fenomenet.

Anställd fick ström i sig i köket

En elolycka inträffade under torsdagen på en restaurang i skidområdet Lindvallen i Sälen. En man född 1996 fick ström i sig när han skulle ansluta en köksmaskin till ett vägguttag. Polispatrullen som kom till platsen fick ta skoter upp till restaurangen.

Massiv strejk för 28-timmarsvecka

Högre lön och 28-timmars arbetsvecka. Nu går uppemot 700 000 tyska metallarbetare ut i strejk för bättre arbetsvillkor, skriver Arbetet. Nu har det tyska metallförbundet IG Metall gått ut i massiv strejk. Strejken började i tisdags, 8 januari, och ett av kraven är en löneökning på sex procent.

Mätaren exploderade i elektrikerns hand

Spänningsprovaren exploderade i elektrikerns händer elfacket han trodde låg på 400 volt visade sig vara på 6000 volt, skriver SVT. I mitten av december inträffade en arbetsplatsolycka på aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall. En elektriker med kunskap om högspänning skulle reparera ett elfel i fabrikskajens suganläggning.

Byggnads kräver sanktioner mot skadliga vibrationer

Nio av tio undersökta arbetsplatser hade brister i skyddet mot vibrationsskador. Nu Kräver fackförbundet Byggnads att sanktioner införs mot de arbetsgivare som inte följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer. I samband med Arbetsmiljöveckan i oktober genomförde Byggnads drygt 1 200 extra skyddsronder på både stora och små byggföretag.

Vibrationsskador: Bilade i nio månader i sträck

Han var lärling och ny på jobbet. Då sattes han att bila oavbrutet i nio månader. I dag, 22 år senare, har Johan Lagbrant opererat en av de skadade händerna och väntar på nästa operation. Men funktionen i händerna blir ändå aldrig som innan. Det var på 1990-talet och Johan Lagbrant var nykommen lärling på en firma i Uppsala.

Vibrationsskador: Händerna somnade under bilkörning

Han vaknade på nätterna av att händerna sov. Det gjorde rejält ont. Händerna somnade även när han körde bil. Till slut gick det inte längre. Peter Hjortskog har opererat båda handlederna, men händerna domnar fortfarande av vibrationer. I dag är Peter Hjortskog ombudsman i region Väst. Men han började arbeta som elektriker i Stenungsund i slutet av 1980-talet.

Vibrationsskador allt vanligare – lita inte blint på tillverkarnas uppgifter

Vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom. Arbetsgivaren ska se till att arbetet är säkert men maskinernas angivna vibrationsvärden är inte alltid tillförlitliga. Den vanligaste arbetssjukdomen i dag är vibrationsskador. Det är skador som drabbar människor för livet. De som mår sämst kan inte använda sina händer. Dessutom har de fruktansvärt ont.

Arbetsgivarna har dålig koll på DO-regler

Svenska arbetsgivare ska enligt lag förebygga diskriminering på jobbet. 60 procent av dem vet dock inte vad reglerna innebär och bara en fjärdedel har ändrat sitt arbetssätt. Det var den 1 januari 2017 som de nya reglerna i diskrimineringslagen infördes.