• – Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.Foto: Leif Göbel Foto: Leif Göbel

  • Pär Abrahamsson tillsammans med Otis-arbetskamrater från Tjeckien som är med och arbetar med rulltrapporna vid Citybanan. Foto: Leif Göbel

  • Programdon för styrning av rulltrapporna. Foto: Leif Göbel

  • Rulltrappor på väg för montering. Foto: Leif Göbel

  • Tunnlar långt ner i underjorden för transport av hundratusentals människor. Foto: Leif Göbel

  • Foto: Leif Göbel

2016-03-15

reportage

Varje dag rör sig en kvarts miljon människor i området. Än fler blir det när nya Citybanan blir klar nästa år. Den är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt.

I underjorden under Stockholms central byggs inte bara järnvägsräls i tunnlar. Här installeras massor av rulltrappor och hissar.

I centrum står personal från bland annat Otis.

 

 

De flesta av oss hamnar någon gång under livet på Stockholms central – Nordens största järnvägsstation. När vi ska till huvudstaden för nöjen, jobb, kurs, besöka anhöriga, byta tåg eller ta oss vidare till flyg. Men det du ser från Vasagatan och Centralhallen är bara en pytteliten del av Stockholm C. Det mesta finns i flera våningar under jorden.

Vid Stockholm C kommer närmare 1 000 tåg av olika slag att passera. Fjärr-, regional-, pendel- och tunnelbanetåg. 100 000-tals resenärer ska fraktas mellan flera olika underjordiska plan, till och från perronger och vidare ut i staden. Det kräver en massa hissar, rullband och inte minst rulltrappor.

 

Såklart förstår du att detta jättelika transportmaskineri krävt många elektriker, hissmontörer och rulltrappstekniker. Kraft, belysning, data, övervakning, svalka, ventilation – just name it. Och det lär behövas en del framöver också som sköter underhåll och service av alla otaliga armaturer, elcentraler och maskinrum.

Elektrikern har tillsammans med klubbordföranden för Otis Stockholm, Pär ”Rekan” Abrahamsson, tagit pulsen på Citybanan och vandrat rulltrappor upp och ner och knixat oss in i de olika maskinrummen inne i bergen närmare 40 meter under Stockholms gator. Maskinrummen innehåller blå skåp fyllda med elektronik. Här kan teknikerna övervaka och programmera, felsöka. Men här finns också kommunikationsboxar som skickar info till SL:s ledningscentral så de kan se statusen på varje rulltrappa.

– Citybanan är ett av de största rulltrappsprojekten i den svenska historien. Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.

 

Citybanan ska öppna 2017 efter nio års omfattande arbeten. Sedan starten har uppåt 40 rulltrappetekniker från Otis Stockholm, från underleverantörer, inhyrda och Otisfolk från Tjeckien arbetat med att få på plats, installera och sedan driftsätta ett 70-tal rulltrappor. En del är korta, andra jättelånga, somliga storslagna. Här handlar det om att få över 100 000 resenärer att friktionsfritt färdas mellan olika plan i underjorden.

I underjorden arbetar många specialiserade firmor. Vi träffar två skåningar från Tunga Lyft i Sverige AB. De är proffs på att lyfta tunga saker av alla slag på plats. Här handlar det om de olika sektionerna som tillsammans utgör en rulltrappa. Tungt är det och med precision ska det göras.

– Vi har varit här sedan 2014. Lyft 44 rulltrappor på plats här och 22 på Odenplan, berättar Stefan Bard, Malmö.

Vem som ska sköta service och underhåll efter Citybanan är klar, är inte bestämt. Nuvarande avtal som SL har med Kone Metro för rulltrappor går ut 2017.

 

För teknikerna är arbetsmiljö och säkerhet viktiga frågor. Alla rationaliseringar sliter på kropparna. Allt färre ska göra allt mer.

– Vi försöker få företaget att arbeta mer målmedvetet med arbetsmiljön. Svårt då det är ett väldigt toppstyrt amerikanskt företag, säger Abrahamsson.

En viktig avtalsfråga för rulltrappsteknikerna och hissmontörer är att få tillbaka prestationslön.

– Vi har skrivit avtalsmotion om detta. Det är viktigt för att få till en bättre löneutveckling.

Leif Göbel

 

Kortfakta:

• Budget 16,8 miljarder kronor. Klart 2017.

• 6 kilometer tunnel. 1,4 kilometer järnvägsbro i Årsta.

• Två nya stationer – Stockholm City och Stockholm Odenplan.

• Fördubblar spårkapaciteten genom Stockholm så att tågen kan gå tätare och punktligare.

• Nio års byggtid sex arbetstunnlar.

• 30 Hötorgsskrapor schaktmassor, mest berg, fraktas bort.

• Tre Hötorgsskrapor betong går åt till bygget.

• 2 500 personer jobbar som mest med Citybanan

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Reportage

Omplacering ett alternativ när arbetet blir för tungt

Att arbeta i ett hantverksyrke och samtidigt vara gravid, det är en kombination många kvinnliga elektriker ställs inför. Om kroppen inte orkar med det vanliga arbetet ska arbetsgivaren om det är möjligt erbjuda andra lättare arbetsuppgifter. Något som fler arbetsgivare bör uppmärksammas på.

”Tjejer måste informeras bättre om elprogrammet”

Ida och Moa från Ulricehamns kommun är 16 år och har just börjat första året på elprogrammet vid Ållebergsgymnasiet i Falköping. Jag är inte rädd för att bli ensam tjej på jobbet, säger Ida och får medhåll av kompisen Moa: Man måste ha lite attityd, säger hon. De vill ha mer info på högstadiet för att locka fler tjejer till utbildningen.

