• Dödligheten från polisingripanden ökade med ytterligare 40 procent under 2015 i Rio de Janeiro. FOTO: BILBO GÖRANSSON

  • Uppåt 30 000 demonstranter tog över stranden Copacabana den 5 augusti. Militärpolisen försökte först omringa demonstranterna men när protesten växten lämnade de vägen fri. FOTO: BILBO GÖRANSSON

2016-08-09

 

os i brasilien

Jag befinner mig i det farligaste landet i världen som inte befinner sig i krig.
I Brasilien sker 60 000 dödsfall till följd av våld varje år, och en stor majoritet av dem dör av skottskador från handeldvapen.

 

Den hissnande kriminaliteten har gjort att många i Brasilien anser att en bra bov är en död bov, och sympatiserar med polisens hårdare tag mot kriminella gäng.

Bilden som målas upp av polisens presstjänst via de stora tv-kanalerna och tidningarna är en sorts inbördeskrig mellan knarkligorna och polisbataljonerna i de fattiga kåkstäderna – favelorna. Men var femte dödsskjutning utförs av en polis i tjänst, och de drabbade är långt ifrån alltid några beväpnade kriminella.
– Det kan vara ett dygn där 20 personer mejas ner av polis. Eller 37 personer i Manaus en helg i juli. Var det ens någon av dem som bar ett vapen? Eller sköts de bara ihjäl? frågar sig Ami Hedenborg, talesperson på Amnesty Internationals kontor i Sverige.

 

LÄS MER: Slaget om Vila Autodromo

 

Ami Hedenborg använder sig av begreppet utomrättsliga avrättningar. Det är en term för de fall då polisen skjuter en misstänkt utan att det var fara för poliskonstapelns eget liv.
– Egentligen får poliser inte skjuta om de inte är hotade till livet, säger Hedenborg.
Enligt henne är våldskulten och devisen en bra bov är en död bov en del av problemet.
– Ja okej men var det en bov då? Det måste ju utredas och det görs inte. Av 200 utredningar är det bara en enda polis som dömts för mord, säger Ami Hedenborg.

LÄS MER: Jaguaren Juma dödades för OS-jippo
Kopplingen till stora idrottsevenemang är glasklar. I samband med stora sportsammankomster som fotbolls-VM för herrar 2014 eller Panamerica kuppen 2007 ökade dödligheten markant. Huvudanledningen tycks inte vara att kriminaliteten ökar, utan just att det är fler poliser som är ute och patrullerar favelorna.
Under 2014 ökade antalet dödsskjutningar från polis med 40 procent. När fotbolls-VM var över skulle de tiotusentals extra poliser som kallats in, med förstärkningar från militären i de stora städerna, kallas tillbaka. I Rio De Janeiro blev de kvar i över ett år mer än planerat, något som skapade känslan av en främmande ockupationsmakt i de fattiga kvarteren.
Dödligheten från polisingripanden ökade med ytterligare 40 procent under 2015 i Rio de Janeiro. I år beslutades att Rio De Janeiro ska få förstärkning av 65 000 inresta poliser och 20 000 meniga soldater från armen, för att patrullera favelorna. Den största säkerhetsoperationen i Brasiliens historia. Effekterna av förstärkningarna talar sitt tydliga språk. Dödligheten till följd av polisingripanden har ökat med 135 procent på ett år.
– Det är en våldsspiral, där rädsla föder våld som sen skapar mer våld, säger Ami Hedenborg.

 

Rio de Janeiro mottog äran att hålla sommar-OS med dessa ord:
”Kommun, delstat och federal regering kommer att arbeta gemensamt för att säkerställa en säker och behaglig klimat för de olympiska spelen. Spelen kommer att agera som en katalysator för långsiktiga förbättringar av Rio De Janeiros säkerhetssystem, och representera ett tillfälle att bygga vidare på den förändringsprocess som startade med Panamerican Games 2007 och fortsatt under förberedelserna inför fotbolls-VM 2014.”
De orden, och pärmvis med tusentals liknande ord, utgör det löfte som Brasilien och Rio lovade världens idrottsnationer inför årets sommar-OS. Men istället för den positiva utveckling som påstås kan vi följa en röd linje genom Brasiliens moderna idrottshistoria och den pekar mot en militarisering av de mest utsatta områdena och en bokstavligen motsatt utveckling jämfört med den som utlovas på OS officiella hemsida . Inför fotbolls-VM 2014, som hölls i Brasilien, vräktes tiotusentals människor för att göra plats för både moderna arenor och parkeringar för de många turister som flockade till landet från världens alla hörn.

