• Det blev en intressant paneldebatt på temat Varför finns det så få kvinnliga elektriker i elbranschen? Jonas Wallin, ordförande SEF, Ann-Sofie Hermansson, KS-ordförande Göteborg Stad, Emma Elheim, Företagare Hallabro El, Madeleine Nilsson, ElQvinnorna, Maria Wetterström Stålarm Lärare El- och Energiprogrammet debatterade under moderator Mikael Romero, kommunikationschef SEF. Foto: Jan-Erik Johansson

2017-06-21

Varför finns det så få kvinnliga elektriker i elbranschen? Det var temat på ett seminarium under Elfack i Göteborg som också försökte reda ut; Vad gör vi åt det? och Vad händer om vi inte lyckas?

Visst har det blivit fler kvinnor på arbetsplatserna, förklarade moderator Mikael Romero, kommunikationschef Elektrikerförbundet, inför publik och den femhövdade panel som diskuterade frågan. Men kalla fakta är ändå att bara 1,8 procent av elarbetskraften är kvinnor.
Mycket handlar det förstås om samhälleliga grundläggande normer vi matas med från tidig ålder och som är svåra att rucka på, trots 2000-tal och upplysning, menade panelen.
– Det beror mycket på skolan. Jag blev elektriker eftersom min pappa var det, annars hade jag inte ens vetat att det var en möjlighet för mig, säger Madeleine Nilsson, elektriker och aktiv inom SEF:s ElQvinnor.
Inte heller hos SYO-konsulenten fick hon något vidare stöd, utan ifrågasattes om hon verkligen skulle klara ett så tungt jobb.

Maria Wetterström Stålarm, gymnasielärare El-o Energiprogrammet Ållebergsgymnasiet, menar att branschen och företagen marknadsfört yrket för dåligt och hon får medhåll av Emma Elheim, företagare Hallabro El.
– Absolut, vi företag har ett ansvar att visa oss och jobba med attitydfrågor och vår kontakt med skolan. Samtidigt är mitt problem inte att visa upp vad vi gör och anställa kvinnor, utan att det finns inga att visa det för och anställa, menar hon.
Diskussionen går vidare via behovet av att bryta invanda mönster att välja det alla andra tjejer väljer och det ännu större behovet av kunnigare yrkesvägledare i skolorna. Det landar i machokulturen inom byggsvängen. Wetterström Stålarm efterlyser en motsvarighet till Byggnads kampanj Stoppa Machokulturen för att visa att branschen bryr och välkomnar kvinnor.
Gamla könsnormer, okunskap om yrket och en oförmåga att visa upp branschen är alltså några av panelens svar på varför.

Men vad görs då och vad borde göras?
Ann-Sofie Hermansson (S), Kommunstyrelsens ordförande Göteborg stad, ser ingen quick-fix men pekar på en del jämställdhetsprojekt inom skolvärlden som pågår som hon tror är rätt väg. I Angeredsutmaningen får killar pröva på yrken som är traditionellt kvinnodominerade och vice versa. Hon menar också att politiska styrmedel är möjliga.
– Exempelvis vid upphandlingar skulle man kunna lägga vissa krav som måste med; Dubbla omklädningsrum, duschar och liknande. Om branschen är så korkad att den inte ger sina medarbetare lika förutsättningar på arbetsplatsen får vi väl skriva in det, säger hon.

I senaste el-avtalet finns också ett projekt inskrivet för att titta närmare på problematiken berättar Jonas Wallin, Ordförande SEF. Pengar är avsatta från både fack och arbetsgivarpart och en grupp på ledningsnivå ska under året jobba med frågorna.
– Jag kommer själv ingå i den gruppen. Vår första åtgärd blir att göra en inventering av frågan på alla plan. Det här är medskrivet i avtalet och det sätter press på oss. Vi vill visa att vi tar det här på allvar, menar han.
Och det måste till en förändring där utbildningsdepartementet och arbetsmarknaden synkar ihop efterfrågan och behov. Annars står vi inför än större bekymmer om 10-20 år, menar han och får medhåll av Ann-Sofie Hermansson.
– Branschen går miste om för många duktiga kvinnor och det har den inte råd med. Vi har en kompetensförsörjningsbrist på väg så vi står och dör helt enkelt, säger hon.
Emma Elheim betonar vikten av fortsatt och bättre debatt och sammanfattar:
– Debatten är inte tillräckligt levande; Herregud, varför ska vi INTE ha kvinnor i branschen.

Jan-Erik Johansson

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Per Eklund avtackades

Under Elektrikerförbundets centrala representantskap som ägde rum i Stockholm i slutet av november avtackade förbundet Tidningen Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

I kamp mot klockan under banvallen

Det är en kamp mot klockan. Exakt 22.30 på torsdagskvällen stängs tågtrafiken av. Då har arbetarna 78 timmar på sig att få klart hålet under järnvägsspåret och därefter trycka in det stora röret som ska leda Bällstaån under banvallen. 04.30 på måndag morgon ska tågen börja rulla igen. Det är knappt om tid.

