• Nyinstallation av industrirobotar ökar vilket ger jobb till elbranschen. Att installera en robot inom industrin handlar om kreativa lösningar för ingen är den andra lik, menar Fredrik Holmström, elektriker på Vetlanda Elteknik. Foto: Jan-Erik Johansson Foto: Jan-Erik Johansson

  • Det har hänt att personal glömt trappstegar inne i robotcellen vilket ställt till problem. Fredrik Holmström kompletterar med en kontrollgivare som ska känna av om något står i vägen. Foto: Jan-Erik Johansson

  • Med sitt gripdon tar roboten i ett svep med sig 24 smådetaljer samt rör och lägger fram för svetsroboten. Den färdiga bommen läggs tillbaka med oerhörd precision. Foto: Jan-Erik Johansson

  • Johan Marko från Robotteknik Automation kör roboten i slow motion. När han är nöjd sparas rörelsen ned som en del i programmeringen. Foto: Jan-Erik Johansson

  • Roboten svetsar utan rast och lämnar alltid identiska svetsningar efter sig. Med 3D laser kan i dag en robot se och exempelvis leta fram en skarv eller markering på ett rör för att få en position på arbetsstycket. Foto: Jan-Erik Johansson

2016-05-26

ny teknik

Allt fler robotar tar över de repetitiva industrijobben. Men en robotinstallation är allt annat än monoton för elektrikern.
– Ingen maskin är den andra lik., det är alltid en verklighet att förhålla sig till.

 

Det vet Fredrik Holmström, elektriker på Vetlanda Elteknik, som de sista tio åren i huvudsak installerat och gjort elen till industrirobotar som är en bransch som nu växer 5-10 procent årligen. Det innebär en lika växande del av elarbeten och en nisch som blir allt större.
Vi är i en verkstadsindustri med produktion av svetsade produkter och här installerade han den första roboten 2011. Vid årets slut ska det stå färdigt 49 olika robotar med tillhörande maskiner, så kallade celler, enligt plan. Huvudman är Robotteknik Automation AB som står för själva roboten, dess programmering och maskindelarna som behövs för arbetsflödet. Fredrik Holmströms jobb är att få det att fungera ihop.
– Ja, vi ansvarar för all ihopkoppling runtikring roboten. Det börjar med ett stålskelett och en mekanisk ritning hur det ska fungera. Sedan ritar jag och syr ihop det.
– Det finns ju inga standarder i funktion, det kan variera. Däremot finns det regler för säkerhetssidan och där får vi en besiktning av tredje part och det känns rätt bra, säger Fredrik Holmström.
Han bygger själv skåpet och programmerar PLC:n som styr det hela, varje projekt är en helhetslösning som skapas från noll. Imponerande.
– Tja, man har väl lärt sig successivt. Jag har gjort sådana här projekt sedan 2006, och nu när vi gjort ett antal så kan man ibland återanvända scheman och ha som utgångspunkt, säger Fredrik Holmström när vi kliver in i den kapmaskin som just håller på att köras i gång.
För kommunikationen från PLC:n till maskinens olika delar och givare använder han profibus som är vanlig inom industriell automation. Varje maskindel har en nod som tar emot informationen. En ganska traditionell maskininstallation med skillnaden att i centrum står en robot som ska matas med material. För att flödet ska fungera har just den här kapcellen totalt cirka 400 givare och runt 100 luftventiler, en ganska liten maskin.
– Men allt ska få plats och inget får ju krocka när roboten rör sig. Man får lösa det helt enkelt.
Arbetet för Fredrik Holmström uppskattar han till 50-50 tidsmässigt mellan installationsbiten kontra ritning/ PLC-programmeringsbiten. Och jobbet är rätt kul även om det ställer en del krav.
– Det är väl inte precis ett 7-4 jobb. Vid drifttagning blir det rätt intensivt arbete. Det är ju också ett visst kundansvar om något krånglar och maskinen stannar. Man har ju inte jour jämt, men… På en färdig maskin går det ju göra en del hemifrån via datorn.

Jan-Erik Johansson

 

Industrirobotar

– Ordet robot myntades 1921 av den tjeckiske författaren Karel Capek. Det tjeckiska ordet robota betyder ungefär påtvingat arbete.

– Den första industriroboten ritades 1954 av George Devol som sedan grundade Unimation Inc, världens första robotföretag. Deras första robot levererades till General Motors 1961-62.

– Det stora genombrottet för industriroboten anses vara när GM 1964 beställde ytterligare 66 st Unimaterobotar.

– Första industriroboten i svensk fabrik installerades 1967, fabriken ägdes av Gränges Weda.

– 1973 fanns runt 3000 aktiva industrirobotar i världen.