 

Fotbolls-VM kostade hundratals miljarder dollar och hölls under den djupaste ekonomiska kris som Brasilien skådat sedan 1930-talet. Samtidigt bedrev polisen en sorts social och etnisk rensning i stadskärnorna och i de fattiga kvarter runt VM-områdena. Många favelor ligger nämligen väldigt bra till, på vackra kullar eller dalar, samtidigt som värdet på marken är lågt på grund av de fattiga som bor där. Kriget mot narkotikasmugglingen, som det ofta beskrivs som, har som alla moderna krig de största dödssiffrorna bland de civila och obeväpnade.
På den ena sidan i striden står polisbataljonerna med splitternya vapen och pansarbilar, och på den andra sidan står landets svarta, fattiga befolkning. 54 procent av de dödade till följd av polisvåldet är ungdomar, 90 procent är män och 77 procent är svarta, enligt en undersökning. I grund och botten gör det att den mest grundläggande på FN:s lista över mänskliga rättigheter, rätten till liv, sätts på undantag om du råkar vara en ung, svart man från favelan.

 

Alla är misstänkta, alla kan dödas och ingen kommer bli dömd för mordet om de bär en polisbricka. Under en ökänd period på 90-talet fick dessutom poliser bonus på lönen om de sköt ihjäl en misstänkt. Detta tillsammans med att misstanken kan klistras på någon som redan skjutits ihjäl och den i praktiken totala straffriheten gjorde att vilda-västern-bonusen, som den kom att kallas, togs bort. Men straffriheten lever kvar.
Det är ytterst ovanligt att en polis utreds för mord, och ännu ovanligare att ett mord utfört av en polis klarnas upp. Om det klarnas upp är chansen mikroskopiskt liten att polisen får någon form av reprimand eller fällande dom. Det finns många exempel på detta.
En uppmärksammad incident var när några unga killar som väntade på pizzabudet i en favela i Rio De Janeiro i maj i år lekte med sina mobilkameror utanför sin port. Plötsligt smattrade det till, och två av killarna föll omkull. Det avlossades några skott inifrån en polisbil i närheten. Polisen, beväpnade med kulsprutegevär, hade enligt polisrapporten mött en grupp beväpnade unga svarta män som öppnat eld mot poliserna.

 

När de besvarat elden flydde ungdomarna men två unga män hade träffats av polisens skott, och dessa togs med till sjukhuset. Den ena avled i polisbilen, den andra överlevde efter akut läkarvård. Men polisrapporten stämde inte överens med pojkarnas videoklipp som lades ut på nätet, Dessutom hade de två pojkarna som skjutits hade fått en pistol och en revolver planterade på sig för att stärka bevisbördan mot dem. Det kallas av frivilligorganisationer som bevakar polisvåldet för brottsplats-kit och poliserna stängdes av från sina tjänster för falskt vittnesmål.
Brasilien har det högsta antalet mord i världen. Men åratal av rasistiska stereotyper och nästan total straffrihet för poliser i fattiga områden har skapat en tragisk struktur. De väpnade säkerhetsstyrkorna i landet kommer undan med mord, och det i tusental.

 

 

Bilbo Göransson

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Reportage

Omplacering ett alternativ när arbetet blir för tungt

Att arbeta i ett hantverksyrke och samtidigt vara gravid, det är en kombination många kvinnliga elektriker ställs inför. Om kroppen inte orkar med det vanliga arbetet ska arbetsgivaren om det är möjligt erbjuda andra lättare arbetsuppgifter. Något som fler arbetsgivare bör uppmärksammas på.

”Tjejer måste informeras bättre om elprogrammet”

Ida och Moa från Ulricehamns kommun är 16 år och har just börjat första året på elprogrammet vid Ållebergsgymnasiet i Falköping. Jag är inte rädd för att bli ensam tjej på jobbet, säger Ida och får medhåll av kompisen Moa: Man måste ha lite attityd, säger hon. De vill ha mer info på högstadiet för att locka fler tjejer till utbildningen.

Från fackligt arbete till yrkeslärare – Alla tre halkade in på ett bananskal

Tidigare var de tre fackligt aktiva elektriker. I dag är de lärare på el- och energiprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Vi har nog halkat in på lärarjobbet på ett bananskal alla tre, säger Henric Hagberg.

Ackord på Kvinnebyskolan: ”Längtar till nästa jobb att mäta”

– Ackordet är inget man ska vara rädd för. Marcus ”Glenn” Eriksson är 25 år och mäter sitt första ackordsjobb. -Det här är ett lagom långt jobb att starta med, 1400 timmar. Strax före midsommar började Marcus själv på jobbet vid Kvinnebyskolan i Linköping. En liten skola i utkanten av stan som blivit för liten och nu byggs en stor utbyggnad.

