• Åtta isolerade glasfiber läggsihop, dränks i vaselin och sedan smälts ett plasttäcke runt som stelnar i vattenbadet. Resultat blir en färdig tubfiber med åtta lösa kardeler inuti. Foto: Jan-Erik Johansson

  • All fiber mäts och kontrolleras innan den lämnar fabriken.– Det är 96 fibrer i den här kabeln. Det tar en timma ungefär om det flyter på, säger Rebecka Johansson. Foto: Jan-Erik Johansson

  • Solen hjälper till att sortera in fiber i sina rätta fack vid tillverkning av ribbonkabel. Foto: Nexans Sweden AB. Foto: Jan-Erik Johansson

2016-03-16

ny teknik

I takt med den pågående utbyggnaden av fibernät går också kabeltillverkarnas maskiner varma.
– Någonstans mellan 80-120 000 kilometer fiber, provad och klar, lämnar fabriken varje månad.

 

Det säger Christer Snäll, produktionsledare på fibersidan hos Nexans Sweden AB. Här i lilla samhället Grimsås ligger fabriken som är en av landets ledande kabeltillverkare, inte minst på fibersidan. Här ligger också utvecklingsavdelningen för bandfiberkabel inom Nexanskoncernen och här tillverkas alla typer av optokablar.
– Jag har inte siffran i huvudet med det är hundratals sorter; Vi har produktion på allt mellan små korskopplingkablar till stora sjökablar, säger Jörgen Persson, produktchef för fiberkablar.

 

Det är ingen bullrande, typisk fabriksmiljö som möter en när vi kliver in i tillverkningen, utan tvärtom en ganska tyst och ren miljö.
– En fiberkabel är ju så mycket känsligare än kopparkabel. Skador eller smuts påverkar direkt på slutresultatet. Fiberfabriken är som en egen fabrik inom fabriken, säger Christer Snäll och pekar ut över två olika linjer för tillverkning av tubkabel.
Själva glasfibern tillverkas inte här utan importeras på rulle. När tubkabel tillverkas leds enskilda fiber från sina rullar ihop till en bunt, förses via en så kallad extruder med vaselin som sedan plastbeläggs. Efter vidare färd genom långa vattenbad blir resultatet det färdiga sugröret med lösa fiber i. Proceduren upprepas till grövre och grövre kablar om så behövs och fibrerna tvinnas sedan till färdig kabel i nästa linje tillsammans med eventuella fuktslukande band, märkband och dragavlastande tråd.
– SZ kallar vi den här maskinen och som du ser så tvinnas inte kabeln runt i samma varv hela vägen utan byter håll med jämna mellanrum, ungefär varje halvmeter. Då får du en kabel som blir mer flexibel, inte så styv, och vid exempelvis skarvning blir det lättare att plocka ut tuberna, säger Christer Snäll.

 

När det gäller ribbonkabel, där fibrerna sätts ihop fyra och fyra (eller åtta) är tillverkningen ännu känsligare innan de färdiga fibrerna kommer ut i kabelproduktionen. Den tillverkningen sker i ett dammfritt rum med personal i vita rockar och där kommer vi inte in i dag.
– Det är akrylatskyddet som är så pass känsligt att där kan minsta dammkorn störa processen och ge störningar, säger Christer Snäll.
All kabel provas, dämpningsmäts och dokumenteras innan den lämnar fabriken.

 

Sedan den första fiberkabeln tillverkades här 1984 har både kabel och komponenter utvecklats fort. Alltmer övergår till singelmode där tillverkningen i dag ligger på 90-95 procent av fiberkabel totalt. På utvecklingssidan jobbas det också hårt inför de nya EU-anpassade regler som kommer att träda i kraft under 2017.
– Det handlar om brandklassning och gäller fast förlagd kabel för inomhusbruk. Det kommer att innebära en hel del förändringar, inte minst för installatörerna att veta vilken kabel som är rätt klassad för den tänkta installationen, säger Jörgen Persson.
Ett ämne vi lär återkomma till.

Jan-Erik Johansson

Från torvbrytning till optofiber

År 1947 tröttnade Karl Olsson i Grimsås på sina affärer med torvbrytning och vände blickarna mot Amerika. Där tillverkades en ny plastisolerad kabel, något som entreprenören Olsson tyckte verkade vara rätt i tiden. IKO-kabel, Industri Karl Olsson, bildades samma år. Tillverkningen började i en gammal beredskapsbarack, men tio år senare invigdes första delen av nuvarande kraftkabelfabriken.

Efter 70 år och några ägarbyten via amerikanska ITT och senare franska Alcatel ingår i dag gamla IKO-kabel i franska Nexanskoncernen med 520 anställda i Grimsås och runt 26 000 världen över inom koncernen.

1984 tillverkades första optokabeln i Grimsås och i dag är fabriken utvecklingscenter för all bandfiberkabel inom Nexans.