– 1974 lanserar dåvarande ASEA sin första robot IRB 6. Då världens första helelektriska och mikroprocesstyrda maskin.

– Cirka 40 procent av dagens robotar går till bilindustrin.

Källa: Nationalencyklopedin, framtidatillvaxt.se

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Ny teknik

Nya smarta lösningar – Nummer 9 2017

Ramar för cancerforskningen, ett nytt vriddon för dosring, problemlösare i centralen och ett bilvärmaruttag som styrs via app. Här är månadens nya smarta tekniklösningar.

Nya smarta lösningar – Nummer 8 2017

  En Sladdlös stiftpistol, vanliga sneakers fast med funktioner hos skyddsskor, värmekamera till smartphones och LED upp till 30 meters takhöjd. Här är månadens nya smarta tekniklösningar.

Nya smarta lösningar – Nummer 7 2017

T

App som registrerar belastningsskador

Hänga armaturer, montera brandlarm eller spika kabel under taklist. Arbete med armarna uppåt är ett gissel som kan ge svåra belastningsskador. Nu finns en enkel app som kan hjälpa dig hålla koll. – Den kan ge dig feedback på att det är dags att byta arbetsteknik.

Hur mäter man farliga belastningsskador?

– Man kan säga att bedömningen utgår från 20 års samlade mätningar och erfarenheter på området, säger Catarina Nordander, överläkare och docent vid institutet för Arbets- och miljömedicin i Lund.

Nytt plastmaterial kan revolutionera solcellsmarknaden

Utställningsplatserna till byggmässan Nordbygg 2018 är nästan slut. Samtidigt har ett nytt, revolutionerande plastmaterial till exempelvis likströmskablar skapats. Materialet skulle kunna användas för att energieffektivt skicka el till Sverige från solcellsanläggningar i Afrika. Det rör på sig i byggsvängen och allt fler aktörer vill vara med och synas.

Eluppvärmda kläder ska värma soldater

Att ligga ute i fält kan vara kallt. Riktigt kallt. Det här försöker den amerikanska armén lindra med hjälp av eluppvärmda kläder. Det är tidningen Forskning och framsteg som berättar om ett forskningsprojekt kopplat till den amerikanska armén där forskarna utvecklar eluppvärmda kläder som även absorberar fukt.

Nya smarta lösningar

&

Bättre information ska stoppa hemmafixare

Elmaterial finns att köpa i snart vilken kiosk som helst, men ges tillräcklig information till köparen om vad hen får och inte får göra för elarbeten i hemmet? Nej, menar Elsäkerhetsverket, som undersökt frågan på regeringens uppdrag.

Nu gäller ny brandklassning av kabel

Från 1 juli gäller ny standard och nya regler för brandklassning av flamskyddad kabel. Samma som EU i stort och en tredje part som godkänner CE-märkningen. Det handlar om en anpassning till den europeiska byggproduktförordningen, på engelska Construction Products Regulation (CPR).

Nya smarta elmätare på gång – frågan är bara hur smarta

Det ser ut att snart bli ett nytt stort elmätarbyte i Sverige. Regeringen vill ha 80 procent smarta elmätare i de svenska hemmen till år 2020. Men ännu är det oklart hur smarta de ska vara. Det är knappt tio år sedan i princip alla Sveriges elmätare byttes; Kundernas räkningar skulle ändras från preliminär- till månadsdebitering vilket krävde ny teknik i mätarna.

Extremtester av hissar på 350 meters djup

Kone nyöppnar sitt testlaboratorium i Tytyri, Finland, efter renovering och uppdatering. Anläggningen ligger i en kalkstensgruva som är världsunik med sitt djup på 350 meter. Efter ombyggnaden har nu Kone elva hisschakt för tester jämfört med tidigare fem. Här utvecklas ny teknologi och ges möjlighet att testa hissar i fritt fall upp till hastigheter på 90 km/h.

Nya smarta lösningar

IKEA konkurrerar på smarta lösningar

Hemautomation är snart lika vanligt som bokhyllan Billy, men är för dyrt och för svårt att begripa sig på för Svensson. Det menar i alla fall IKEA som säger sig ha undersökt saken. Därför lanserar de nu en belysningsserie med tillhörande app.

Appen talar om när knäskyddet är slut

Ny smart teknik i kläderna ska hjälpa dig till ett hälsosammare arbetsliv. Det är i alla fall syftet med Tracker-1, en wearable anpassad för byggbranschen. Man blir förvånad över resultaten. Det säger Fredrik Hof, elektriker på Billdals El och en av 100 hantverkare i fem länder som agerar testperson åt Snickers nya bärbara uppfinning.