• – Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.Foto: Leif Göbel Foto: Leif Göbel

  • Pär Abrahamsson tillsammans med Otis-arbetskamrater från Tjeckien som är med och arbetar med rulltrapporna vid Citybanan. Foto: Leif Göbel

  • Programdon för styrning av rulltrapporna. Foto: Leif Göbel

  • Rulltrappor på väg för montering. Foto: Leif Göbel

  • Tunnlar långt ner i underjorden för transport av hundratusentals människor. Foto: Leif Göbel

  • Foto: Leif Göbel

2016-03-15

reportage

Varje dag rör sig en kvarts miljon människor i området. Än fler blir det när nya Citybanan blir klar nästa år. Den är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt.

I underjorden under Stockholms central byggs inte bara järnvägsräls i tunnlar. Här installeras massor av rulltrappor och hissar.

I centrum står personal från bland annat Otis.

 

 

De flesta av oss hamnar någon gång under livet på Stockholms central – Nordens största järnvägsstation. När vi ska till huvudstaden för nöjen, jobb, kurs, besöka anhöriga, byta tåg eller ta oss vidare till flyg. Men det du ser från Vasagatan och Centralhallen är bara en pytteliten del av Stockholm C. Det mesta finns i flera våningar under jorden.

Vid Stockholm C kommer närmare 1 000 tåg av olika slag att passera. Fjärr-, regional-, pendel- och tunnelbanetåg. 100 000-tals resenärer ska fraktas mellan flera olika underjordiska plan, till och från perronger och vidare ut i staden. Det kräver en massa hissar, rullband och inte minst rulltrappor.

 

Såklart förstår du att detta jättelika transportmaskineri krävt många elektriker, hissmontörer och rulltrappstekniker. Kraft, belysning, data, övervakning, svalka, ventilation – just name it. Och det lär behövas en del framöver också som sköter underhåll och service av alla otaliga armaturer, elcentraler och maskinrum.

Elektrikern har tillsammans med klubbordföranden för Otis Stockholm, Pär ”Rekan” Abrahamsson, tagit pulsen på Citybanan och vandrat rulltrappor upp och ner och knixat oss in i de olika maskinrummen inne i bergen närmare 40 meter under Stockholms gator. Maskinrummen innehåller blå skåp fyllda med elektronik. Här kan teknikerna övervaka och programmera, felsöka. Men här finns också kommunikationsboxar som skickar info till SL:s ledningscentral så de kan se statusen på varje rulltrappa.

– Citybanan är ett av de största rulltrappsprojekten i den svenska historien. Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.

 

Citybanan ska öppna 2017 efter nio års omfattande arbeten. Sedan starten har uppåt 40 rulltrappetekniker från Otis Stockholm, från underleverantörer, inhyrda och Otisfolk från Tjeckien arbetat med att få på plats, installera och sedan driftsätta ett 70-tal rulltrappor. En del är korta, andra jättelånga, somliga storslagna. Här handlar det om att få över 100 000 resenärer att friktionsfritt färdas mellan olika plan i underjorden.

I underjorden arbetar många specialiserade firmor. Vi träffar två skåningar från Tunga Lyft i Sverige AB. De är proffs på att lyfta tunga saker av alla slag på plats. Här handlar det om de olika sektionerna som tillsammans utgör en rulltrappa. Tungt är det och med precision ska det göras.

– Vi har varit här sedan 2014. Lyft 44 rulltrappor på plats här och 22 på Odenplan, berättar Stefan Bard, Malmö.

Vem som ska sköta service och underhåll efter Citybanan är klar, är inte bestämt. Nuvarande avtal som SL har med Kone Metro för rulltrappor går ut 2017.

 

För teknikerna är arbetsmiljö och säkerhet viktiga frågor. Alla rationaliseringar sliter på kropparna. Allt färre ska göra allt mer.

– Vi försöker få företaget att arbeta mer målmedvetet med arbetsmiljön. Svårt då det är ett väldigt toppstyrt amerikanskt företag, säger Abrahamsson.

En viktig avtalsfråga för rulltrappsteknikerna och hissmontörer är att få tillbaka prestationslön.

– Vi har skrivit avtalsmotion om detta. Det är viktigt för att få till en bättre löneutveckling.

Leif Göbel

 

Kortfakta:

• Budget 16,8 miljarder kronor. Klart 2017.

• 6 kilometer tunnel. 1,4 kilometer järnvägsbro i Årsta.

• Två nya stationer – Stockholm City och Stockholm Odenplan.

• Fördubblar spårkapaciteten genom Stockholm så att tågen kan gå tätare och punktligare.

• Nio års byggtid sex arbetstunnlar.

• 30 Hötorgsskrapor schaktmassor, mest berg, fraktas bort.

• Tre Hötorgsskrapor betong går åt till bygget.

• 2 500 personer jobbar som mest med Citybanan

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Reportage

Elyseum: Ett hus fullt av elektrisk historia

I det vackra huset i jugendstil vid Gamla Ullevi, som tidigare var en understation till Göteborgs elverk, finns i dag ett museum. Ett museum som visar Göteborgs energihistoria, allt från gasens utveckling till det sena 1900-talets elektriska apparater. Det tillverkades saker av bättre kvalitet förr, säger Naimi Rynge, ingenjör vid Göteborgs energi.

EBR-dagarna: Branschen testar nya höjder

Solen skiner över de hundratalet utställare som ställt upp sina tält invid hoppbackarna på Lugnet i Falun. Här pågår EBR-dagarna, de återkommande branschdagarna för elnätsföretagen. Alla plockar nog fram sitt bästa jag under de här dagarna, säger Bosse Andreasson, elnätschef på Sundsvall Elnät och ordförande i EBR-kommittén. EBR står för ElnätsBranschens Riktlinjer.