Utredning tillsatt för att granska förbundets jämställdhetsarbete

Elektrikerförbundet har tillsatt en utredning för att ta reda på hur förbundets jämställdhetsarbete hittills har fungerat. Utredningen tillsattes innan metoo-kampanjen startade, men kan konstateras ligga väl i tiden.

Nya lagar och regler att ha koll på 2018

Sänkta skatter, höjda bidrag, obligatorisk förskoleklass och mobilförbud för förare. I år blir flera nya lagar och regler gällande. Här är några av dem. 1. Sänkta skatter Pensionärer med en pension på mellan 10 000 och 35 000 kronor i månaden får sin skatt sänkt med upp till 200 kronor.

Smarta kläder ska minska arbetsskador

Kan smarta arbetskläder minska arbetsrelaterade skador och få oss friskare? Ja, troligen, menar Snickers Workwear. Elektrikern har tidigare skrivit om deras smarta klädidéer (knäskyddsappen bland annat).

Micronätet i Sjöängen ger 100 000 kwh

Solpaneler, energilager, smart styrning och elbilsladdning i en och samma anläggning. I Askersund invigdes nyligen ett pilotprojekt, ett mikronät, som tros ha framtiden för sig. Det här har varit roligt att arbeta med. Det säger Richard Larsson, elektriker på MSI-El, som varit med och byggt projekt Soldrift Sjöängen.

Dålig arbetsmiljö kostar 164 miljarder kronor om året

164 miljarder kronor eller fyra procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Det är vad dålig arbetsmiljö kostar oss årligen, skriver Arbetarskydd. Att dålig arbetsmiljö är ett stort problem kommer inte som en nyhet. Nu har vi dock för första gången även fått en prislapp på fenomenet.

Anställd fick ström i sig i köket

En elolycka inträffade under torsdagen på en restaurang i skidområdet Lindvallen i Sälen. En man född 1996 fick ström i sig när han skulle ansluta en köksmaskin till ett vägguttag. Polispatrullen som kom till platsen fick ta skoter upp till restaurangen.

Massiv strejk för 28-timmarsvecka

Högre lön och 28-timmars arbetsvecka. Nu går uppemot 700 000 tyska metallarbetare ut i strejk för bättre arbetsvillkor, skriver Arbetet. Nu har det tyska metallförbundet IG Metall gått ut i massiv strejk. Strejken började i tisdags, 8 januari, och ett av kraven är en löneökning på sex procent.

Mätaren exploderade i elektrikerns hand

Spänningsprovaren exploderade i elektrikerns händer elfacket han trodde låg på 400 volt visade sig vara på 6000 volt, skriver SVT. I mitten av december inträffade en arbetsplatsolycka på aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall. En elektriker med kunskap om högspänning skulle reparera ett elfel i fabrikskajens suganläggning.

Byggnads kräver sanktioner mot skadliga vibrationer

Nio av tio undersökta arbetsplatser hade brister i skyddet mot vibrationsskador. Nu Kräver fackförbundet Byggnads att sanktioner införs mot de arbetsgivare som inte följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer. I samband med Arbetsmiljöveckan i oktober genomförde Byggnads drygt 1 200 extra skyddsronder på både stora och små byggföretag.

Vibrationsskador: Bilade i nio månader i sträck

Han var lärling och ny på jobbet. Då sattes han att bila oavbrutet i nio månader. I dag, 22 år senare, har Johan Lagbrant opererat en av de skadade händerna och väntar på nästa operation. Men funktionen i händerna blir ändå aldrig som innan. Det var på 1990-talet och Johan Lagbrant var nykommen lärling på en firma i Uppsala.

Vibrationsskador: Händerna somnade under bilkörning

Han vaknade på nätterna av att händerna sov. Det gjorde rejält ont. Händerna somnade även när han körde bil. Till slut gick det inte längre. Peter Hjortskog har opererat båda handlederna, men händerna domnar fortfarande av vibrationer. I dag är Peter Hjortskog ombudsman i region Väst. Men han började arbeta som elektriker i Stenungsund i slutet av 1980-talet.

Vibrationsskador allt vanligare – lita inte blint på tillverkarnas uppgifter

Vibrationsskador är vår vanligaste arbetssjukdom. Arbetsgivaren ska se till att arbetet är säkert men maskinernas angivna vibrationsvärden är inte alltid tillförlitliga. Den vanligaste arbetssjukdomen i dag är vibrationsskador. Det är skador som drabbar människor för livet. De som mår sämst kan inte använda sina händer. Dessutom har de fruktansvärt ont.

Arbetsgivarna har dålig koll på DO-regler

Svenska arbetsgivare ska enligt lag förebygga diskriminering på jobbet. 60 procent av dem vet dock inte vad reglerna innebär och bara en fjärdedel har ändrat sitt arbetssätt. Det var den 1 januari 2017 som de nya reglerna i diskrimineringslagen infördes.