2015-12-23

krönika

Det har varit en höst som skakat om det svenska folkhemmet eller vad som är kvar av det. En tid då våldet och hatet har tagit plats vid vårt bord. Ett tjugotal asyl- och flyktingboenden har bränts ner i skydd av mörkret och vår blåögdhet. Hus som skulle blivit traumatiserade flyktingars trygghet har istället blivit lågornas rov.
Detta medan varken polis eller den juridiska makten kunnat göra eller förmått göra något åt vad som enbart kan kallas terrorism. Det har varit ett under att ingen människa fått sätta livet till i dessa marodörers värv.
I Trollhättan marscherade en ung man, förgiftad av hat, in på en skola och högg ner väl valda offer. Flera människor fick sätta livet till innan polisen kunde sätta stopp för den av högerextremism anfrätte ynglingens svärd och knivar.
Hade det inte varit för en i personalen på skolan offrade sitt liv hade det kunnat bli än värre när den lokale wannabe-Breiviken angrep barn med något mörkare hudfärg än den ariske ynglingen själv.
Under hösten har en god vän till mig fått motta hot. De har tänt gravljus bakom hennes bil, de har hotat henne på nätet och trakasserat henne. Hon är inte ensam utan det är många anti-rasister och demokrater som hotas dagligen av högerextremister. Det pågår en terror i det tysta i Sverige idag. En terror riktad mot demokratins fundament – människors trygghet och att de vågar säga nej till högerextremismens agenda.

På 1960-talet så lanserade italienska högerextremister vad de kallade för terrorns strategi. De skulle tysta demokraterna och med terror skapa instabilitet i Italien så ropen på en stark man vaknade på nytt.
De misslyckades med det var många som fick betala priset. Människor mördades, trakasserades, misshandlades, men tillräckligt många vågade stå upp för demokratin trots en utbredd korruption.
I dagens Sverige talar en del politiker och andra om att vi ska samarbeta eller tala med Sverigedemokraterna. Vi ska diskutera med dem. En totalt galen idé anser jag. Man kan inte föra ett demokratiskt samtal med anti-demokrater. Det går lika lite som att det gick att tala nazismens hantlangare till rätta.
I dagens Sverige är SD inspiratörerna till den våg av högerextremt våld som sker och ökar. För några dagar sedan publicerades en norsk rapport som fastslog att Sverige har i förhållande till befolkningen mest högerextremt våld. En skrämmande utveckling.

Tystnaden och den mjuka ryggraden är det största hotet mot demokratin. Vi får inte vara tysta, vi måste ta i och lagföra varje kränkning av demokraterna och av demokratin. För annars riskerar det att bli som den tyske prästen Martin Niemöller beskrev i sin dikt.
När nazisterna hämtade kommunisterna,teg jag;jag var ju ingen kommunist.
När de spärrade in socialdemokraterna,teg jag;jag var ju ingen socialdemokrat.
När de hämtade de fackliga,lät jag bli att protestera;jag var ju inte med i facket.
När de hämtade mig,fanns det ingen kvar som kunde protestera.
Bryt tystnaden och vägra att kröka rygg för högerterroristerna då varje kränkning av demokratin och utövandet av demokratiska rättigheter är ett brott mot vår grundlag.

Den som i offentlighet säger som ledande representant för det politiska partiet SD att när vi tagit makten så ska vissa saker ske. Det är ett uttalat hot mot demokratin för i en demokrati tar du inte makten utan makten ges i förtroende och villkorligt i fria val!
Fackföreningsrörelsen har ett stort ansvar att ta upp kampen för demokratin. Att inte tillåta att medlemmar eller arbetskamrater med en annan hudfärg eller annat etniskt ursprung än det svenska ska utsättas för gliringar eller värre. Som facklig förtroendeman måste då man säga ifrån.
Det måste vara självklart med nolltolerans mot allt sådant för annars flyttas gränser bakåt för vad som accepteras. Jobbigt, kanske men nödvändigt. För gör vi inte det så kanske den dagen kommer då det inte finns någon kvar som kan protestera.
Betänk det!

Ingemar E. L. Göransson
Författare

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Johannes Klenell: ”Är samtalsaktivism den nya skrikdebatten?”

KULTURKRÖNIKA ”Det att den ena parten febrilt vill mötas samtidigt som den andra parten stannar i sin extrema hållning. Det gör att den som har ambitionen att mötas sakta men säkert tappar kompassen i sin resa mot vad den tror är halva vägen”, skriver Johannes Klenell.

Jonas Wallin: ”Det vi byggt har börjat krackelera”

LEDARE ”Socialdemokraterna får en kraftig hemläxa! Alla ska med, alla ska delta och det är det samhälle som gör medlemmarna tryggare och lyckligare som ska vara den framtida visionen”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. I en undersökning som presenterades nyligen återfinns Sverige på sjunde plats över världens lyckligaste människor.