Nya medlemmar – från Estland

De båda estländska elektrikerna Aivar Jansson och Neemé Viik sitter vid lunchbordet på bygget i Östersund och fyller omsorgsfullt i blanketterna med rubriken ”Guest Membership”. Det är bra tror jag, för om vi skulle få problem så kan vi få hjälp, förklarar Aivar Jansson.

Här kan ett felaktigt bryt vara livsavgörande

I Alingsås arbetar tio elektriker från Bravida med att leda om och dra ny el i ortens lasarett. Det är inte ett helt okomplicerat arbete. Att arbeta med el på ett sjukhus skiljer sig en del från att arbeta på ett vanligt bygge. Absolut. Vi snackar ju system som är livsuppehållande, säger Jonas Cedgard, ledande montör för Bravidas elektriker på Alingsås lasarett.

Ioannis, Oliver och Jonas – tre av tusentals nya medlemmar i förbundet

Den senaste tiden har rubrikerna i tidningen främst handlat om att Elektrikerförbundet tappar medlemmar. Då är det lätt att glömma att förbundet samtidigt varje år rekryterar nära tre tusen nya medlemmar. Elektrikern följer med under en introduktionsutbildning för nya medlemmar i VK1 i Solna. Arbetslöshetsförsäkringen är precis som det låter en försäkring.

Samma problem där som här

Vi lever i en globaliserad värld. Människor och företag flyttar över gränser för att hitta försörjning, för att skapa nya affärer. Då måste också facken hänga med. Samtala, samarbeta. En del i detta är det möte som sker under några dagar i april i ett trångt konferensrum på Barnhusgatan i Stockholm. Det är tid för reflektion.

Jonas Wallin: ”Jag vill se mer av det gamla Socialdemokraterna”

Töreboda, 1 maj. Jonas Wallin har lunginflammation. Han har kört från Gullspång där han tidigare under dagen har gått i 1 maj-tåg och hållit tal. Där var ett 50-tal i tåget, några fler som lyssnade. Nu är han på plats i Töreboda för sitt andra 1 maj-tal för dagen. Jonas Wallin anländer tillsammans med Christian Carlström, en gammal facklig kompis från Brunnsvik.

Falubor ska kunna köpa andelar i solcellspark: ”Man får ett oberoende av elmarknaden”

En solcellspark som Faluborna kan bli andelsägare i det planeras just nu av Falu Energi och Vatten. Tanken är att både husägare och lägenhetsboende ska kunna producera sin egen el. Man blir en del av en solcellsrevolution, säger Sofie Bergsten, projektledare. Falu Energi och Vatten är i full gång med en förstudie för en solcellspark där faluborna ska kunna bli delägare.

Pontus Boström vald till andre vice ordförande

Pontus Boström är Elektrikerförbundet nye andre vice ordförande. Det stod klart på måndagen. Det känns jättebra, det var ju ett väldigt tydligt mandat, säger region Mitts regionombudsman som nu alltså tar en plats i förbundsledningen.

TV+TEXT: Följ med på Elektrikernas förbundsmöte!

Mellan 2729 maj 2018 pågår Elektrikernas förbundsmöte. Det är förbudets högsta beslutande organ, som sammanträder vart fjärde år. Förbundsledning och förbundsstyrelse väljs, motioner behandlas och förbundets inriktning för de nästkommande 4 åren sätts.

Äntligen: Osmo har fått besked om AFA-pengarna

Äntligen har Osmo Kantoluoto fått besked om att han ska få pengar från Afa-försäkring. Beskedet kom via sms, en lördag i slutet av april. Jag tror det beror på att ni skrev, säger Osmo när han ringer och berättar om beskedet för tidningen. Bakgrunden är denna: Sommaren 2013 skadades Osmo Kantoluoto i en axel vid en kabeldragning i Farsta. Sedan dess har han inte kunnat jobba.

Nu är det nedräkning för Ulf

I samband med förbundsmötet avgår Ulf Carlsson som Elektrikerförbundets andre vice ordförande. En facklig trotjänare som har sin uppfattning klar om vad som stärker en arbetstagarorganisation. Varje gång vi varslar eller är i konflikt, då blir det en uppsträckning i hela organisationen. Det blir fokus på en sak, alla vet vad som gäller, säger Ulf Carlsson.

Elajo får städa upp efter fulel i äldreboende

Det var ett oerhört lyckosamt bygge. Kostnaden blev till och med lägre än budgeterat. Det var bilden som förmedlades när slutnotan för äldreboendet i Vimmerby kommunicerades i lokalpressen. Men så gjordes en extrabesiktning av elinstallationerna. Den var inte lika lyckosam. Det allra mesta var felinstallerat och måste göras om.

I Belgien står kampen mot social dumpning

”Social dumpning”, svarar de tre männen i kör. De har precis fått frågan vad som är viktigast för facket i Belgien att arbeta med just nu. Vi befinner oss i ACV/BIE:s lokaler i centrala Bryssel. ACV/BIE är den fackliga centralorganisationens sektion för byggnadsarbetare, där även elektriker och målare ingår.

Sprillans nytt vattenkraftverk i Tännfallet

Utsikten är bedövande vacker vid Tännfallet i Härjedalen nära gränsen till Norge. Fjällen är nära och vattnet forsar fram. Här har ett sprillans nytt vattenkraftverk precis sett dagens ljus. Det nya kraftverket kommer att producera upp till 1,8 megawatt. Det är mer än dubbel så hög effekt som det tidigare kraftverket mäktade med.