• Nyinstallation av industrirobotar ökar vilket ger jobb till elbranschen. Att installera en robot inom industrin handlar om kreativa lösningar för ingen är den andra lik, menar Fredrik Holmström, elektriker på Vetlanda Elteknik. Foto: Jan-Erik Johansson Foto: Jan-Erik Johansson

  • Det har hänt att personal glömt trappstegar inne i robotcellen vilket ställt till problem. Fredrik Holmström kompletterar med en kontrollgivare som ska känna av om något står i vägen. Foto: Jan-Erik Johansson

  • Med sitt gripdon tar roboten i ett svep med sig 24 smådetaljer samt rör och lägger fram för svetsroboten. Den färdiga bommen läggs tillbaka med oerhörd precision. Foto: Jan-Erik Johansson

  • Johan Marko från Robotteknik Automation kör roboten i slow motion. När han är nöjd sparas rörelsen ned som en del i programmeringen. Foto: Jan-Erik Johansson

  • Roboten svetsar utan rast och lämnar alltid identiska svetsningar efter sig. Med 3D laser kan i dag en robot se och exempelvis leta fram en skarv eller markering på ett rör för att få en position på arbetsstycket. Foto: Jan-Erik Johansson

2016-05-26

ny teknik

Allt fler robotar tar över de repetitiva industrijobben. Men en robotinstallation är allt annat än monoton för elektrikern.
Ingen maskin är den andra lik., det är alltid en verklighet att förhålla sig till.

 

Det vet Fredrik Holmström, elektriker på Vetlanda Elteknik, som de sista tio åren i huvudsak installerat och gjort elen till industrirobotar som är en bransch som nu växer 5-10 procent årligen. Det innebär en lika växande del av elarbeten och en nisch som blir allt större.
Vi är i en verkstadsindustri med produktion av svetsade produkter och här installerade han den första roboten 2011. Vid årets slut ska det stå färdigt 49 olika robotar med tillhörande maskiner, så kallade celler, enligt plan. Huvudman är Robotteknik Automation AB som står för själva roboten, dess programmering och maskindelarna som behövs för arbetsflödet. Fredrik Holmströms jobb är att få det att fungera ihop.
– Ja, vi ansvarar för all ihopkoppling runtikring roboten. Det börjar med ett stålskelett och en mekanisk ritning hur det ska fungera. Sedan ritar jag och syr ihop det.
– Det finns ju inga standarder i funktion, det kan variera. Däremot finns det regler för säkerhetssidan och där får vi en besiktning av tredje part och det känns rätt bra, säger Fredrik Holmström.
Han bygger själv skåpet och programmerar PLC:n som styr det hela, varje projekt är en helhetslösning som skapas från noll. Imponerande.
– Tja, man har väl lärt sig successivt. Jag har gjort sådana här projekt sedan 2006, och nu när vi gjort ett antal så kan man ibland återanvända scheman och ha som utgångspunkt, säger Fredrik Holmström när vi kliver in i den kapmaskin som just håller på att köras i gång.
För kommunikationen från PLC:n till maskinens olika delar och givare använder han profibus som är vanlig inom industriell automation. Varje maskindel har en nod som tar emot informationen. En ganska traditionell maskininstallation med skillnaden att i centrum står en robot som ska matas med material. För att flödet ska fungera har just den här kapcellen totalt cirka 400 givare och runt 100 luftventiler, en ganska liten maskin.
– Men allt ska få plats och inget får ju krocka när roboten rör sig. Man får lösa det helt enkelt.
Arbetet för Fredrik Holmström uppskattar han till 50-50 tidsmässigt mellan installationsbiten kontra ritning/ PLC-programmeringsbiten. Och jobbet är rätt kul även om det ställer en del krav.
– Det är väl inte precis ett 7-4 jobb. Vid drifttagning blir det rätt intensivt arbete. Det är ju också ett visst kundansvar om något krånglar och maskinen stannar. Man har ju inte jour jämt, men På en färdig maskin går det ju göra en del hemifrån via datorn.

Jan-Erik Johansson

 

Industrirobotar

– Ordet robot myntades 1921 av den tjeckiske författaren Karel Capek. Det tjeckiska ordet robota betyder ungefär påtvingat arbete.

– Den första industriroboten ritades 1954 av George Devol som sedan grundade Unimation Inc, världens första robotföretag. Deras första robot levererades till General Motors 1961-62.

– Det stora genombrottet för industriroboten anses vara när GM 1964 beställde ytterligare 66 st Unimaterobotar.

– Första industriroboten i svensk fabrik installerades 1967, fabriken ägdes av Gränges Weda.

– 1973 fanns runt 3000 aktiva industrirobotar i världen.

– 1974 lanserar dåvarande ASEA sin första robot IRB 6. Då världens första helelektriska och mikroprocesstyrda maskin.

– Cirka 40 procent av dagens robotar går till bilindustrin.