Källa: Nexans Sweden AB

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Ny teknik

Extremtester av hissar på 350 meters djup

Kone nyöppnar sitt testlaboratorium i Tytyri, Finland, efter renovering och uppdatering. Anläggningen ligger i en kalkstensgruva som är världsunik med sitt djup på 350 meter. Efter ombyggnaden har nu Kone elva hisschakt för tester jämfört med tidigare fem. Här utvecklas ny teknologi och ges möjlighet att testa hissar i fritt fall upp till hastigheter på 90 km/h.

Nya smarta lösningar

IKEA konkurrerar på smarta lösningar

Hemautomation är snart lika vanligt som bokhyllan Billy, men är för dyrt och för svårt att begripa sig på för Svensson. Det menar i alla fall IKEA som säger sig ha undersökt saken. Därför lanserar de nu en belysningsserie med tillhörande app.

Appen talar om när knäskyddet är slut

Ny smart teknik i kläderna ska hjälpa dig till ett hälsosammare arbetsliv. Det är i alla fall syftet med Tracker-1, en wearable anpassad för byggbranschen. Man blir förvånad över resultaten. Det säger Fredrik Hof, elektriker på Billdals El och en av 100 hantverkare i fem länder som agerar testperson åt Snickers nya bärbara uppfinning.

Mät arbetsbelastningen med mobilen

Du kan nu enkelt mäta belastningen på överarmen för att upptäcka skadliga arbetsmoment. Mätningen görs med hjälp av en app i din smartphone som fästs i ett armband. Appen är ett resultat av ett samarbete mellan Liyun Yang, KTH, och Mikael Forsman, professor i ergonomi på Centrum för arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet.

Det började i ett uthus

Samhället Fagerhult ligger i Västra Götaland, strax norr om Habo, och bestod i början av 40-talet av ett fåtal hus. Det var här och då en ung Bertil Svensson ville hjälpa sin handarbetande mor att få bättre ljus under skumma vinterkvällar. I gårdens uthus tillverkade han en egendesignad golvlampa.
Johan Classon Leenéer, produktionstekniker, kontrollerar LED-chipen på rulle på väg in i maskineriet för att bli föärdiga kort till armaturer av olika sort. Fagerhult både tillverkar pch produktutvecklar numera själva sina LED-kort. Ett sätt att få kompetens inhouse, slippa beroende av underleverantörer och säkerställa kvalitén, menar företaget.

Satsar stort på LED-utebelysning

Med egen tillverkning av LED-kort och utökade produktionslinjer växer nu Fagerhult när det gäller utebelysning. Och man gör det i just Fagerhult. Att ha både konstruktion, produktion och utveckling i huset är ett väldigt bra sätt att få ett bra resultat. Det säger Sara Jirbäck, försäljningschef utebelysning.

Ny teknik: Nya smarta lösningar

&

Nya smarta lösningar: Arbetskläder för kvinnor

&

Ny teknik: ”Jag har världens smartaste villa”

Att ha en smart och energieffektiv styrning i huset ska inte behöva kosta skjortan. Med ett par-tre tusenlappar och gediget intresse har Anders Kjellström skapat vad han kallar världens smartaste villa. – Det här har jag byggt själv och det kan vem som helst göra.

Dagsljus med ett knapptryck

Philips HUE-serie med appstyrda lampor i alla färger och styrkor utökas. Företaget hänger på den allt mer uppmärksammade forskningen kring hur ljuset, och då framför allt dagsljuset, påverkar vårt välbefinnande. Hue White Ambience kan imitera olika nyanser av solljus så att energinivåerna, exempelvis på morgonen, får sig en boost av soluppgångsljus mitt i mörka vintern.

Med solen i tankarna

Välvda tak, staket, växthus eller varför inte gardiner av solceller? I Solparken är framtiden redan här. Vi provar, mäter och dokumenterar nya grejor och gör verklighet av idéer på vårt eget sätt. Det säger Bernt Ström, fastighetstekniker, på ETC Solpark utanför Katrineholm. Jo, passande namn eller hur? ler han när vi slår oss ned i parkens huvudbyggnad.

Ytterligare 100 miljoner till solcellssatsare

Energimyndigheten fördelar ytterligare 100 miljoner kronor till det statliga stödet för installation av solceller. Orsaken är det stora intresset för solenergi i samtliga svenska län. Tidigare i år har 125 miljoner kronor fördelats via Länsstyrelsen men söktrycket är bra mycket större; Bara ungefär var tredje ansökning har beviljats stöd sedan var pengarna slut.

Rekordartad ökning av solpaneler

Den totala installerade solcellseffekten i Sverige ökade med 60 procent under 2015 och den största ökningen skedde på villa- och småhustak, skriver Energimyndigheten på sin hemsida.

Svensk uppstickare i den smarta djungeln

En svensk paketlösning med färdiga centraler ska få både installatörer och kunder att välja smarta hus. – Grundidén är att det ska vara så pass enkelt att både kund och installatör vet vad som levereras. En färdig installation.