Per Eklund: ”Viktigt att lyssna på medlemmarna”

KRÖNIKA ”Att medlemmar får möjlighet till information och möjlighet att uttrycka sin åsikt är oerhört viktigt oavsett vilket fackförbund det gäller. Ännu viktigare är att ansvariga lyssnar på de enskildas synpunkter”, skriver Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

Anna Norling: ”Ducka inte – debatten handlar faktiskt om er”

KRÖNIKA ”De som hånar feminism och genusvetenskap ena dagen, har ingen trovärdighet när de andra dagen rasar mot enskilda mäns misshandel av kvinnor. Det är en föråldrad attityd som borde ha grävts ned för länge, länge sedan”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

”Agnes” av Dylan Färemark – Del 6

KULTUR Del 6 Pennalism Här är den sjätte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

DEBATT ”Där är det mycket viktigt att ha en skyddslagstiftning som är värd namnet, och som inte urholkas av AD och en del politiker”, skriver Christian Kutzner. Efter att ha jobbat i närmare 30 år som ombudsman i Hotell och restaurangfacket, även om jag sedan 2016 varit pensionär, har jag en hel del erfarenhet av tillämpandet av LAS.

Johannes Klenell: ”Därför förespråkar den ekonomiska eliten brexit”

KULTURKRÖNIKA ”Brexit handlar alltså inte enbart om ett folkligt missnöje mot en överstatlig elit. Den ekonomiska eliten kan också ha en hel del att vinna på att vara brexitförespråkare”, skriver Johannes Klenell. Så här i brexittider har fokus i svensk debatt främst legat i förklaringsmodeller som handlat om de besvikna väljarnas protest mot EU:s överstatlighet.

Jonas Eriksson: ”Fackföreningsrörelsen – folkrörelse eller försäkringsbolag?”

DEBATT ”Fackföreningar uppfattas idag mer som försäkringsbolag än demokratiska organisationer som driver sina medlemmars frågor”, skriver Elektrikerförbundets centrals ungdomsansvarige Jonas Eriksson. Sverige har mycket att vara stolta över. I år, 2019, firar vi att det var 100 år sedan vi tog ett av de första stegen till att bli ett demokratiskt styrt land.

”AGNES” AV DYLAN FÄREMARK – DEL 5

KULTUR Del 5 Joseph Brodsky Här är den femte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Sofie Eriksson: ”Mannen framför mig vågar inte skaffa barn”

KRÖNIKA ”Föreställ dig känslan. Att hela din närvaro ifrågasätts dagligen. Att arbeta hårt med kroppen och ändå ses som en belastning. Att inte våga skaffa barn för att du är så orolig att en liten och skör människa skulle behandlas lika vidrigt som du själv”, skriver Sofie Eriksson. Nej, jag vågar inte skaffa barn. Inte så som det ser ut nu.

”Människor med fysiskt tunga arbeten ska inte bli förlorare”

LEDARE ”Innan pensionsåldern höjs borde man ha säkrat så att arbetsmiljön är så bra att man kan arbeta längre än idag. Det kanske vore på sin plats att sänka den dagliga arbetstiden, korta arbetsveckan eller förlänga semestern”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. Nuvarande pensionssystem infördes 1999. Det föregicks av ett stort remissarbete.

Kurt Junesjö: ”Jag hoppas LO-förbunden tar sitt förnuft till fånga”

REPLIK ”När Erland Olauson säger att rättsläget är oförändrat talar han tyvärr mot bättre vetande”, skriver Kurt Junesjö. Erland Olausons bemötande av mina åsikter om förslaget till inskränkningar i strejkrätten är anmärkningsvärt. För han bemöter mig bara med ett enda argument, en dom som kom redan 1989, Britanniadomen.

Josefine Larsson: ”Vart har respekten tagit vägen?”

KRÖNIKA ”Hade jag inte velat bli smutsig under mina naglar hade jag ju valt ett annat yrke. Och så vitt jag vet så finns det faktiskt män som inte vill få smuts under sina naglar också. Men skulle en man någonsin få den frågan? Jag tror inte det”, skriver Josefine Larsson. För snart nio år sedan valde jag att bli elektriker.

Johannes Klenell: ”Personligen avskyr jag cynismen”

KRÖNIKA ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något sa parollen under flyktingkrisen. Ändå sitter man där, med sitt morgonkaffe och känner sig otillräcklig inför att världen går under”, skriver Johannes Klenell. Jag är i grunden optimist. Det är inte en lätt grundinställning att ha i dag. Världen krymper. Vi dränks i bilder av plågade människor.

DEBATT: ”Avreglerad elmarknad – Det har inte blivit bättre”

DEBATT ”Istället för utveckling av tillverkning och anläggningar blev det utsugning, övervinster, oligopol, monopol och dåliga affärer med sämre standard på anläggningar som resultat”, skriver debattörerna.