• – Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.Foto: Leif Göbel Foto: Leif Göbel

  • Pär Abrahamsson tillsammans med Otis-arbetskamrater från Tjeckien som är med och arbetar med rulltrapporna vid Citybanan. Foto: Leif Göbel

  • Programdon för styrning av rulltrapporna. Foto: Leif Göbel

  • Rulltrappor på väg för montering. Foto: Leif Göbel

  • Tunnlar långt ner i underjorden för transport av hundratusentals människor. Foto: Leif Göbel

  • Foto: Leif Göbel

2016-03-15

reportage

Varje dag rör sig en kvarts miljon människor i området. Än fler blir det när nya Citybanan blir klar nästa år. Den är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt.

I underjorden under Stockholms central byggs inte bara järnvägsräls i tunnlar. Här installeras massor av rulltrappor och hissar.

I centrum står personal från bland annat Otis.

 

 

De flesta av oss hamnar någon gång under livet på Stockholms central Nordens största järnvägsstation. När vi ska till huvudstaden för nöjen, jobb, kurs, besöka anhöriga, byta tåg eller ta oss vidare till flyg. Men det du ser från Vasagatan och Centralhallen är bara en pytteliten del av Stockholm C. Det mesta finns i flera våningar under jorden.

Vid Stockholm C kommer närmare 1 000 tåg av olika slag att passera. Fjärr-, regional-, pendel- och tunnelbanetåg. 100 000-tals resenärer ska fraktas mellan flera olika underjordiska plan, till och från perronger och vidare ut i staden. Det kräver en massa hissar, rullband och inte minst rulltrappor.

 

Såklart förstår du att detta jättelika transportmaskineri krävt många elektriker, hissmontörer och rulltrappstekniker. Kraft, belysning, data, övervakning, svalka, ventilation just name it. Och det lär behövas en del framöver också som sköter underhåll och service av alla otaliga armaturer, elcentraler och maskinrum.

Elektrikern har tillsammans med klubbordföranden för Otis Stockholm, Pär ”Rekan” Abrahamsson, tagit pulsen på Citybanan och vandrat rulltrappor upp och ner och knixat oss in i de olika maskinrummen inne i bergen närmare 40 meter under Stockholms gator. Maskinrummen innehåller blå skåp fyllda med elektronik. Här kan teknikerna övervaka och programmera, felsöka. Men här finns också kommunikationsboxar som skickar info till SL:s ledningscentral så de kan se statusen på varje rulltrappa.

– Citybanan är ett av de största rulltrappsprojekten i den svenska historien. Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.

 

Citybanan ska öppna 2017 efter nio års omfattande arbeten. Sedan starten har uppåt 40 rulltrappetekniker från Otis Stockholm, från underleverantörer, inhyrda och Otisfolk från Tjeckien arbetat med att få på plats, installera och sedan driftsätta ett 70-tal rulltrappor. En del är korta, andra jättelånga, somliga storslagna. Här handlar det om att få över 100 000 resenärer att friktionsfritt färdas mellan olika plan i underjorden.

I underjorden arbetar många specialiserade firmor. Vi träffar två skåningar från Tunga Lyft i Sverige AB. De är proffs på att lyfta tunga saker av alla slag på plats. Här handlar det om de olika sektionerna som tillsammans utgör en rulltrappa. Tungt är det och med precision ska det göras.

– Vi har varit här sedan 2014. Lyft 44 rulltrappor på plats här och 22 på Odenplan, berättar Stefan Bard, Malmö.

Vem som ska sköta service och underhåll efter Citybanan är klar, är inte bestämt. Nuvarande avtal som SL har med Kone Metro för rulltrappor går ut 2017.

 

För teknikerna är arbetsmiljö och säkerhet viktiga frågor. Alla rationaliseringar sliter på kropparna. Allt färre ska göra allt mer.

– Vi försöker få företaget att arbeta mer målmedvetet med arbetsmiljön. Svårt då det är ett väldigt toppstyrt amerikanskt företag, säger Abrahamsson.

En viktig avtalsfråga för rulltrappsteknikerna och hissmontörer är att få tillbaka prestationslön.

– Vi har skrivit avtalsmotion om detta. Det är viktigt för att få till en bättre löneutveckling.

Leif Göbel

 

Kortfakta:

Budget 16,8 miljarder kronor. Klart 2017.

6 kilometer tunnel. 1,4 kilometer järnvägsbro i Årsta.

Två nya stationer Stockholm City och Stockholm Odenplan.

Fördubblar spårkapaciteten genom Stockholm så att tågen kan gå tätare och punktligare.

Nio års byggtid sex arbetstunnlar.

30 Hötorgsskrapor schaktmassor, mest berg, fraktas bort.

Tre Hötorgsskrapor betong går åt till bygget.

2 500 personer jobbar som mest med Citybanan

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Reportage

Dennis tar det med ro

ReportageTio SM-guld som senior och siktet inställt på VM nästa år. Elektrikern Dennis Gustavsson tillhör absoluta sverigeeliten i rodd. Tjusningen? Tja, antagligen att man gillar mjölksyra, ha-ha.   Dennis Gustavsson skrattar och fortsätter att trycka i sig medhavda limpmackor med räkost.
Foto: Tomas Nyberg

36 år sen Henrik svävade mellan liv och död

– Det bara smällde. Jag såg en grön aura. Det enda som var kvar på kroppen var en strumpa och kalsingarna. Det luktade bränt kött. Henrik Söderstad var 23 år när han drabbades av en olycka i ett ställverk på Kvarnsvedens Pappersbruk. I dag är han fortfarande elektriker. På kroppen har han minnena från olyckan. – Jag går inte gärna i solen, konstaterar Henrik.