Källa: Nationalencyklopedin, framtidatillvaxt.se

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Ny teknik

Extremtester av hissar på 350 meters djup

Kone nyöppnar sitt testlaboratorium i Tytyri, Finland, efter renovering och uppdatering. Anläggningen ligger i en kalkstensgruva som är världsunik med sitt djup på 350 meter. Efter ombyggnaden har nu Kone elva hisschakt för tester jämfört med tidigare fem. Här utvecklas ny teknologi och ges möjlighet att testa hissar i fritt fall upp till hastigheter på 90 km/h.

Nya smarta lösningar

IKEA konkurrerar på smarta lösningar

Hemautomation är snart lika vanligt som bokhyllan Billy, men är för dyrt och för svårt att begripa sig på för Svensson. Det menar i alla fall IKEA som säger sig ha undersökt saken. Därför lanserar de nu en belysningsserie med tillhörande app.

Appen talar om när knäskyddet är slut

Ny smart teknik i kläderna ska hjälpa dig till ett hälsosammare arbetsliv. Det är i alla fall syftet med Tracker-1, en wearable anpassad för byggbranschen. Man blir förvånad över resultaten. Det säger Fredrik Hof, elektriker på Billdals El och en av 100 hantverkare i fem länder som agerar testperson åt Snickers nya bärbara uppfinning.

Mät arbetsbelastningen med mobilen

Du kan nu enkelt mäta belastningen på överarmen för att upptäcka skadliga arbetsmoment. Mätningen görs med hjälp av en app i din smartphone som fästs i ett armband. Appen är ett resultat av ett samarbete mellan Liyun Yang, KTH, och Mikael Forsman, professor i ergonomi på Centrum för arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet.

Det började i ett uthus

Samhället Fagerhult ligger i Västra Götaland, strax norr om Habo, och bestod i början av 40-talet av ett fåtal hus. Det var här och då en ung Bertil Svensson ville hjälpa sin handarbetande mor att få bättre ljus under skumma vinterkvällar. I gårdens uthus tillverkade han en egendesignad golvlampa.
Johan Classon Leenéer, produktionstekniker, kontrollerar LED-chipen på rulle på väg in i maskineriet för att bli föärdiga kort till armaturer av olika sort. Fagerhult både tillverkar pch produktutvecklar numera själva sina LED-kort. Ett sätt att få kompetens inhouse, slippa beroende av underleverantörer och säkerställa kvalitén, menar företaget.

Satsar stort på LED-utebelysning

Med egen tillverkning av LED-kort och utökade produktionslinjer växer nu Fagerhult när det gäller utebelysning. Och man gör det i just Fagerhult. Att ha både konstruktion, produktion och utveckling i huset är ett väldigt bra sätt att få ett bra resultat. Det säger Sara Jirbäck, försäljningschef utebelysning.

Ny teknik: Nya smarta lösningar

&

Nya smarta lösningar: Arbetskläder för kvinnor

&

Ny teknik: ”Jag har världens smartaste villa”

Att ha en smart och energieffektiv styrning i huset ska inte behöva kosta skjortan. Med ett par-tre tusenlappar och gediget intresse har Anders Kjellström skapat vad han kallar världens smartaste villa. – Det här har jag byggt själv och det kan vem som helst göra.

Dagsljus med ett knapptryck

Philips HUE-serie med appstyrda lampor i alla färger och styrkor utökas. Företaget hänger på den allt mer uppmärksammade forskningen kring hur ljuset, och då framför allt dagsljuset, påverkar vårt välbefinnande. Hue White Ambience kan imitera olika nyanser av solljus så att energinivåerna, exempelvis på morgonen, får sig en boost av soluppgångsljus mitt i mörka vintern.

Med solen i tankarna

Välvda tak, staket, växthus eller varför inte gardiner av solceller? I Solparken är framtiden redan här. Vi provar, mäter och dokumenterar nya grejor och gör verklighet av idéer på vårt eget sätt. Det säger Bernt Ström, fastighetstekniker, på ETC Solpark utanför Katrineholm. Jo, passande namn eller hur? ler han när vi slår oss ned i parkens huvudbyggnad.

Ytterligare 100 miljoner till solcellssatsare

Energimyndigheten fördelar ytterligare 100 miljoner kronor till det statliga stödet för installation av solceller. Orsaken är det stora intresset för solenergi i samtliga svenska län. Tidigare i år har 125 miljoner kronor fördelats via Länsstyrelsen men söktrycket är bra mycket större; Bara ungefär var tredje ansökning har beviljats stöd sedan var pengarna slut.

Rekordartad ökning av solpaneler

Den totala installerade solcellseffekten i Sverige ökade med 60 procent under 2015 och den största ökningen skedde på villa- och småhustak, skriver Energimyndigheten på sin hemsida.

Svensk uppstickare i den smarta djungeln

En svensk paketlösning med färdiga centraler ska få både installatörer och kunder att välja smarta hus. – Grundidén är att det ska vara så pass enkelt att både kund och installatör vet vad som levereras. En färdig installation.