Från fackligt arbete till yrkeslärare – Alla tre halkade in på ett bananskal

Tidigare var de tre fackligt aktiva elektriker. I dag är de lärare på el- och energiprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Vi har nog halkat in på lärarjobbet på ett bananskal alla tre, säger Henric Hagberg.

Ackord på Kvinnebyskolan: ”Längtar till nästa jobb att mäta”

– Ackordet är inget man ska vara rädd för. Marcus ”Glenn” Eriksson är 25 år och mäter sitt första ackordsjobb. -Det här är ett lagom långt jobb att starta med, 1400 timmar. Strax före midsommar började Marcus själv på jobbet vid Kvinnebyskolan i Linköping. En liten skola i utkanten av stan som blivit för liten och nu byggs en stor utbyggnad.

Fyra el-grabbar på väg in i arbetslivet

Hur är det att välja ett gymnasieprogram redan i högstadiet, ett program som i praktiken blir ett yrkesval? Men det är inte alltid som gymnasievalet stämmer senare i livet. För fyra år sedan mötte vi fyra elever på Lugnetgymnasiet i Falun för första gången. Att det blev Viktor, Anders André och Gustav var mest en slump.

Kvinnliga och homosexuella elektriker fryses ut – nu lyfts problemet i filmer

Elektrikerförbundet vill uppmärksamma att människor blir utfrysta på arbetsplatser, i samhället och föreningsliv. I några mycket korta filmer uppmärksammar konstnären Martin Lima de Faria problemen. Elektrikerna har varit med och finansierat filmerna. Det är få tjejer i elektrikeryrket. Av Elektrikerförbundets 25 000 medlemmar är det bara tre procent som är kvinnor.

Domstolen gick på Sandras linje – gav rätt mot försäkringskassan

I våras fick Sandra Rudeberg rätt mot försäkringskassan, som hade nekat henne sjukskrivning efter cancerbehandling. Hjälpen kom av den juristförsäkring som Elektrikerförbundets och Sekos medlemmar har tillgång till. Våren 2015 var tuff för Sandra Rudeberg. Efter en sjukdomsperiod för utbrändhet, fick hon besked om att hon hade bröstcancer.

Percy Kindahl: ”Bästa att jobba som hissmontör”

Det är tio år sen han gick i pension. Men han fortsätter sin aktivitet. På El-ettans årsmöte satt han sekreterare. Percy Kindahl har som så många andra ett rikt liv att berätta om. Han berättar också gärna om arbetarrörelsens historia och gärna om Söder i Stockholm. Vi följde honom en dag. .solidtango-embed#s6l9xk9489c { position:relative; padding-bottom:56.

Fotografen David följde strömmen – sadlade om till elektriker

De mänskliga mötena och problemlösningen finns där fortfarande, men mycket annat är nytt. Efter närmare två decennier som fotojournalist bytte David Bergström bana och utbildade sig till elektriker för att göra skillnad. Det är ingen hemlighet att tidningsbranschen genomgår en kris som drabbar både de som skriver och de som fotograferar.

Dennis tar det med ro

ReportageTio SM-guld som senior och siktet inställt på VM nästa år. Elektrikern Dennis Gustavsson tillhör absoluta sverigeeliten i rodd. Tjusningen? Tja, antagligen att man gillar mjölksyra, ha-ha.   Dennis Gustavsson skrattar och fortsätter att trycka i sig medhavda limpmackor med räkost.
Foto: Tomas Nyberg

36 år sen Henrik svävade mellan liv och död

– Det bara smällde. Jag såg en grön aura. Det enda som var kvar på kroppen var en strumpa och kalsingarna. Det luktade bränt kött. Henrik Söderstad var 23 år när han drabbades av en olycka i ett ställverk på Kvarnsvedens Pappersbruk. I dag är han fortfarande elektriker. På kroppen har han minnena från olyckan. – Jag går inte gärna i solen, konstaterar Henrik.

Jaguaren Juma dödades för OS-jippo

os i brasilienI staden Manaus i brasilianska Amazonas sköts den sällsynta jaguaren Juma till döds efter att ha slitit sig loss under ett OS-jippo under den flera hundra städer långa resa som OS-facklan vandrat. Efter att fyra ampuller med lugnande medel inte lyckats stoppa vilddjuret drog en närvarande soldat sin pistol och sköt Juma till döds.

Våldet bakom OS-kulisserna

os i brasilien  Jag befinner mig i det farligaste landet i världen som inte befinner sig i krig. I Brasilien sker 60 000 dödsfall till följd av våld varje år, och en stor majoritet av dem dör av skottskador från handeldvapen.   Den hissnande kriminaliteten har gjort att många i Brasilien anser att en bra bov är en död bov, och sympatiserar med polisens hårdare tag mot kriminella gäng.

Slaget om Vila Autodromo

os i brasilienMitt i ett av de fina kvarter som vigts åt de olympiska spelen i Rio de Janeiro ligger Vila Autodromo. Det är ett bostadsområde som gjort sig känt som en av de få fredliga favelorna i staden. Vila Autodromo var ett hem för över 600 familjer för ett år sedan. Det består av riktiga hus av tegel och inte alls några skjul men kallas ändå för en kåkstad – Favela.

Elektrikerjobbet blir konst – Jimmy ställer ut på Runöskolan

Det är en del av den här tiden. Hur skitigt kan det va. Det säger Jimmy Rosenholm från Vallentuna. Han jobbar som elektriker. Men han är också konstnär. Han talar om en tavla han målat från ett oacceptabel arbetsmiljö. Under maj och delar av juni har Jimmy haft en utställning på LO-skolan vid Runö i Åkersberga.