• – Jag tror inte att det finns något bättre system än ackordet. Ett ytterligare sätt att öka produktiviteten i ackordet är att slopa brytpunkten. Kan inte se den minsta anledning att arbetsgivaren skall ha del av de pengar som vi jobbar in till oss, anser Yngve. Foto: Leif Göbel

  • Yngve Gustafsson från Vara har jobbat med de flesta typer av eljobb. I dag jobbar har på Bravida i Trollhättan. Just nu har han Fredrik Johansson som lärling. Foto: Leif Göbel

I sina avtalskrav till Elektrikerna skrev Elektriska Installatörsorganisationen: ”Eio anser vidare att det skulle vara av värde om parterna startar ett gemensamt projekt om produktiviteten i branschen och produktivitets befrämjande lönesystem.”
Här ger Yngve Gustafsson tio råd hur produktiviteten kan främjas.

Yngve Gustafsson från Vara är 65 år. Frispråkig är han och är inte rädd för att säga saker vid sitt rätta namn. Han har varit med på de flesta elektrikerjobb. Började på Elektromontage i Göteborg var med och byggde stort där och i Polen. Kom till Bravida Trollhättan 1978. Yngve har hållit i många jobb – stora som små. Och han kan ackordet i Installationsavtalet utan och innan.

– I vanliga fall när vi jobbar får vi betalt efter hur länge vi är på arbetsplatsen, men när vi jobbar på ackord arbetar vi efter vad vi får gjort. Är vi på arbetsplatsen åtta timmar och inget får nåt gjort, tjänar i vi inte ett enda öre. Därför har vi inte råd att förlora en enda minut av vår arbetstid och vi måste skriva ök och äta för den tid som vi inte installerar enligt ATL (Ackordstidlistan). Ackord ökar alltså produktiviteten vilket vi ser på våra timlöner och även på hur jobben går, säger Yngve.

När vi besöker Yngve på ett bygge i Trollhättan håller man på med stambyten i ett äldre bostadsområde. De boende är evakuerade men deras möbler står kvar i en klump i rummen inplastade. Inte speciell rationellt men så är det. Och tapeterna ska inte bytas. Ja ni förstår själva . Ett så kallat prenadbygge. Med sig har Yngve Fredrik Johansson som är 20 år. Han håller på att bli upplärd. Av en sträng men ofta skrattande läromästare som verkar ha mer än en räv bakom öronen.

Yngve Gustafsson är en stor vän av produktivitet i arbetet. Det är precis det som kan ge löneutveckling. Han bjuder Eio kostnadsfritt på ett tiopunktsprogram för ökad produktivitet i elteknikbranschen.

(1) Bygget och elentreprenaden ska vara väl kalkylerad och planerad.
Bra planering krävs varje dag. Företaget kan endera låta arbetsledningen sköta det med ”Piskan” eller använda ”Moroten” – låta ackordslaget göra det.

– ATL innebär också att det är lätt att kontrollera och omöjligt att fuska med systemet. Det är bara att kontrollera mängder och hur det är installerat. Vi har alltså ingen möjlighet att varken öka eller minska vår förtjänst. För att öka produktiviteten i ackordet måste man se till så att alla i laget får lika betalt.

(2) Hålla tiderna.

Då är ackordet bästa sättet. Med en bra lagbas och ett bra ackordslag finns inga akademiska kvartar. Man kommer i tid, arbetar effektivt och håller tiden på rasterna.

– Det är den ledande montören som placerar montörerna på den arbetsuppgift där de presterar max för ackordslaget. Om laget är tvungna att ta i mot servicemontörer eller inlånade montörer från andra ställen som ska ha mer i ackordsförtjänst än övriga men presterar mindre inkomster för ackordslaget än övriga montörer. Då blir det slitningar inom ackordslaget, vilket både tar arbetstid och har dålig inverkan på arbetsmoralen. Tid är pengar i ackordet, det innebär att laget ställer krav på den ledande montören att få ut de förlorade pengarna på något annat sätt.

(3) Rätt ritningar i rätt tid.

Många elektriker vittnar om hur det sparas in på ritningar. Hur man förutsätts utföra jobb utan ritningar. Hur bristen på ritningar försenar arbetsmoment.

– Det är nästan aldrig det fungerar med ritningar i tid. Tyvärr har kvalitén på ritningarna försämrats. Detta kostar elfirmorna mycket extratid för väntan.

(4) Materialhantering.

Rätt material på rätt plats och tid. Samverkan mellan arbetsledning och lagbas. Ordentlig organisation för att ta hand om spill, emballage och skräp. Material som inte finns i rätt tid kostar mycket. Bra kvalitet på materialet lönar sig alltid jämfört med sämre billigt.

(5) Bra verktyg.

Är tyvärr ingen självklarhet. Men rätt utrustning sparar mycket tid – jobbet blir effektivare och sliter mindre på kroppen. De unga får ofta ärva äldres grejer.

(6) Aktiv arbetsledning på arbetsplatsen.

Företagets företrädare på byggmötena måste bevaka eljobben och ha dialog med ackordslaget. Vara tuffare mot byggaren när han tar genvägar som drabbar våra jobb d v s firmans och de anställdas förtjänst. Företagen borde uppmuntra kunniga och självständiga lagbasar.

– Firmorna än så fruktansvärt dumma så man plockar undan de killarna som är lite stake i sig och använder helst snälla pojkar och detta kan man göra utan någon reagerar. Det visar att det fackliga arbetet inte fungerar bra på klubben när detta tillåts.

(7) Snyggt och rent på arbetsplatsen.

Att det ska vara så svårt att förstå att en bra arbetsmiljö ger effektivare och säkrare jobb. Så många timmar går åt att flytta skräp och material för att kunna använda ställningar och liftar. Dålig ordning och bristande städning är en stor tidstjuv.

(8) Undvika personalkrockar.

Företagen på ett bygge måste jobba utan att deras folk krockar med varandra vilket innebär att man inte sinkar varandras arbetsmoment. Det är en planeringsfråga man måste reda ut på byggmötena.

(9) Rätt arbetslag.

Elfirmorna bör värna om erfaren och bra personal. De allt mer slimmade organisationerna innebär ökad inlåning eller bemanningsföretag. Det blir sämre effektivitet än ett inarbetat ackordslag. Firmorna måste ta ansvaret att ta in lärlingar och lära upp dem – se det som en investering.

(10) Utveckla och vara på ackordet.

– Jag tror inte att det finns något bättre system än ackordet. Ska man göra ett nytt system måste man ha betalt för vad man gör och man måste kunna kontrollera att man får rätt betalt. Ett ytterligare sätt att öka produktiviteten i ackordet är att slopa brytpunkten. Kan inte se den minsta anledning att arbetsgivaren skall ha del av de pengar som vi jobbar in till oss, anser Yngve.

Leif Göbel