Jaguaren Juma dödades för OS-jippo

os i brasilienI staden Manaus i brasilianska Amazonas sköts den sällsynta jaguaren Juma till döds efter att ha slitit sig loss under ett OS-jippo under den flera hundra städer långa resa som OS-facklan vandrat. Efter att fyra ampuller med lugnande medel inte lyckats stoppa vilddjuret drog en närvarande soldat sin pistol och sköt Juma till döds.

Våldet bakom OS-kulisserna

os i brasilien  Jag befinner mig i det farligaste landet i världen som inte befinner sig i krig. I Brasilien sker 60 000 dödsfall till följd av våld varje år, och en stor majoritet av dem dör av skottskador från handeldvapen.   Den hissnande kriminaliteten har gjort att många i Brasilien anser att en bra bov är en död bov, och sympatiserar med polisens hårdare tag mot kriminella gäng.

Slaget om Vila Autodromo

os i brasilienMitt i ett av de fina kvarter som vigts åt de olympiska spelen i Rio de Janeiro ligger Vila Autodromo. Det är ett bostadsområde som gjort sig känt som en av de få fredliga favelorna i staden. Vila Autodromo var ett hem för över 600 familjer för ett år sedan. Det består av riktiga hus av tegel och inte alls några skjul men kallas ändå för en kåkstad – Favela.

Elektrikerjobbet blir konst – Jimmy ställer ut på Runöskolan

Det är en del av den här tiden. Hur skitigt kan det va. Det säger Jimmy Rosenholm från Vallentuna. Han jobbar som elektriker. Men han är också konstnär. Han talar om en tavla han målat från ett oacceptabel arbetsmiljö. Under maj och delar av juni har Jimmy haft en utställning på LO-skolan vid Runö i Åkersberga.

Alla är med i Prenad-klubben

nyheter  Elektrikern blev kontaktad av fackklubben. Bakgrunden var att Hallberg & Co i Lund och Bravidaägda Prenad hade slagits samman till Bravida Prenad AB. Ett 40-tal elektriker i vardera firman berördes. Men det innebar också att två fackklubbar skulle bli en. Kom och berätta om oss, hälsade klubben. Vi tog dem på orden och åkte dit.     Programmet var digert.

Alla elektriska ord – härifrån kommer de

reportageOrd är makt. Med ord förändrar vi världen. Men känner vi orden vad pratar vi egentligen om? Vad har elektrisk ström med reumatism att göra och varför är batterier stridslystna? Kort sagt: Det här reportaget handlar om ord och vad orden har att berätta.     Människan, har någon påstått, uppfann orden för att dölja sina tankar för varandra.

Rösta: Elektrisk ordlista – vilket är ditt favoritord?

Elektrisk, elektricitet med flera År 1600 gav den engelske naturvetaren Ordet elektricitet kommer av det grekiska ordet för , çëåêôñïí (elektron) och slutligen från latinets çlectricus (bärnstensliknande). Ordet myntades av britten år vid hans experiment med . Elektrod (ledningspol vid elektrolys) Ordets slutstavelse är hämtad ur grekiskans hodos, väg.

Tar ner sin avsvimmade kollega

REPORTAGEArbetet i stolpar minskar när elledningar grävs ner. Men ibland måste personal upp i stolparna och det kan hända olyckor. Behovet av övning för att vara trygg i en olyckssituation blir viktig. På Falu Energi & Vatten tränar montörerna vartannat år på hur man gör när man ska ta ner en avsvimmad kollega.

Sandra vill ut på storkraftsnätet

reportage I framtiden är jag sugen på högre spänning i storkraftsnätet. Det säger Sandra Rosenqvist, 19-årig tjej från Rättvik, som går sista året på en lärlingsplats i eldistribution på Stjernhööksgymnasiet.     Under några veckor före jul praktiserade Sandra på Falu Energi & Vatten. Det blev ut i verkligheten för att lära sig nya saker.

Korta utdrag ur Svens Facebook-uppdateringar

L

Han vann kampen mot cancern

reportageDet sista Sven gjorde innan han åkte in till sjukhuset var att åka ner till Elfack-mässan i Göteborg under första veckan i maj. Jag förstår inte hur jag tog mig dit ner Göteborg. Jag svettades som en gris. Helgen innan pratade jag med 1177. De trodde jag åkt på en akut njursvikt.   Några dagar innan Elfack hade han deltagit i slutarbetet med Bam-projektet.

Ackordsveteranen Thomas: ”Visst fungerar ackord på mindre jobb”

reportageThomas Karlsson, 58 år, är ledande montör på Bravida Skövde och har arbetat på ackord sedan 80-talet. Visst, du måste engagera dig lite extra men du får ut så mycket mera. Det är värt det. Varför låta företaget tjäna de pengarna på arbete som du ändå utför. Ackord är bra att använda för både mindre och lagom stora jobb.

De ska vara bäst i världen – men knappast i arbetsrätt

[