Offentlig upphandling omsätter cirka 600 miljarder skattekronor. Ofta utnyttjas dessa skattepengar för låglönedumpning. LO undersökte arbetena med Citytunneln i Malmö, Norra Länken och Citybanan i Stockholm som då hade kostat 36 miljarder kronor. 45 procent av arbetarna var skatte- eller avgiftsskyldiga i annat land än Sverige. Och fick endast ca 55 procent av svensk bruttolön.

 

Detta är bara ett av många exempel på lönedumpning av staten inom byggbranschen. Elektrikerna har i stort varit skyddade från lönedumpning genom elsäkerhetslagstiftningen, men det skyddet försvinner med nya elsäkerhetslagar från och med 1 juli 2017.
Den 1 januari 2017 är nya upphandlingslagar föreslagna, som om de godkänns av riksdagen, ger möjlighet att stoppa lönedumpning vid offentlig upphandling. Lagarna innebär bland annat:
* I branscher som ofta lönedumpas, till exempel byggbranschen, måste upphandlaren kräva att leverantören betalar löner enligt branschens kollektivavtal. Men bara minimivillkoren i gällande branschavtal är tvingande. Och facket måste förse upphandlaren med sådana villkor från kollektivavtalen. Saknar upphandlaren sådana, finns inga krav på sociala villkor.
* Upphandlaren kan också begära att leverantörer alltid ska betala anställda löner i nivå med kollektivavtalets minimiregler.
* Vid längre upphandlingsavtal får upphandlaren begära att leverantören betalar pensions- och avtalsförsäkringar under tiden för entreprenaden.
* Upphandlaren får inte acceptera bud som är så låga att de inte täcker rimliga sociala villkor.

 

LÄS ÄVEN: Regeringen vill ha ny lag om offentlig upphandling

 

Här kan Elektrikerna göra en avgörande insats:
* Facken måste förse både upphandlaren och leverantören med regler från kollektivavtal där de lönebestämmelser som leverantörens är skyldig att betala sina anställda enligt EU-rätten är definierade.
* Facken måste alltså plocka ut den hårda kärnan, de minimibestämmelser i kollektivavtalet som upphandlaren kräver att leverantören ska betala de anställda. Upphandlaren får inte bara hänvisa till ett avtal utan måste definiera villkoren och nivåerna. På Arbetsmiljöverkets (AMV) hemsida finns i dag endast tio kollektivavtal med den så kallade hårda kärnan. Elektrikerna har endast Installationsavtalet där.
* Men AMV- avtalen håller dels en för låg nivå enligt den föreslagna lagstiftningen, dels innehåller de inte de utökade krav som upphandlaren kan ställa när det gäller till exempel försäkringar och pensioner.
* Facken måste också se till att upphandlaren får uppgifter om normalkostnad i branschen för löner och sociala kostnader så att myndigheten kan förkasta anbud som är onormalt låga.

 

LÄS ÄVEN: ”Ett klart framsteg”

 

1. 2005 – 2013 drev Elektrikerna och sex LO-förbund Vita jobb med samma inriktning som de föreslagna lagarna. LO-förbunden försökte få socialdemokratiska kommuner att använda Vita Jobb men misslyckades. Bara två kommuner gick in i Vita Jobb. Nu upphandlas därför till exempel 96 procent av all städning på det lönedumpande villkoret lägsta pris. Det är inte unikt. För upphandlarna är bara intresserade av låga priser. Även med de nya upphandlingslagarna kommer de därför, när så är möjligt, att välja bort justa löner eftersom det anses kostnadshöjande. Elektrikerna kan med sina nära förbindelser med Socialdemokratiska kommunpolitiker trycka på här.
2. Att företagen verkligen betalar justa löner kräver kontroll, och här måste facket hjälpa till. Även här finns en viktig roll för Elektrikerna.
3. Upphandlingsreformen startar i stat och 290 kommuner 2017-01-01. Då ska lokala fackliga företrädare vara inlästa på reglerna för att kunna hjälpa kommunpolitiker. Det är bråttom. Facket måste sno initiativet från borgarna och Svenskt Näringsliv. Om de ges spelutrymme på grund av facklig passivitet, kommer de att sabotera såväl lagstiftning som genomförandet. Då blir de nya lagarna inget värda.
Det brinner i knutarna. 2017 är bara fem månader bort. Och denna viktiga reform får inte bli en flopp.
Kurt Junesjö