Fyra el-grabbar på väg in i arbetslivet

Hur är det att välja ett gymnasieprogram redan i högstadiet, ett program som i praktiken blir ett yrkesval? Men det är inte alltid som gymnasievalet stämmer senare i livet. För fyra år sedan mötte vi fyra elever på Lugnetgymnasiet i Falun för första gången. Att det blev Viktor, Anders André och Gustav var mest en slump.

Kvinnliga och homosexuella elektriker fryses ut – nu lyfts problemet i filmer

Elektrikerförbundet vill uppmärksamma att människor blir utfrysta på arbetsplatser, i samhället och föreningsliv. I några mycket korta filmer uppmärksammar konstnären Martin Lima de Faria problemen. Elektrikerna har varit med och finansierat filmerna. Det är få tjejer i elektrikeryrket. Av Elektrikerförbundets 25 000 medlemmar är det bara tre procent som är kvinnor.

Domstolen gick på Sandras linje – gav rätt mot försäkringskassan

I våras fick Sandra Rudeberg rätt mot försäkringskassan, som hade nekat henne sjukskrivning efter cancerbehandling. Hjälpen kom av den juristförsäkring som Elektrikerförbundets och Sekos medlemmar har tillgång till. Våren 2015 var tuff för Sandra Rudeberg. Efter en sjukdomsperiod för utbrändhet, fick hon besked om att hon hade bröstcancer.

Percy Kindahl: ”Bästa att jobba som hissmontör”

Det är tio år sen han gick i pension. Men han fortsätter sin aktivitet. På El-ettans årsmöte satt han sekreterare. Percy Kindahl har som så många andra ett rikt liv att berätta om. Han berättar också gärna om arbetarrörelsens historia och gärna om Söder i Stockholm. Vi följde honom en dag. .solidtango-embed#s6l9xk9489c { position:relative; padding-bottom:56.

Fotografen David följde strömmen – sadlade om till elektriker

De mänskliga mötena och problemlösningen finns där fortfarande, men mycket annat är nytt. Efter närmare två decennier som fotojournalist bytte David Bergström bana och utbildade sig till elektriker för att göra skillnad. Det är ingen hemlighet att tidningsbranschen genomgår en kris som drabbar både de som skriver och de som fotograferar.

Dennis tar det med ro

ReportageTio SM-guld som senior och siktet inställt på VM nästa år. Elektrikern Dennis Gustavsson tillhör absoluta sverigeeliten i rodd. Tjusningen? Tja, antagligen att man gillar mjölksyra, ha-ha.   Dennis Gustavsson skrattar och fortsätter att trycka i sig medhavda limpmackor med räkost.
Foto: Tomas Nyberg

36 år sen Henrik svävade mellan liv och död

– Det bara smällde. Jag såg en grön aura. Det enda som var kvar på kroppen var en strumpa och kalsingarna. Det luktade bränt kött. Henrik Söderstad var 23 år när han drabbades av en olycka i ett ställverk på Kvarnsvedens Pappersbruk. I dag är han fortfarande elektriker. På kroppen har han minnena från olyckan. – Jag går inte gärna i solen, konstaterar Henrik.

Jaguaren Juma dödades för OS-jippo

os i brasilienI staden Manaus i brasilianska Amazonas sköts den sällsynta jaguaren Juma till döds efter att ha slitit sig loss under ett OS-jippo under den flera hundra städer långa resa som OS-facklan vandrat. Efter att fyra ampuller med lugnande medel inte lyckats stoppa vilddjuret drog en närvarande soldat sin pistol och sköt Juma till döds.

Slaget om Vila Autodromo

os i brasilienMitt i ett av de fina kvarter som vigts åt de olympiska spelen i Rio de Janeiro ligger Vila Autodromo. Det är ett bostadsområde som gjort sig känt som en av de få fredliga favelorna i staden. Vila Autodromo var ett hem för över 600 familjer för ett år sedan. Det består av riktiga hus av tegel och inte alls några skjul men kallas ändå för en kåkstad – Favela.

Elektrikerjobbet blir konst – Jimmy ställer ut på Runöskolan

Det är en del av den här tiden. Hur skitigt kan det va. Det säger Jimmy Rosenholm från Vallentuna. Han jobbar som elektriker. Men han är också konstnär. Han talar om en tavla han målat från ett oacceptabel arbetsmiljö. Under maj och delar av juni har Jimmy haft en utställning på LO-skolan vid Runö i Åkersberga.

Alla är med i Prenad-klubben

nyheter  Elektrikern blev kontaktad av fackklubben. Bakgrunden var att Hallberg & Co i Lund och Bravidaägda Prenad hade slagits samman till Bravida Prenad AB. Ett 40-tal elektriker i vardera firman berördes. Men det innebar också att två fackklubbar skulle bli en. Kom och berätta om oss, hälsade klubben. Vi tog dem på orden och åkte dit.     Programmet var digert.